Högre miljöskatt löser inte klimatfrågan

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Noll utsläpp år 2030, annat än genom en storskalig nedläggning av företag, är orealistiskt. Symboliska handlingar och utspel löser inte klimatfrågan. Det skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming med anledning av en artikel om miljöskatter i Svenska Dagbladet.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

Svenskt Näringsliv lanserade i november 2014 rapporten ”Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft”. Vår utgångspunkt är att ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv behövs för Sveriges framtida välfärd, men också för att hitta de innovativa lösningar som behövs för att klara klimatutmaningen. Att minska klimatutsläpp i Sverige genom att lägga ner verksamhet här för att sedan köpa tillbaka samma produkter är inte en lösning. Effekten blir kanske dessutom dubbel när det som produceras i Sverige med stor sannolikhet har ett mindre koldioxidavtryck än motsvarande produkt producerad i ett annat land.

Sverige är redan idag ett föredöme på klimatområdet. Vi har låga utsläpp mätt per capita och låga utsläpp mätt i förhållande till BNP. Självklart ska vi fortsätta att vara ett föredöme genom att visa att tillväxt och konkurrenskraft på ett klokt sätt går att kombinera med låga klimatpåverkande utsläpp.

Sverige har i dagsläget redan världens högsta koldioxidskatt. I en jämförelse gjord av Världsbanken våren 2014 är Sveriges koldioxidskatt mer än dubbelt så hög som den som kommer näst efter, som är ett lokalt system i Tokyo. Merparten av de koldioxidavgifter som finns i världen ligger på mindre än tio procent av den svenska nivån. Kostnadseffektiviteten i en ytterligare höjning av denna redan mycket höga nivå, enbart i Sverige kan diskuteras. 

Hur ska Sverige på bästa sätt bidra till att klimatutmaningen ska klaras på global nivå? Det är en fråga som Miljömålsberedningen under ledning av Anders Wijkman just nu sitter och funderar över. Det är ett starkt tidspressat arbete och redan i februari nästa år ska förslag läggas fram gällande mål, delmål, styrmedel och lagtekniskt ramverk. I dagens SvD argumenterar en grupp på tolv företag för högre miljöskatter och ett mål på netto-noll klimatutsläpp för Sverige till 2030.

Tanken med miljöskatter är att det som man inte vill ha ska bli dyrare och på sikt fasas ut. Det innebär att själva skattebasen eroderas, om man som land lyckas i sina föresatser på miljöområdet – nämligen att ta bort det som skadar miljön. Det är därför ologiskt att säga att en låg andel miljöskatter, mätt som det totala skattetrycket är dåligt – det kan snarare vara ett tecken på att man som land lyckats med att fasa ut det som inte är önskvärt. Man måste också relatera skatternas totala andel av BNP. Sverige hade 2013 världens fjärde högsta skattetryck, mätt som andel av BNP.

Målet för Sverige måste grunda sig i realism och ta hänsyn till det faktum att både utmaningar och förutsättningar är olika i olika sektorer. De svenska koldioxidutsläppen finns framförallt i tre sektorer – transporter, industri i form av processrelaterade utsläpp och inom jordbrukssektorn, som utsläpp från djurhållning och markanvändning. Både de processrelaterade utsläppen i industrin och de som kommer från jordbruket är svåråtgärdade utan realistiska tekniska lösningar i dagsläget. Här hjälper inga höga skatter, utan satsningar på forskning och innovation måste till. I transportsektorn krävs stora investeringar i ny teknik, av alla enskilda samhället. Realismen i att ha noll utsläpp redan till 2030, annat än genom en storskalig nedläggning av delar av industri och jordbruk, samt vissa förbud inom transportsektorn är mycket svår att se.

När Sverige nu ska ta fram en förnyad klimatpolitik måste vi se oss som en del i en global värld. Sveriges andel av de globala utsläppen är mycket små och vi måste fundera över hur vi på bästa sätt bidrar till lösningen globalt. Historiskt har vi i Sverige varit bra i samverkan mellan samhällets parter ta hänsyn till olika sektorers förutsättningar och hitta pragmatiska vägar framåt. Symboliska handlingar och utspel kommer inte lösa klimatfrågan.

Läs mer på svd.se

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.