Svensk klimatpolitik är gammaldags 

NYHET Publicerad

KLIMATPOLITIK En av Sveriges forskare inom ekonomi och miljöfrågor, John Hassler, riktar svidande kritik mot den svenska klimatpolitiken. Att Sverige väljer att gå en egen väg i en global värld håller inte. ”Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra”, säger han.

John Hasslar, forskare inom ekonomi och miljöfrågor.

John Hasslar, forskare inom ekonomi och miljöfrågor.

I miljömålsberedningen ställde sig sju partier bakom målet att Sverige år 2045 ska ha minskat de nationella utsläppen med minst 85 procent jämfört med 1990.  John Hassler, professor vid institutet för Internationell ekonomi vid Stockholms universitet och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet är kritisk till förslaget och anser att Sverige istället borde satsa på internationella klimatinsatser.

Vad tycker du om Miljömålsberedningens förslag och vad säger det om svensk klimatpolitik?

Jag skulle säga att politiken är gammaldags och att den därmed skjuter bredvid målet. MMB handlar om att man ska göra saker hemma. Lite kan man göra utomlands men det mesta ska ske genom nationella restriktioner. Parisavtalet innebar ett nytt spår där det är väldigt viktigt att samarbeta mellan länder och att man hjälper varandra med klimatarbetet. Det är bra eftersom de globala kostnaderna för klimatarbetet blir mycket lägre och åtgärderna blir därmed politiskt genomförbara. MMB bygger på ett förlegat tankesätt. Det beror, om jag ska vara krass, på att personer aktiva i klimatpolitiken har låst fast sig i positioner som inte går att ändra. Det andra bygger på att klimatpolitiken drivs av känslan att man vill göra något som syns här och nu – att det känns rätt. Påven var nyligen här och man kan likna det vid en modern lutheranism, men jag tror inte på den här ”tagelskjorte-metoden”.

Du menar alltså att vägen framåt snarare bör gå genom internationella klimatinsatser, men vilka åtgärder skulle göra störst skillnad?

Koldioxidskatt, klimatbistånd och att Sverige skalar upp sina inköp och annullering av utsläppsrätter är de allra viktigaste åtgärderna. Skulle man slopa subventioner till fossila bränslen och genomföra en global koldioxidskatt så skulle klimatproblemet vara löst, men det är troligen inte realistiskt att en sådan skatt införs på global nivå. Här kan vi göra något i Europa som påminner om en skatt genom att använda oss av utsläppssystemet. Vidga det så mycket som möjligt och se till så att priset blir rimligt, kanske inte lika högt som den svenska koldioxidskatten, men det behöver vara högre än idag. Därefter behövs ett åtagande som innebär att vi ligger på den nivån. Det skulle vara betydligt billigare än satsningar på inhemsk omställning, som inte kommer att ge några resultat.

Finns det idag några hållbara argument för att satsa på ensidiga insatser för minskade nationella utsläpp i Sverige?

Det enda som framkommer i debatten är att om vi gör stora insatser hemma så blir vi ett gott exempel, något som gör det lättare att ställa om politiken i Kina. Alltså är den doktrin som leder svensk klimatpolitik att ”om vi bara är duktiga och tar på oss tagelskjortan så kommer vi att inspirera de kinesiska ledarna”, men jag tror helt enkelt inte på det.

Hur kommer det sig då att så många svenska aktörer ställer sig bakom en strategi som i första hand bygger på minskade nationella utsläpp?

Det har skapats ett tryck i debatten som innebär att man måste bekänna färg och visa att man genomför symboliska åtgärder på klimatområdet. Många tänker dessutom att det inte är rätt att köpa sig fri genom utsläppsrätter i andra länder. Jag kan förstå den känslan, men ska vi lyckas med att göra något åt klimatet måste vi komma ett steg vidare och då kan vi inte använda känslomässiga argument för hur vi ska utforma politiken. Vi måste gå från symbolik till resultat.

Är det rätt väg för Sverige att satsa på förnybar elproduktion och fossilfria transporter?

Den svenska kraftproduktionen är ju redan i stort sett koldioxidfri, tack vare kärnkraften och vattenkraften. Det lilla fossila elproduktion som finns kvar bör så klart fasas ut, men den stora frågan på energiområdet är transporter. Den svenska transportsektorn måste förstås på sikt ställa om till fossilfritt, men jag tror att vi för små för att påverka teknikutvecklingen – vi bör undvika teknologiska stickspår. Därför är det bättre att gå i takt med andra länder på det här området än att försöka leda utvecklingen.

Problemet med transportfrågan är dock att det är för mycket fokus på oljeanvändning i Sverige och för lite fokus på det som har betydelse för klimatet. Oljan som vi kör våra bilar på kommer att användas upp och om vi inte använder den så kommer någon annan att göra det. Det kanske är bättre att kineserna använder den men det har ingen avgörande betydelse för klimatet. Sedan kan det ha andra positiva effekter för t.ex. luftkvaliteten. Det finns en stora vilja bland svenska aktörer att göra skillnad, men för att den viljan ska ge resultat måste vi gå utanför Sveriges gränser.

Du har tidigare sagt att satsningar på elbilar kan leda till ökade utsläpp, och att mål om fossilfria transporter är fel väg att gå. Kan du utveckla det?

Elbilar är ett problem i länder där en expansion av elproduktionen kommer att leda till mer kolkraft. Ökad elanvändning kan alltså minska oljeanvändningen, men istället öka kolanvändningen, som är den stora klimatboven. Det är inte bara dåligt för klimatet utan också ett stort hot mot luftkvaliteten i t.ex. Kina. Utmaningen ligger istället i bygga upp en fossilfri kraftproduktion. Hade Kina haft en lika hållbar elproduktion som Sverige hade man sannolikt redan satsat storskaligt på elbilar.

Du har kallat sektorsvisa klimatmål för ”sovjetiska”, hur menar du?

Det är ju förstås lite polemiskt och överdrivet. Det hade också kunna vara mycket värre, som att politiken hade pekat ut hur mycket olja som fick användas i varje sektor. Men sektorsvisa mål är i en sovjetisk riktning. Fördelen med prisbaserade system kan man se i biltullarna. Oavsett vad man tycker om dem, så fungerar de ganska smidigt. Tänk dig ett system där man istället skulle bestämma hur många bilar som får köra in från varje förort separat – det går inte! Med biltullar får man ett system där den som verkligen behöver transportera sig eller varor på vägen gör det, medan andra hittar andra alternativ.

MMB går nu inte så långt men som ett exempel: Anta att man lyckas med satsningen på flytande bränslen från skogsbioprodukter. Om vi har ett mål om fossilfri fordonsflotta är det ju då viktigt att det bränslet används inom landets gränser. Då skulle man behöva stoppa lastbilarna vid gränsen så de inte förbrukar det utomlands och det är ju fullständigt vansinnigt. Det har ingen betydelse och den grundläggande tanken är att var utsläppen sker och vem som släpper ut inte spelar någon roll för klimatet. Då finns ingen anledning till sektorsvisa mål i ett land som Sverige.

Jag tror att det svenska tänket bygger på en samhällsplaneringstradition som kanske inte härstammar från Sovjet, men som kanske är naturlig för många ingenjörer och naturvetare. För ekonomer är det annorlunda. Möjligen är det en svårsmält insikt för vissa att marknadsekonomin faktiskt fungerar för att lösa klimatproblemen.

Vad säger du om kritiken om att annullering av utsläppsrätter kommer leda till att t.ex. Kina och USA inte gör tillräckligt hemmavid.

Jag begriper inte det argumentet. Kina är på väg att införa ett utsläppshandelssystem. Nästa år kommer det att gälla över hela landet och det är väldigt intressant. Det ger möjlighet att skala upp den här politiken så pass mycket att det verkligen skulle kunna fungera. Det är förstås komplicerat och vi kan inte säkert lita på att utsläppsmängden blir konstant om vi går in och köper utsläppsrätter i Kina. Men det kinesiska systemet visar att det finns en genuin vilja och att man tror på marknadsmekanismerna för att lösa klimatfrågan – det finns, paradoxalt nog, inte så många sovjetiska tankegångar där.

Hur ska då Sverige bli ett klimateffektivt föredöme som övriga världen kan låta sig inspireras av om vi nu inte ska ”gå före”?

Jag tycker att vi ska gå före med internationellt klimatbistånd genom och visa att vi tar vårt ansvar för de globala utsläppen. Vi svenskar ska vara beredda att hjälpa till där det verkligen behövs. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskarna positiva till klimatsmart kärnkraft

ENERGI Flertalet svenskar tror på kärnkraften, även i framtiden, visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu behövs kraftsamling kring Sveriges elförsörjning

ENERGI Elförsörjningen är en strategiskt långsiktig fråga för det svenska samhället. Det handlar om att klara klimatomställningen och den digitalisering av olika samhällsfunktioner som nu sker. Det är avgörande att den hanteras på ett sätt som är samhällsekonomiskt och klimatmässigt effektivt.
NYHET Publicerad:

Kärnkraft – för klimatets skull?

KLIMAT En fortsatt kärnkraftsproduktion är helt nödvändig för att Sverige och världen ska nå klimatmålen och samtidigt möta ett ökande energibehov. Det menar Staffan Qvist, en av författarna till boken Klimatnyckeln: en fungerande lösning på världens största problem.
NYHET Publicerad:

Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner

KOMMENTAR Beskedet om nedläggning av kraftvärme i såväl Stockholm som Malmö till följd av beslutade skattehöjningar, bekymrar energi- och klimatexpert Linda Flink. ”Besluten är på väg att försätta elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner i allvarliga situationer”, skriver hon.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Företagen kraftsamlar kring cirkulär ekonomi

MILJÖ Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och den är starkt kopplad till vår materialanvändning. En del av lösningen är därför att ställa om från linjära materialflöden till cirkulära, poängterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Näringslivet visar vägen till en omställning

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv lanserar idag en rapport om hur arbetet med en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi bör bedrivas. "Frågan är viktig för det svenska näringslivet av flera anledningar; att säkra en framtida råvarutillgång, och för att bidra till ett mer hållbart samhälle", skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy.
NYHET Publicerad:

Marknadsekonomi och innovation utgångspunkten i klimatarbetet

KOMMENTAR Ambitionerna är höga och engagemanget stort hos svenska företag för att klara klimatutmaningen. De flesta sektorer i näringslivet har färdplaner för hur de ska nå netto-noll utsläpp 2045, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Så ska den svenska industrin bli klimatneutral

ENERGI Det krävs en kraftig ökning av el- och bioenergianvändningen för att den svenska industrin och transportsektorn ska kunna bli klimatneutrala år 2045. Utmaningen är särskilt stor på bioenergisidan. Det framkom på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen, där rapporten "Klimatneutral Konkurrenskraft" diskuterades.
NYHET Publicerad:

Jan-Olof Jacke: Vi behöver mer el för att klara klimatet

ENERGI Bra förutsättningar för investeringar och forskning, och användande av olika tekniker. Det är vd Jan-Olof Jackes recept för att säkra tillgången på klimatneutral el i Sverige.
NYHET Publicerad:

Klimatets regelbok ett steg mot lika konkurrensvillkor

KLIMATKONFERENS På lördagen avslutades FN:s klimatmöte i Polen. Det är mycket positivt att regelboken för Parisavtalet kommit på plats, även om vissa delar fortfarande är olösta och de samlade globala ambitionerna fortsatt är för svaga, kommenterar klimat- och energiexpert Linda Flink.
NYHET Publicerad:

Avgörandets stund för klimatmötet

HÅLLBAR TILLVÄXT FN:s klimatkonferens i Polen är inne på sin andra och sista vecka. Förhandlingarna rör sig framåt, men svåra frågor återstår, rapporterar Svenskt Näringslivs klimat- och energiexpert på plats i Polen.
NYHET Publicerad:

Klimatmöte: Ambitionsnivån måste höjas, rejält

HÅLLBAR UTVECKLING Maria Sunér Fleming, klimatexpert, hoppas att världens länder enas om regelverken för Parisavtalet och att det blir tydligt att man är beredd att öka sina ansträngningar för att hejda den globala uppvärmningen. Dessutom önskar hon att näringslivets positiva insatser för klimatet uppmärksammas på mötet i Katowice.
NYHET Publicerad:

Jacke: Elkrisen stoppar nya investeringar

ENERGI Sverige har elbrist. Oron sprider sig inom näringslivet för att investeringar och jobb flyttar utomlands. ”Det är bra att vindkraften byggs ut. Men den har inte alls samma leveranssäkerhet som kärnkraften”, säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Nordiska näringslivet duckar inte för klimatutmaningen

HÖG AMBITIONSNIVÅ EU:s klimatpolitik för 2050 bör vara ambitiös, så att den lever upp till Parisavtalet, och skapa förutsättningar för företag att bidra med klimatnytta anser det nordiska näringslivet. En stark och tydlig signal, som visar att klimatutmaningen tas på allra största allvar, enligt vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

EU behöver en målsättning om ett netto-noll klimatutsläpp 2050

DEBATT Svenska företag ligger i framkant i sitt klimatarbete. Det finns ett starkt engagemang i hela näringslivet. Klimat ses som en strategisk fråga såväl i produkt- och tjänsteutveckling som i styrningen och ledningen av den egna verksamheten, skriver Caroline af Ugglas, vice VD och Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Tyska arbetsgivare går i bräschen för klimatet

KLIMAT Tyska arbetsgivarorganisationen, BDI, har räknat ut hur man nationellt kan reducera utsläppen med upp till 95 procent fram till 2050. "Vi tittade först på var dagens klimatmål skulle ta oss, utifrån nuvarande kunskap och teknik", sa Carsten Rolle, chef för energi- och klimatpolitiska frågor, på ett seminarium i Näringslivets hus.
NYHET Publicerad:

Miljöskatter missar målet

SKATTER Majoriteten av de skatter och styrmedel som används för att komma till rätta med miljöproblem är uddlösa, visar en ny rapport. Bonus malus bestraffar innehav av fordon, inte utsläppen i sig, konstaterar professor Runar Brännlund.