Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink, handläggare energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

EUs utsläppshandelssystem har funnits sedan 2005 och är det centrala styrmedlet för klimatarbetet inom EU. Systemet omfattar energisektorn och energiintensiv industri. Nu pågår förhandlingar i EU om vilka förändringar som ska genomföras inför den fjärde handelsperioden som löper år 2020-2030.

En av de centrala frågorna är hur industrin fortsatt ska skyddas i systemet. För industrin som konkurrerar på globala marknader och har konkurrenter i hela världen är avsaknaden av ett globalt pris på koldioxid något som påverkar konkurrenskraften. Svenskt Näringsliv har länge efterfrågat en global prissättning på koldioxid, men trots att Parisavtalet nu ratificerades med rekordfart kvarstår avsaknaden av ett globalt pris. Om europeisk industri konkurreras ut av aktörer utanför EU riskerar den totala effekten bli globalt ökade koldioxidutsläpp.

För svensk del är industrins villkor i handelssystemet extra viktiga. Den svenska industrin är bland de mest klimateffektiva inom EU i respektive sektor. För flera av de industrisektorer som ingår i utsläppshandeln är utsläppen dock mycket svåra att minska. Ofta är de en del av den kemiska omvandlingsprocessen, eller givna av den råvara som används.

Det som hittills har hänt i förhandlingsprocessen är att Industriutskottet i Europaparlamentet i oktober enades om ett förslag kring utformningen efter 2020. Kompromissen, som föregicks av stor dramatik med hot om fällning från både höger och vänster, blev i slutändan ganska balanserad och bra. Självklart fanns mer på industrins önskelista, men givet frågans politiska känslighet och komplexitet blev ändå utfallet bättre än industrin vågat hoppas på.

Nu är stafettpinnen överlämnad till miljöutskottet, som är huvudansvariga för frågan i Europaparlamentet. Flera av nyckelpersonerna i förhandlingarna har riktat skarp kritik mot industriutskottets förslag, som de anser är allt för oambitiöst och inte tillräckligt bidrar till Parisavtalets målsättningar.

Parallellt med förhandlingarna i Europaparlamentet pågår förhandlingarna i Europeiska rådet. Vid Miljörådets möte i december är planerat att en så kallad allmän inriktning ska antas.

Svenska regeringen presenterade nyligen att man avsätter pengar för att stötta industrins arbete mot lägre utsläpp. Detta är ett välkommet initiativ då stora teknikskiften och innovationer, som kräver mycket resurser, kommer att vara nödvändiga för industrins omställning. Men de medel som regeringen kan bidra med kommer inte räcka långt, utan allra största delen av kostnaderna – i många fall i miljardklassen - kommer fortsatt att ligga hos företagen. Många av dessa teknikskiften ligger dessutom långt in i framtiden. Om teknikskiftena ska kunna bli verklighet måste företagen ges förutsättningar att vara konkurrenskraftiga fram till dess att lösningarna är kommersiellt gångbara. Och där spelar utsläppshandeln en avgörande roll.

Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte klargjort sina förhandlingspositioner för utsläppshandeln. Det lilla som hittills framkommit pekar dessutom snarare på att industrins förutsättningar försämras, vilket är högst oroande. Regeringen behöver därför skyndsamt utveckla sin position, där följande delar finns med för att säkra industrins konkurrenskraft:

  • Säkerställa att det finns tillräckligt många gratis utsläppsrätter till industrin. Detta behövs för att de som är bäst i sina sektorer inte ska få ökade kostnader, och också för att förhindra att orättvisa åtgärder behöver införas om utsläppsrätterna inte räcker till.
  • Garantera att de riktmärken som avgör tilldelningen i olika sektorer är nåbara och realistiska samt sätts utifrån verklig data. Riktmärkena är det som premierar dem som ligger i framkant och motsvarar snittet av de bästa 10 % i varje sektor.
  • Säkerställa att alla industrisektorer som löper risk att de kan konkurreras ut av verksamheter utanför EU finns med på den så kallade koldioxidläckagelistan, och att alla dessa branscher garanteras full fri tilldelning upp till riktmärket.
  • Göra kompensation av de indirekta effekter på elpriset som uppstår till följd av utsläppshandeln obligatorisk, för att minska konkurrensnackdelar gentemot konkurrenter utanför EU. Det bästa ur svensk synpunkt vore att en central fond på EU-nivå etableras.

Om regeringen menar allvar med att industrin har en framtid i Sverige måste man nu se till att skapa rätt förutsättningar för industrin i utsläppshandeln. Det är vad som krävs om svensk industri på sikt ska kunna bli världsledande på nya teknologier som minskar utsläppen, både i Sverige och globalt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.