Osäkerhet kring miljöpolitik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Miljömålsberedningen har lämnat över sitt slutbetänkande till regeringen. Även om det är en bred överenskommelse som skapar tydlighet, tar den tyvärr sin utgångspunkt i önsketänkanden och förhoppningar snarare än fakta och välgrundade underlag, skriver Maria Suner Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor, som också suttit med som sakkunnig i beredningen.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.

Foto: Nicklas Mattsson

Miljömålsberedningen lämnar idag över sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet innehåller förslag till en samlad svensk klimatpolitik med delmål till 2030 och 2040 och kompletterar det tidigare delbetänkandet där ett långsiktigt mål till 2045 föreslogs. 

Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser. Miljömålsberedningen har nu tagit ett blocköverskridande, samlat helhetsgrepp kring den svenska klimatpolitiken, vilket ger en tydlighet.

Beredningens förslag utgår från att alla länder ska bidra till att uppnå det klimatavtal som slöts i Paris i december 2015, och även att jämförbara styrmedel införs i andra viktiga ekonomier. Som utgångspunkt anges att svensk klimatpolitik ska bedrivas med bibehållen konkurrenskraft och utan att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sverige, vilket är positivt.

Sverige, som liten handelsberoende nation, är i högsta grad beroende av utvecklingen i resten av världen och därför behöver vi följa utvecklingen hur andra länder genomför vad de lovat inom ramen för Parisavtalet. Om vi inte gör det finns en risk att en nationellt fokuserad svensk klimatpolitik istället får stora negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen och konkurrenskraften i Sverige  och samtidigt blir direkt kontraproduktivt för att uppnå klimatmålen på global nivå.

Miljömålsberedningen föreslår ett delmål för klimatpolitiken till 2030 på minus 63 procent jämfört med 1990 för den delen av ekonomin som ligger utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Idag har Sverige minskat dessa utsläpp med 27 procent sedan 1990. Beredningen föreslår också att det ska sättas ett specifikt delmål för transportsektorn till 2030 att minska klimatutsläppen med 70 procent jämfört med 2010.

Den analys Svenskt Näringsliv gjort pekar på att dessa mål är mycket ambitiösa, och ibland nära önsketänkande. Det finns stora osäkerheter när det gäller utvecklingen till 2030. Det är trots allt mindre än 14 år dit och många av de parametrar som behövs för att klara målet styr inte Sverige ensamt över. Det kommer att krävas stora förändringar även utanför Sveriges gränser om målet ska kunna nås, exempelvis en fortsatt snabb global teknikutvecklingen för transporter, nya EU krav för fordon och att den svenska synen på biodrivmedel får internationell acceptans.

En viktig utgångspunkt saknas i betänkandet, nämligen transporternas mycket stora samhällsnytta och dess positiva effekter får såväl ekonomi som människor. I betänkandet framställs transporter i första hand som något negativt som bidrar till ökade klimatutsläpp. Men ökade transporter är i grunden inte negativt. Transportsystemet knyter ihop Sverige och är vår länk till resten av världen både för varor och människor, och är en förutsättning för att varor skall kunna produceras där det är mest effektivt, även ur miljösynpunkt.  Det är därför oroande att minskat transportarbete i sig ses som en lösning för klimatet. Lösningen ligger i fortsatt teknikutveckling och introduktion av alternativa drivmedel för att minska transporternas klimatutsläpp – inte i att minska rörligheten för både människor och produkter.

Istället för att sätta ett detaljstyrande delmål för transportsektorn har Svenskt Näringsliv förordat ett brett nollvisionsarbete med sikte på nollutsläpp från transportsektorn år 2045, som är det långsiktiga målet. Ett specifikt mål för transportsektorn som det nu föreslås riskerar att suboptimera politiken, och att klimatpolitiken fördyras utan att för den skull bli mer verkningsfull. Kostnadseffektivitet och maximal global miljönytta förutsätter flexibilitet och specifika sektorsvisa mål minskar den flexibiliteten. Underlaget för delmålet är dessutom bristfälligt, och analyserna av målets konsekvenser inte tillräckliga. Detta är en klar brist i betänkandet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Stopplag om vatten försvårar samhällsbygge

DEBATT Regeringens lagförslag om skärpta krav på användning av vatten bromsar samhällsutvecklingen, utan några miljövinster. Det skriver företrädare för LRF, Svensk Vattenkraftförening, Svenskt Vatten och Svenskt Näringsliv.            
NYHET Publicerad:

Näringslivet spelar en avgörande roll för hållbar utveckling

FNS HÖGNIVÅMÖTE Svenskt Näringsliv var på plats på den andra omgången av FNs högnivåmöte för uppföljning av de 17 globala hållbarhetsmålen, också kallat Agenda 2030. Målen, som antogs 2015 är globala och berör alla dimensioner av en hållbar utveckling – ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
NYHET Publicerad:

Havens framtid engagerar näringslivet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s havskonferens pågår i New York. Svensk Sjöfart, Jernkontoret och Svenskt Näringsliv är på plats.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Naturgas – steg mot minskad klimatpåverkan

KLIMAT Svenska industriföretag manar beslutsfattare att se helhetsbilden i sina klimat- och miljöambitioner. Att avskriva gas som energikälla till industrin vore feltänkt, varnade företagaren Magnus Pettersson under ett seminarium på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens klimatpolitik ineffektiv

KOMMENTAR Regeringen för en ineffektiv klimatpolitik där man inte får största nytta för pengarna. Det skriver Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö, och Torbjörn Spector, skatteexpert, med anledning av regeringens miljö- och energiskattepaket.
NYHET Publicerad:

LL Bolagen kritiserar regeringens sopförslag

MILJÖ Regeringen vill återkommunalisera insamlingsansvaret för förpackningsavfall, något som branschen reagerar starkt på. ”Det är en ideologisk maktfråga som inte kommer att göra avfallshanteringen bättre. En kommunalisering eller ett förstatligande är ett väldigt effektivt sätt att ta kål på all kreativitet och idérikedom på en marknad”, säger Ola Claesson, vd på LL Bolagen.
NYHET Publicerad:

Tandlös klimatlag enbart symbolpolitik

KOMMENTAR Att lagrådet sågar regeringens förslag till ny klimatlag kom inte som en överraskning. Lagen innehåller inga bindande bestämmelser, vilket gör att påståendet om att det nu blir olagligt för politiken att prioritera bort klimatet är rent felaktigt. Det skriver miljöjurist Nicklas Skår i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Positivt besked om ändrade handelsregler för utsläppsrätter

EU Europaparlamentet har röstat om hur EUs utsläppshandelssystem ska se ut under perioden 2021-2030. Förslaget gör bland annat att andelen gratis utsläppsrätter till industriföretag kan öka, en seger för den internationellt konkurrensutsatta industrin. 
NYHET Publicerad:

Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Energikommissionens arbete lämnar luckor

KOMMENTAR Energikommissionens betänkande innehåller bra och mindre bra förslag. Utmaningar på sikt är dels att hantera effekterna av stödsystemet för förnybar el, dels de begränsningar i energianvänding som kan komma av målet för energieffektivisering, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU-krav på bioenergi riskerar främja fossilt

MILJÖ EU-kommissionen vill införa hållbarhetskriterier för användningen av biomassa.  Men Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, varnade under ett seminarium för effekterna av reglerna. ”Reglera inte och sätt ett tak för skogsavverkningen. Låt medlemsländerna avgöra hur mycket skog som kan avverkas på ett hållbart sätt”, sade han.
NYHET Publicerad:

En svensk flygskatt minskar inte koldioxidutsläppen

KOMMENTAR I eftermiddag presenteras utredningen om en svensk flygskatt. Syftet med en flygskatt, som anges i utredningens direktiv är, att minska flygets klimatpåverkan. Att utredningen ens har tillsatts är svårt att förstå, när det är uppenbart att en svensk flygskatt inte minskar de globala koldioxidutsläppen, menar Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Oklart syfte med mål för ökad energieffektivitet

KOMMENTAR De fem partier som i juni slöt energiöverenskommelsen har enats om ett mål för energieffektivisering till 2030. Målet för energieffektivitet är dock svårförståeligt, men en slutsats är att tillväxtfrämjande reformer kommer att vara centrala för att nå målet. Det som behövs istället är positiva incitament för att stimulera ökad energieffektivitet, skriver energiexperterna Maria Sunér Fleming och Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av svensk position kring utsläppshandeln oroar

KOMMENTAR Sedan ett drygt år pågår förhandlingarna kring utformningen av EU:s utsläppshandelssystem efter 2020. Regeringen behöver anta en position i förhandlingarna som visar att man menar allvar med de satsningar man gjort på en framtida industri med låga utsläpp i Sverige. Det skriver energi- och klimatexpert Linda Flink i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Svensk klimatpolitik är gammaldags 

KLIMATPOLITIK En av Sveriges forskare inom ekonomi och miljöfrågor, John Hassler, riktar svidande kritik mot den svenska klimatpolitiken. Att Sverige väljer att gå en egen väg i en global värld håller inte. ”Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra”, säger han.
NYHET Publicerad:

Näringslivet är klimatfrågans lösning

KOMMENTAR Årets klimatmöte i Marrakech går mot sitt slut. Om rätt förutsättningar för innovation och utveckling ges kommer näringslivet att spela en avgörande roll för att klimatutmaningen klaras, skriver Maria Sunér Fleming, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, som varit på plats under mötet.