Miljöskatter missar målet

NYHET Publicerad

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.

Runar Brännlund

Rapportförfattaren Runar Brännlund varnar för att miljöskatter riskerar att snedvrida marknadskrafterna. "Om man bestraffar med ena handen och subventionerar med den andra, så ersätts marknadskonkurrens med konkurrens om subventioner", säger han.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming var moderator under seminariet i Näringslivets Hus.

Det var fullsatt när rapporten ”En analys av svenska miljöskatters effektivitet” presenterades på torsdagen. Rapporten beskriver vilka styrmedel som finns inom miljöpolitiken och innehåller en översyn över de olika styrmedlens för- och nackdelar.

Rapportförfattaren Runar Brännlund, professor i national¬ ekonomi på Handelshögskolan vid Umeå universitet, har på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskat samhällsnyttan med flertalet miljöskatter och hans betyg blir: underkänt.

– Många av dagens miljöskatter är inte miljöskatter, i så fall kan vi kalla moms för miljöskatt, säger han.

Hans resonemang bottnar i att flertalet miljöskatter är fiskala snarare än styrande, då skatterna oftast inte träffar det miljöproblem de är avsedda att adressera. Han exemplifierar med det nya skattesystemet för bilar, bonus malus.

– Det bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, säger Runar Brännlund.

Samma grundproblem är det med flygskatten, betonar han.

– Flygskatt baseras på resan, inte på de utsläpp som resan orsakar. Även om man skulle kunna flyga med luft som bränsle så får man skatta. Det är ett bra exempel på hur man inte utformar en miljöskatt.

I rapporten fastslås att det egentligen bara finns två renodlade miljöskatter – koldioxid- och svavelskatt.

– Koldioxidskatt är otvetydig. Den kan skapa rätt incitament för teknikutveckling och innovation om den är rätt utformad.

Här får han stöd hos flera av seminariets talare.

– Sverige är ett föregångsland inom koldioxidskatt, vi ska vara stolta över den, säger John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, som går steget längre och framför idén om en negativ koldioxidskatt för bland annat skogsägare som lagrar koldioxid i biomassa.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, betonar att vi står inför en omfattande omställning som kräver kreativitet och nytänkande.

– Vi ska nolla utsläppen till 2050 och sedan ska vi dammsuga atmosfären på koldioxid i 40 år. Den redskapsboden vi har i dag ger inte svar på de problem vi sitter med.

Han efterlyser ett teknikskifte.

– De branscher jag träffar säger att de måste bli fossilfria för att kunna sälja sina produkter i framtiden.

Från företagens håll talar man om behov av långsiktighet och lyhördhet inför vilka tekniska möjligheter som finns tillgängliga. Niclas Söderlund, Head of Global Tax and Holding på Electrolux, vittnar om att kemikalieskatten orsakar problem på grund av att den är viktbaserad.

– Det är inte elektroniken i tvättmaskinerna som är tung, utan de stabiliserande materialen. Kemikalieskatten för en tvättmaskin är i vissa fall högre än den vinst vi gör på produkten, sa han.

Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa, kommenterade hur den föreslagna skatten på kväveoxid skulle påverka bolaget.

– Det skulle innebära en skatt på motsvarande tio procent av vår omsättning, vilket skulle vara väldigt problematisk för oss. Sedan 1990-talet har vi tagit oss ned till låga nivåer och vi använder redan bästa tillgängliga teknik. När skatter diskuteras, så bör man också titta på vilka tekniska möjligheter som finns tillgänglig.

Sammantaget varnar Runar Brännlund för att miljöskatter och styrmedel riskerar att snedvrida marknadskrafterna.

– Om man bestraffar med ena handen och subventionerar med den andra så ersätts marknadskonkurrens med konkurrens om subventioner. Det är allvarligt på lång sikt i en marknadsekonomi, säger han.

Text o foto Karin Montgomery

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Jacke: ”Energipolitiken kräver bred politisk uppslutning”

HÅLLBARHET Klimatomställningen ställer nya krav på energipolitiken som behöver utvecklas för att möta framtida behov, enligt vd Jan-Olof Jacke. ”Vi ser att det kommer att behövas en bred politisk uppslutning kring dessa frågor.”
NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.