Experten: Orimligt lönegolv för arbetskraftsinvandrare

Ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring som ligger på svensk medianlön, 34 200 kronor i månaden. Det är huvudförslaget det betänkande som idag presenterades för regeringen av utredaren Ann-Jeanette Eriksson.

Lönegolvet är ingen överraskning. Det var utgångspunkten för hela direktivet – och har redan mötts med kritik från många håll.

− Förslaget är helt orimligt! Det hör inte hemma på svensk arbetsmarknad, säger Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert.

Hon konstaterar att medianlönen ligger långt över de kollektivavtalade lägstalönerna i de flesta svenska branscher och därmed också i många av de yrken där det saknas kompetens.

− I Sverige är det fack och arbetsgivare som sätter lönerna. Det vill regeringen nu frångå, vilket är oroväckande, säger Amelie Berg.

Hon får medhåll från Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som menar att förslaget är ett ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen.

− Här finns en okänslighet kring hur lönebildningen fungerar, sa hon på ett seminarium nyligen.

− Man drar undan mattan för modellen, sa Irene Wennemo.

Arbetsgivarna vet bäst vilka som behövs

Amelie Berg poängterar att det är framför allt är arbetsgivarna själva som vet vilka medarbetare som behövs i en organisation och att det inte är staten som ska avgöra vem som ska anställas.

− Att staten bestämmer en minimilön för vissa utländska arbetstagare är ett oacceptabelt ingrepp, säger hon och fortsätter:

− Det ter sig också främmande att en anställds ursprung ska avgöra lönenivån.

Hon konstaterar också att när EU föreslog minimilöner var samtliga svenska partier emot förslaget med argumentet att det är fack och arbetsgivare som sätter lönerna i Sverige.

− Men när det gäller arbetskraftsinvandring låter det annorlunda. Det är en märklig inställning.

Det finns undantag i utredarens förslag. Ett av dem innebär att lönekravet inte ska gälla yrken där det bedöms finnas behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller i en viss del av Sverige. Det är regeringen som med hjälp av Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ska avgöra vilka yrken som ska undantas från lönekravet.

− Det här betyder i praktiken att regeringen nu återinför den arbetsmarknadsprövning som fanns innan 2008 då Arbetsförmedlingen avgjorde vem som fick rekryteras på ett företag. Men med tillägget denna gång att regeringen har slutordet kring vilka bristyrken företag får rekrytera till, säger Amelie Berg.

Stelbent instrument

Hon menar att arbetsmarknadsprövningen liksom tidigare kommer att vara ett alldeles för stelbent instrument och skapa stor oförutsägbarhet för både företag och arbetskraftsinvandrare.

− Det är ingen bra idé att återgå till ett förlegat system där staten överprövar arbetsgivarens behov. Men tyvärr är det få som minns arbetsmarknadsprövningens brister.

− Med det är förslaget riskerar många yrkesgrupper att hamna mellan stolarna.

För de yrken som undantas ska i stället arbetskraftsinvandrarens lön minst uppgå till den lägstalön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

− Det går inte att bortse från att kollektivavtalsenliga löner är grunden på svensk arbetsmarknad. Därför blir det föreslagna lönegolvet ännu märkligare, säger Amelie Berg.

Kräver särlösningar

Utredaren föreslår också ett undantag från föreslaget lönekrav på medianlön för vissa legitimerade yrken inom sjukvården. Den som har avlagt examen motsvarande läkarexamen, sjuksköterskeexamen eller tandläkarexamen i ett annat land och som ansöker om arbetstillstånd för att få ett arbete som kräver svensk legitimation ska undantas från lönekravet på medianlön. För dessa grupper ska i stället gälla att lönen minst ska uppgå till den lägsta månadslön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

− Vi vet att förslaget, om det blir verklighet, kommer att kräva särlösningar för vissa yrkesgrupper. Undantaget för legitimerade yrken inom vården är bara det första av många sådana särlösningar som kommer att krävas, säger Amelie Berg.

Hon konstaterar att det redan råder en utbredd arbetskraftsbrist i Sverige. Det problemet blir inte mindre med ett lönegolv

− Förslaget om lönegolv och politisk arbetsmarknadsprövning gör det ännu svårare att klara kompetensförsörjningen. Men inte bara det – saknar företagen medarbetare klarar vi inte heller klimatomställningen, livsmedelsproduktionen eller kompetensförsörjningen inom vård och omsorg, säger hon.

− Företagen anställer inte arbetskraftsinvandrare om de inte måste. Processen är alltför krånglig.

Amelie Berg poängterar dessutom att undersökningar visar att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer snabbare än jämförbara företag utan arbetskraftsinvandrare. Dessutom skulle svenska skatteintäkter minska med fem miljarder kronor om ett lönegolv motsvarande medianlönen blir verklighet.

– Sverige tjänar på arbetskraftsinvandringen. Att dra ner på den blir därför kontraproduktivt, säger hon.

Även om utredningens förslag än så länge bara är förslag ser det dock ut som att ändringen i lagstiftningen blir verklighet under nästa år.

− Men det är inte för sent. Jag hoppas att politikerna tar sitt förnuft till fånga och lägger förslaget där det hör hemma: i papperskorgen, säger Amelie Berg.