Stark men tudelad arbetsmarknad

Sysselsättningsgraden ökade med 0,5 procentenheter och arbetslösheten minskade med lika mycket.

Arbetslösheten landade på 6,9 procent men är mycket ojämnt fördelad. Bland utrikes födda var arbetslösheten 15,8 procent vilket kan jämföras med 4,8 procent bland inrikes födda. Arbetslösheten är även hög bland de med kort utbildning, årssiffran landade på 20,5 procent för de som saknar gymnasieutbildning.

Totalt ökade sysselsättningen med nästan 73 000 personer samtidigt som antalet arbetslösa minskade med knappt 20 000 personer. Arbetslöshetstiderna har minskat marginellt och ligger idag på strax över 33 veckor. Bland äldre arbetslösa är dock arbetslöshetstiderna betydligt högre.

Arbetskraften fortsätter att växa långsammare än den tidigare mycket starka tillväxten. Andelen av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande ökade med 0,1 procentenheter under 2016 jämfört med 2015.

Nästan sju av tio jobb har gått till utrikes födda. Sysselsättningsgraden har ökat för båda grupperna, även om sysselsättningsgapet består. Särskilt låg är sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor.

I likhet med 2015 har inte jobbtillväxten 2016 varit tillräcklig för att råda bot på utrikes föddas höga arbetslöshetstal. Hela minskningen av antalet arbetslösa personer var under 2016 koncentrerat till inrikes födda. Antalet arbetslösa personer födda utanför Sverige fortsätter att öka.

Det är stora skillnader mellan olika födelseregioner. Högst är arbetslösheten för personer födda i Afrika och Asien på 30,2 respektive 22,8 procent. I SCB:s arbetskraftsundersökningar inkluderas inte nyanlända, det vill säga personer som precis har kommit till Sverige. Den höga arbetslösheten bland utrikes födda som redan idag finns på arbetsmarknaden visar på den stora utmaning Sverige står inför i närtid.

Arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela för att sänka trösklarna in på svensk arbetsmarknad. Senast igår presenterade SNS Konjunkturråd en rapport där de konstaterar att större spridning i lägstalönerna skulle underlätta situationen för de mest utsatta grupperna utan att övriga sysselsatta påverkas negativt.

Även Konjunkturinstitutet konstaterade i sin Lönebildningsrapport 2016 att parterna kan påverka arbetslösheten genom att se till att ”lönerna inte accelererar för mycket under rådande högkonjunktur”. Detta är viktiga ingångsvärden till den stundande avtalsrörelsen.

All statistik avser årsstatistik för åldersgruppen 15–74 år om inte annat angivits.