Osäkerhet kring miljöpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Miljömålsberedningen har lämnat över sitt slutbetänkande till regeringen. Även om det är en bred överenskommelse som skapar tydlighet, tar den tyvärr sin utgångspunkt i önsketänkanden och förhoppningar snarare än fakta och välgrundade underlag, skriver Maria Suner Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor, som också suttit med som sakkunnig i beredningen.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

Miljömålsberedningen lämnar idag över sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet innehåller förslag till en samlad svensk klimatpolitik med delmål till 2030 och 2040 och kompletterar det tidigare delbetänkandet där ett långsiktigt mål till 2045 föreslogs. 

Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser. Miljömålsberedningen har nu tagit ett blocköverskridande, samlat helhetsgrepp kring den svenska klimatpolitiken, vilket ger en tydlighet.

Beredningens förslag utgår från att alla länder ska bidra till att uppnå det klimatavtal som slöts i Paris i december 2015, och även att jämförbara styrmedel införs i andra viktiga ekonomier. Som utgångspunkt anges att svensk klimatpolitik ska bedrivas med bibehållen konkurrenskraft och utan att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sverige, vilket är positivt.

Sverige, som liten handelsberoende nation, är i högsta grad beroende av utvecklingen i resten av världen och därför behöver vi följa utvecklingen hur andra länder genomför vad de lovat inom ramen för Parisavtalet. Om vi inte gör det finns en risk att en nationellt fokuserad svensk klimatpolitik istället får stora negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen och konkurrenskraften i Sverige  och samtidigt blir direkt kontraproduktivt för att uppnå klimatmålen på global nivå.

Miljömålsberedningen föreslår ett delmål för klimatpolitiken till 2030 på minus 63 procent jämfört med 1990 för den delen av ekonomin som ligger utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Idag har Sverige minskat dessa utsläpp med 27 procent sedan 1990. Beredningen föreslår också att det ska sättas ett specifikt delmål för transportsektorn till 2030 att minska klimatutsläppen med 70 procent jämfört med 2010.

Den analys Svenskt Näringsliv gjort pekar på att dessa mål är mycket ambitiösa, och ibland nära önsketänkande. Det finns stora osäkerheter när det gäller utvecklingen till 2030. Det är trots allt mindre än 14 år dit och många av de parametrar som behövs för att klara målet styr inte Sverige ensamt över. Det kommer att krävas stora förändringar även utanför Sveriges gränser om målet ska kunna nås, exempelvis en fortsatt snabb global teknikutvecklingen för transporter, nya EU krav för fordon och att den svenska synen på biodrivmedel får internationell acceptans.

En viktig utgångspunkt saknas i betänkandet, nämligen transporternas mycket stora samhällsnytta och dess positiva effekter får såväl ekonomi som människor. I betänkandet framställs transporter i första hand som något negativt som bidrar till ökade klimatutsläpp. Men ökade transporter är i grunden inte negativt. Transportsystemet knyter ihop Sverige och är vår länk till resten av världen både för varor och människor, och är en förutsättning för att varor skall kunna produceras där det är mest effektivt, även ur miljösynpunkt.  Det är därför oroande att minskat transportarbete i sig ses som en lösning för klimatet. Lösningen ligger i fortsatt teknikutveckling och introduktion av alternativa drivmedel för att minska transporternas klimatutsläpp – inte i att minska rörligheten för både människor och produkter.

Istället för att sätta ett detaljstyrande delmål för transportsektorn har Svenskt Näringsliv förordat ett brett nollvisionsarbete med sikte på nollutsläpp från transportsektorn år 2045, som är det långsiktiga målet. Ett specifikt mål för transportsektorn som det nu föreslås riskerar att suboptimera politiken, och att klimatpolitiken fördyras utan att för den skull bli mer verkningsfull. Kostnadseffektivitet och maximal global miljönytta förutsätter flexibilitet och specifika sektorsvisa mål minskar den flexibiliteten. Underlaget för delmålet är dessutom bristfälligt, och analyserna av målets konsekvenser inte tillräckliga. Detta är en klar brist i betänkandet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.