Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter en intensiv debatt presenterade regeringen den 8 mars nya regler för verksamheter som påverkar vatten. Det är tydligt att man tagit intryck av den kritik som framförts mot tidigare förslag. Även om det kvarstår osäkerheter i detaljerna görs det tydliga uttalanden i motivtext och författningskommentarerna med garantier för att samhällsutvecklingen och vattenkraften, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta.

Nicklas Skår
Foto: Ernst Henry Photography

Nicklas Skår

Regeringen fattade den 8 mars beslut om en lagrådsremiss med nya regler för vattenkraften och andra verksamheter som påverkar vatten. Reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2019.

Förslaget, som förhandlats fram mellan regeringen och delar av Alliansen inom ramen för energiöverenskommelsen från 2016, utgår från den promemoria som Miljö- och energidepartementet remitterade sommaren 2017 och som kritiserades starkt av flertalet remissinstanser. Det framhölls i remissyttrandena att förslagen hotade samhällsutvecklingen och utvecklingen av vattenkraften, särskilt den småskaliga.

I den nu framlagda lagrådsremissen har man i stora delar lyssnat på kritiken, även om det kvarstår osäkerheter i detaljerna. Det görs tydliga uttalanden för att garantera att samhällsutvecklingen och vattenkraften, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta.

Ett av de förslag som kritiserades hårdast i promemorian från 2017 var den så kallade stoppregeln eller äventyrsregeln. Såväl näringslivet som kommuner och kommunala avloppsreningsverk konstaterade att regeln skulle medföra ett stopp för bostadsbyggande, jordbruk, infrastruktur och industriell utveckling. I den beslutade lagrådsremissen, förändras nu delvis i lagtexten och i motivtexten till bestämmelsen, begränsas effekterna. För att en verksamhet eller åtgärd ska anses äventyra ett vattens status och därmed inte kunna tillåtas, behövs en reell försämring (”över en klassgräns för en kvalitetsfaktor”). En verksamhet som medför en påverkan inom en klassgräns för en kvalitetsfaktor kommer således vara tillåtlig. Detta är en stark förbättring i förhållande till det tidigare förslaget i promemorian. Det är också mer i enlighet med det bakomliggande ramdirektivet för vatten, och stöds av ett uttalande från Kommissionen i februari 2018 om att det inte är en korrekt tolkning att småskalig vattenkraft ska rivas ut.

En annan fråga som var föremål för kritik i det tidigare förslaget var att en verksamhetsutövare i en tillståndsprocess inte kunde ifrågasätta klassificeringen och vilken norm som fastställts för en vattenförekomst vilket kan vara direkt avgörande för om ett tillstånd ska kunna lämnas. Detta ändras nu så att frågan om status kan lyftas till regeringen för bedömning om ansvarig myndighet anser att en miljökvalitetsnorm inte ska ändras trots vad som förts fram i samband med en tillståndsprövning. Det krävs således att den möjligheten säkerställs genom ändringar i vattenförvaltningsförordningen. En sådan ändring innebär ytterst att regeringen kommer att behöva ta ställning till de målkonflikter som kan uppstå, vilket måste sägas vara positivt.

Ytterligare en fråga av stor vikt för näringslivet har varit möjligheten att erhålla ett så kallat ändringstillstånd för till exempel en produktionsökning i en verksamhet. I det remitterade förslaget gjordes en fullständig prövning till huvudregel och ändringstillstånd skulle endast kunna meddelas undantagsvis om det var lämpligt. För industriella verksamheter där investeringarna och utvecklingen i stor del sker genom ändringstillstånd skulle en sådan ordning bli mycket negativ. I lagrådsremissen återgår man nu till den rådande ordningen men man framhåller i motivtexten att rättsläget beträffande ändringstillstånd ska analyseras i en pågående utredning om en ”miljöprövning för att främja en grön omställning” som ska redovisa sitt uppdrag den 30 september 2018.

De nya reglerna är dock inte tillräckliga för att nå en ändamålsenlig och effektiv vattenförvaltning. För att det ska kunna ske krävs att både vattenförvaltningen och sättet för att fastställa miljökvalitetsnormerna ses över i grunden.

Lagrådsremissen innehåller i dessa delar flera positiva element. För det första anges att myndigheterna ska ha en skyldighet att fullt ut utnyttja det utrymme för undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Vidare ska man också till regeringen redovisa användningen av undantag så att utvecklingen kan följas.

Regeringen ger också myndigheterna i uppdrag att utveckla sitt vägledande material vad gäller bedömningsgrunder, statusklassificering och kraftigt modifierade vatten och att se över föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Det finns dock fortfarande kvar problem. Ett sådant är att man tar bort sakägarnas rätt till ersättning vid prövning av moderna miljövillkor för vattenkraften. Dessa riskerar därför att få svårare att tillvarata sina intressen samtidigt som beslutsunderlagen kan bli sämre. Ett annat är att systemet riskerar att bli omfattande med allt högre belastning på prövningssystemet som redan idag har svårigheter att få till en effektiv prövning och rimliga handläggningstider. Ytterligare ett kvarstående problem är att man i lagrådsremissen inte hanterat kommunernas kritik om att den kommunala planeringen kan försvåras från 2019, med negativa effekter på samhällsutvecklingen.

Svenskt Näringsliv utkommer med en handbok om de nya reglerna under våren 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.