Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.

Linda Flink

Linda Flink, handläggare energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

EUs utsläppshandelssystem har funnits sedan 2005 och är det centrala styrmedlet för klimatarbetet inom EU. Systemet omfattar energisektorn och energiintensiv industri. Nu pågår förhandlingar i EU om vilka förändringar som ska genomföras inför den fjärde handelsperioden som löper år 2020-2030.

En av de centrala frågorna är hur industrin fortsatt ska skyddas i systemet. För industrin som konkurrerar på globala marknader och har konkurrenter i hela världen är avsaknaden av ett globalt pris på koldioxid något som påverkar konkurrenskraften. Svenskt Näringsliv har länge efterfrågat en global prissättning på koldioxid, men trots att Parisavtalet nu ratificerades med rekordfart kvarstår avsaknaden av ett globalt pris. Om europeisk industri konkurreras ut av aktörer utanför EU riskerar den totala effekten bli globalt ökade koldioxidutsläpp.

För svensk del är industrins villkor i handelssystemet extra viktiga. Den svenska industrin är bland de mest klimateffektiva inom EU i respektive sektor. För flera av de industrisektorer som ingår i utsläppshandeln är utsläppen dock mycket svåra att minska. Ofta är de en del av den kemiska omvandlingsprocessen, eller givna av den råvara som används.

Det som hittills har hänt i förhandlingsprocessen är att Industriutskottet i Europaparlamentet i oktober enades om ett förslag kring utformningen efter 2020. Kompromissen, som föregicks av stor dramatik med hot om fällning från både höger och vänster, blev i slutändan ganska balanserad och bra. Självklart fanns mer på industrins önskelista, men givet frågans politiska känslighet och komplexitet blev ändå utfallet bättre än industrin vågat hoppas på.

Nu är stafettpinnen överlämnad till miljöutskottet, som är huvudansvariga för frågan i Europaparlamentet. Flera av nyckelpersonerna i förhandlingarna har riktat skarp kritik mot industriutskottets förslag, som de anser är allt för oambitiöst och inte tillräckligt bidrar till Parisavtalets målsättningar.

Parallellt med förhandlingarna i Europaparlamentet pågår förhandlingarna i Europeiska rådet. Vid Miljörådets möte i december är planerat att en så kallad allmän inriktning ska antas.

Svenska regeringen presenterade nyligen att man avsätter pengar för att stötta industrins arbete mot lägre utsläpp. Detta är ett välkommet initiativ då stora teknikskiften och innovationer, som kräver mycket resurser, kommer att vara nödvändiga för industrins omställning. Men de medel som regeringen kan bidra med kommer inte räcka långt, utan allra största delen av kostnaderna – i många fall i miljardklassen - kommer fortsatt att ligga hos företagen. Många av dessa teknikskiften ligger dessutom långt in i framtiden. Om teknikskiftena ska kunna bli verklighet måste företagen ges förutsättningar att vara konkurrenskraftiga fram till dess att lösningarna är kommersiellt gångbara. Och där spelar utsläppshandeln en avgörande roll.

Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte klargjort sina förhandlingspositioner för utsläppshandeln. Det lilla som hittills framkommit pekar dessutom snarare på att industrins förutsättningar försämras, vilket är högst oroande. Regeringen behöver därför skyndsamt utveckla sin position, där följande delar finns med för att säkra industrins konkurrenskraft:

  • Säkerställa att det finns tillräckligt många gratis utsläppsrätter till industrin. Detta behövs för att de som är bäst i sina sektorer inte ska få ökade kostnader, och också för att förhindra att orättvisa åtgärder behöver införas om utsläppsrätterna inte räcker till.
  • Garantera att de riktmärken som avgör tilldelningen i olika sektorer är nåbara och realistiska samt sätts utifrån verklig data. Riktmärkena är det som premierar dem som ligger i framkant och motsvarar snittet av de bästa 10 % i varje sektor.
  • Säkerställa att alla industrisektorer som löper risk att de kan konkurreras ut av verksamheter utanför EU finns med på den så kallade koldioxidläckagelistan, och att alla dessa branscher garanteras full fri tilldelning upp till riktmärket.
  • Göra kompensation av de indirekta effekter på elpriset som uppstår till följd av utsläppshandeln obligatorisk, för att minska konkurrensnackdelar gentemot konkurrenter utanför EU. Det bästa ur svensk synpunkt vore att en central fond på EU-nivå etableras.

Om regeringen menar allvar med att industrin har en framtid i Sverige måste man nu se till att skapa rätt förutsättningar för industrin i utsläppshandeln. Det är vad som krävs om svensk industri på sikt ska kunna bli världsledande på nya teknologier som minskar utsläppen, både i Sverige och globalt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.