Parlamentsledamöter sätter frihandeln på spel  

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I dag röstar Europaparlamentet för eller emot klimattullar vid import av vissa varor. Förslaget är dåligt. Det leder till sämre handelsrelationer, på sikt förlorar industrin konkurrenskraft. I tider som dessa måste EU stå upp för frihandel, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.

Linda Flink

Linda Flink

Foto: Ernst Henry Photography

Idag är en viktig dag för klimatpolitiken i EU. Europaparlamentet röstar om hur systemet med utsläppshandel, EU ETS, ska se ut under perioden 2021-2030.

Ett av förslagen som parlamentet röstar om innebär att ett klimattullsystem ska etableras, på engelska kallat import inclusion scheme. Systemet skulle riktas mot industribranscher som är koldioxidintensiva, och där handelsutbytet mellan EU och andra länder är förhållandevis lågt. En typisk sådan bransch är cementindustrin. Europeiska företag i dessa branscher skulle då få köpa sina utsläppsrätter, istället för att som idag få gratis tilldelning som syftar till att säkerställa att den internationella konkurrenskraften inte försvagas till följd av EU ETS.

Några ytterligare detaljer om hur tullsystemet skulle utformas finns inte, mer än att det ska vara i enlighet med världshandelsorganisationen WTO:s regelverk. Men enligt Socialdemokratiska gruppens förhandlare, Jytte Guteland, skulle systemet innebära att en klimattull läggs på import av varor som tillverkats med högre utsläpp i andra länder än motsvarande produktion inom EU.

De som förespråkar införandet av klimattullar hävdar att man på så vis kan höja EU:s klimatambitioner genom att den gratis tilldelningen till dessa branscher fasas ut, utan att företagens konkurrenskraft försvagas eftersom import från utomeuropeiska företag beläggs med tull.

Det är både olyckligt och obegripligt att förslaget vunnit så stort stöd i Europaparlamentet. I rådande tider när värdet av frihandel ifrågasätts, inte minst av USAs nya president, behöver EU mer än någonsin stå upp för frihandel och öppenhet genom att motverka protektionistiska åtgärder, snarare än att vara de som inför dem. Att parlamentet nu föreslår införandet av ett direkt handelshinder som försvårar handel med andra länder är därför oerhört beklagligt. Risken är stor att ett sådant system skadar relationen med EU:s handelspartner, som i värsta fall reagerar med att i sin tur upprätta tullar och handelshinder.

Det finns också flera praktiska svårigheter med förslaget. För det första är det svårt att se att det ens går att utforma ett klimattullsystem som är i enlighet med WTO-regelverket. För det andra kan man ifrågasätta möjligheten att få tillgång till och verifiera den data som krävs för att kunna bedöma huruvida utsläppen vid tillverkningen av varorna som importerats varit högre eller lägre än motsvarande produkt tillverkad inom EU.

En stor farhåga om förslaget blir verklighet är att detta bara är början. Om ett klimattullsystem införs i några branscher är steget att gå vidare och inkludera fler branscher betydligt mindre.  

Det är väldigt svårt att se att ett klimattullsystem skulle gynna vare sig klimatet eller den europeiska industrins konkurrenskraft. Istället riskerar systemet att försämra möjligheten till handel med andra länder och begränsa möjligheten att exportera produkter med god klimatprestanda från EU som skulle vara positivt för klimatet.

Tyvärr verkar risken stor att förslaget får en majoritet i Europarlamentet i dag. Det positiva är att de flesta av EU:s medlemsländer verkar ha en mer klarsynt inställning till frågan, och inser att ett sådant system inte är rätt väg för EU. Om förslaget röstas igenom i Europaparlamentet står hoppet till att regeringarna i EU:s medlemsländer kan ta död på förslaget så snart förhandlingarna mellan EU-institutionerna börjar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.