Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Efter en intensiv debatt presenterade regeringen den 8 mars nya regler för verksamheter som påverkar vatten. Det är tydligt att man tagit intryck av den kritik som framförts mot tidigare förslag. Även om det kvarstår osäkerheter i detaljerna görs det tydliga uttalanden i motivtext och författningskommentarerna med garantier för att samhällsutvecklingen och vattenkraften, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta.

Nicklas Skår
Foto: Ernst Henry Photography

Nicklas Skår

Regeringen fattade den 8 mars beslut om en lagrådsremiss med nya regler för vattenkraften och andra verksamheter som påverkar vatten. Reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2019.

Förslaget, som förhandlats fram mellan regeringen och delar av Alliansen inom ramen för energiöverenskommelsen från 2016, utgår från den promemoria som Miljö- och energidepartementet remitterade sommaren 2017 och som kritiserades starkt av flertalet remissinstanser. Det framhölls i remissyttrandena att förslagen hotade samhällsutvecklingen och utvecklingen av vattenkraften, särskilt den småskaliga.

I den nu framlagda lagrådsremissen har man i stora delar lyssnat på kritiken, även om det kvarstår osäkerheter i detaljerna. Det görs tydliga uttalanden för att garantera att samhällsutvecklingen och vattenkraften, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta.

Ett av de förslag som kritiserades hårdast i promemorian från 2017 var den så kallade stoppregeln eller äventyrsregeln. Såväl näringslivet som kommuner och kommunala avloppsreningsverk konstaterade att regeln skulle medföra ett stopp för bostadsbyggande, jordbruk, infrastruktur och industriell utveckling. I den beslutade lagrådsremissen, förändras nu delvis i lagtexten och i motivtexten till bestämmelsen, begränsas effekterna. För att en verksamhet eller åtgärd ska anses äventyra ett vattens status och därmed inte kunna tillåtas, behövs en reell försämring (”över en klassgräns för en kvalitetsfaktor”). En verksamhet som medför en påverkan inom en klassgräns för en kvalitetsfaktor kommer således vara tillåtlig. Detta är en stark förbättring i förhållande till det tidigare förslaget i promemorian. Det är också mer i enlighet med det bakomliggande ramdirektivet för vatten, och stöds av ett uttalande från Kommissionen i februari 2018 om att det inte är en korrekt tolkning att småskalig vattenkraft ska rivas ut.

En annan fråga som var föremål för kritik i det tidigare förslaget var att en verksamhetsutövare i en tillståndsprocess inte kunde ifrågasätta klassificeringen och vilken norm som fastställts för en vattenförekomst vilket kan vara direkt avgörande för om ett tillstånd ska kunna lämnas. Detta ändras nu så att frågan om status kan lyftas till regeringen för bedömning om ansvarig myndighet anser att en miljökvalitetsnorm inte ska ändras trots vad som förts fram i samband med en tillståndsprövning. Det krävs således att den möjligheten säkerställs genom ändringar i vattenförvaltningsförordningen. En sådan ändring innebär ytterst att regeringen kommer att behöva ta ställning till de målkonflikter som kan uppstå, vilket måste sägas vara positivt.

Ytterligare en fråga av stor vikt för näringslivet har varit möjligheten att erhålla ett så kallat ändringstillstånd för till exempel en produktionsökning i en verksamhet. I det remitterade förslaget gjordes en fullständig prövning till huvudregel och ändringstillstånd skulle endast kunna meddelas undantagsvis om det var lämpligt. För industriella verksamheter där investeringarna och utvecklingen i stor del sker genom ändringstillstånd skulle en sådan ordning bli mycket negativ. I lagrådsremissen återgår man nu till den rådande ordningen men man framhåller i motivtexten att rättsläget beträffande ändringstillstånd ska analyseras i en pågående utredning om en ”miljöprövning för att främja en grön omställning” som ska redovisa sitt uppdrag den 30 september 2018.

De nya reglerna är dock inte tillräckliga för att nå en ändamålsenlig och effektiv vattenförvaltning. För att det ska kunna ske krävs att både vattenförvaltningen och sättet för att fastställa miljökvalitetsnormerna ses över i grunden.

Lagrådsremissen innehåller i dessa delar flera positiva element. För det första anges att myndigheterna ska ha en skyldighet att fullt ut utnyttja det utrymme för undantag och lägre ställda krav som EU-rätten medger. Vidare ska man också till regeringen redovisa användningen av undantag så att utvecklingen kan följas.

Regeringen ger också myndigheterna i uppdrag att utveckla sitt vägledande material vad gäller bedömningsgrunder, statusklassificering och kraftigt modifierade vatten och att se över föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Det finns dock fortfarande kvar problem. Ett sådant är att man tar bort sakägarnas rätt till ersättning vid prövning av moderna miljövillkor för vattenkraften. Dessa riskerar därför att få svårare att tillvarata sina intressen samtidigt som beslutsunderlagen kan bli sämre. Ett annat är att systemet riskerar att bli omfattande med allt högre belastning på prövningssystemet som redan idag har svårigheter att få till en effektiv prövning och rimliga handläggningstider. Ytterligare ett kvarstående problem är att man i lagrådsremissen inte hanterat kommunernas kritik om att den kommunala planeringen kan försvåras från 2019, med negativa effekter på samhällsutvecklingen.

Svenskt Näringsliv utkommer med en handbok om de nya reglerna under våren 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.
NYHET Publicerad:

Nya regler om vattenverksamheter med positiva inslag

KOMMENTAR Nya regler för verksamheter som påverkar vatten ger garantier för att samhällsutveckling och vattenkraft, inkluderande den småskaliga, ska kunna fortsätta, skriver jurist Nicklas Skår.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Ny vattenlag riskerar Sveriges hållbara textilindustri

GÄSTKRÖNIKA Den svenska textilindustrin har änge arbetat aktivt med miljö- och energifrågor. Men ett nytt lagförslag om vattenanvändning riskerar hela vår hållbara textilproduktion, och hotar samtidigt både tusentals svenska jobb och svensk textilproduktion, vilken riskerar att flyttas till en internationell marknad med betydligt lägre miljökrav. Det skriver Anne Ludvigsson,vd Ludvigson Invest och styrelseordförande TEKO, Sveriges Textil- & Modeföretag.
NYHET Publicerad:

Svenska företag bra på hållbar utveckling

HET FRÅGA Svenska företag ligger långt fram när det gäller hållbar utveckling. Rättesnöre är FN:s 17 globala mål, resultatet är nya spännande affärer. Det framkom när ett pärlband av företagsrepresentanter talade på temat inför en begeistrad publik i Näringslivets Hus.
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
NYHET Publicerad:

Havens framtid engagerar näringslivet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s havskonferens pågår i New York. Svensk Sjöfart, Jernkontoret och Svenskt Näringsliv är på plats.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Naturgas – steg mot minskad klimatpåverkan

KLIMAT Svenska industriföretag manar beslutsfattare att se helhetsbilden i sina klimat- och miljöambitioner. Att avskriva gas som energikälla till industrin vore feltänkt, varnade företagaren Magnus Pettersson under ett seminarium på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik ineffektiv

KOMMENTAR Regeringen för en ineffektiv klimatpolitik där man inte får största nytta för pengarna. Det skriver Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö, och Torbjörn Spector, skatteexpert, med anledning av regeringens miljö- och energiskattepaket.
NYHET Publicerad:

LL Bolagen kritiserar regeringens sopförslag

MILJÖ Regeringen vill återkommunalisera insamlingsansvaret för förpackningsavfall, något som branschen reagerar starkt på. ”Det är en ideologisk maktfråga som inte kommer att göra avfallshanteringen bättre. En kommunalisering eller ett förstatligande är ett väldigt effektivt sätt att ta kål på all kreativitet och idérikedom på en marknad”, säger Ola Claesson, vd på LL Bolagen.
NYHET Publicerad:

Tandlös klimatlag enbart symbolpolitik

KOMMENTAR Att lagrådet sågar regeringens förslag till ny klimatlag kom inte som en överraskning. Lagen innehåller inga bindande bestämmelser, vilket gör att påståendet om att det nu blir olagligt för politiken att prioritera bort klimatet är rent felaktigt. Det skriver miljöjurist Nicklas Skår i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

EU Europaparlamentet har röstat om hur EUs utsläppshandelssystem ska se ut under perioden 2021-2030. Förslaget gör bland annat att andelen gratis utsläppsrätter till industriföretag kan öka, en seger för den internationellt konkurrensutsatta industrin.