LogoLogo
LogoLogo
NYHET23 oktober 2020

Trygga medarbetare gillar förändring

Hjärnan reagerar som den har gjort i 40 000 år – förändringar är obehagliga och vi fokuserar på hotet. För att medarbetare på dagens arbetsplatser ska bli mer positiva till förändringar behöver de känna sig tryggare, enligt psykologen Katarina Blom.

Ung som mår dåligt på jobbet
Medarbetare som blir stressade och mår dåligt får ofta tunnelseende och en smal handlingsrepertoar. Även om det är ett tecken på att våra hjärnor gör sitt jobb blir det problematiskt i dagens organisationer.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Arbetsmiljön runt om i världen fortsätter att präglas av förändringar som är svåra att förutspå och framöver hänger en organisations överlevnad på förmågan att anpassa sig.

Peter Knutson
”Det gäller att försöka få in en kultur av lärande där alla konsekvent uppmuntrar varandra att dela med sig av utmaningar", säger Katarina Blom.

Men eftersom det ligger i människans natur att kämpa emot förändring måste organisationen rusta sig på rätt sätt för att klara av att hålla fast vid sin långsiktiga strategi, förklarar Katarina Blom, psykolog, författare och organisationskonsult på Habitud.

Våra hjärnor ser i stort sett ser likadana ut som för 40 000 år sedan då det var viktigt att prioritera det som var hotfullt, obehagligt och problematiskt. Och fortfarande hörs det som är obehagligt laddat högre i vårt system, till exempel när det handlar om förändring, konstaterar hon.

–  Då får vi ofta får ett väldigt smalt fokus och vi har bara ögon för hotet. Vi blir aggressiva eller vill undvika det som är obehagligt, för det var den respons som säkrade vår överlevnad då.

Men det blir problematiskt i dagens organisationer när medarbetare som mår dåligt och upplever stress får tunnelseende och en smal handlingsrepertoar – även om våra hjärnor biologiskt bara gör sitt jobb.

– Det leder lätt till att medarbetare börjar prata mycket om det som inte fungerar – det som känns otryggt helt enkelt.

När miljön präglas av förändring och kontrollförlust, och medarbetarnas fokuserar på problemen, är det naturligt att agerandet blir mer kortsiktigt.

– Ofta tar det sig uttryck i att vi i förändringstider blir väldigt förälskade i tidigare befintliga rutiner som ger oss en känsla av trygghet – vi vill hålla fast vid det gamla.

I framtiden blir det allt mer betydelsefullt att jobba med positiv förstärkning och de beteenden som är strategiska, uppbyggande och stärkande.

– Det gäller att försöka få in en kultur av lärande där alla konsekvent uppmuntrar varandra att dela med sig av utmaningar så att det går att dra lärdomar från dem, säger Katarina Blom.

Vi har lättare att integrera ny information, vi får fler idéer och det är lättare att förstå andra när vi själva är trygga, lugna och glada
Katarina Blom

En nyckel till att få medarbetare att tänka långsiktigt och bli mer engagerade och positiva till förändringar är att se till att de känner sig trygga.

– Det är då vi breddar tankarna och tar in olika perspektiv. Vi har lättare att integrera ny information, vi får fler idéer och det är lättare att förstå andra när vi själva är trygga, lugna och glada.

Och när perspektivet breddas följer handlingsrepertoaren med, konstaterar hon. När vi mår bra är vi mer villiga att prova på nya beteenden och mer nyfikna och intresserade av människor omkring, vilket gör att vi vill knyta nya kontakter eller fördjupa relationer som vi redan har.

– Över tid innebär det att vi bygger resurser. Men resultatet av positiva känslor syns först på lång sikt i det som hjälper oss att bli mer motståndskraftiga, lära oss nya färdigheter och bredda vårt sociala nätverk.

En amerikansk studie som gjorts på Google visade att de grupper som präglas av psykologisk trygghet är de som presterar bäst. De har ofta har en kultur av att vilja lära sig. Där är det viktigare att gruppen lär sig något än att den ”bara” gör en bra prestation.

De präglas också av en stor nyfikenhet och medlemmarna ställer många frågor till varandra. Det är rutin att prata om problem och misstag, och för den som upplever en begränsning och inte klarar mer jobb till exempel, är det fritt fram att säga det.

Men även om det låter enkelt så finns det psykologiska hinder inbyggda i var och en av delarna, enligt Katarina Blom.

– Det är något man måste jobba aktivt med. Att arbeta för att lära sig är tidskrävande, att erkänna egna misstag och begränsningar är obehagligt, och nyfikenhet uppstår inte av sig självt.

På arbetsplatserna tycks det generellt som att medarbetarna blir allt mer sammankopplade vilket innebär att den egna arbetsinsatsen blir allt mer beroende av hur andra presterar, poängterar Katarina Blom.

– Då blir det allt viktigare att ha ett gemensamt fokus och orka lyfta blicken och hela tiden tänka på vad som är bäst för gruppen, inte bara vad jag själv ska göra för att ta mig igenom min dag. 

LönebildningLedarskapArbetsgivarfrågor
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist