Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

NYHET Publicerad

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.

Karl Lallerstedt

Karl Lallerstedt

Skjutningar och explosioner är dramatiska, och de senaste årens våldsamma gänguppgörelser har fått enormt medialt genomslag. Men dessa extrema händelser är endast de mest synliga delarna av det enorma ”kriminella isberget”. Stora delar håller sig under den mediala ytan och uppmärksammas inte.

Eftersom mer vardaglig brottslighet uppfattas som ett problem för över hälften av svenska företag gav Svenskt Näringsliv HUI Research i uppdrag att undersöka hur våra medlemsföretag påverkas av brottslighet. Resultaten är chockerande. Endast de direkta kostnaderna är omkring 55 miljarder kronor per år, och det är just mängdbrott som stölder, skadegörelse och bedrägerier som kostar mest.

I vissa branscher, specifikt Handeln och Byggverksamhet, är de direkta kostnaderna av brottsligheten så pass höga att de överstiger branschernas totala årliga investeringar (enligt SCB:s siffror). Hur mycket mer skulle kunna investeras i att utveckla verksamheterna om dessa enorma värden inte förstördes på grund av kriminalitet? Och ytterligare hur många investeringar uteblir på grund av kriminalitet och i förlängningen minskad tillväxt, färre jobb och sämre välfärd?

Närmare 60 procent av företagen som deltog i studien har utsatts för brott de senaste två åren, och över hälften tror att brottsligheten kommer att öka i framtiden, mot endast 1 procent som tror på en minskning.

Hur hamnade vi här? Och varför har detta enorma problem inte uppmärksammats tidigare? Svaret är ganska enkelt: det har inte funnits data. Förutom Handeln har det inte funnits någon bransch där kostnaderna kartlagts innan denna studie.

Nu kan man tycka att näringslivsorganisationer har ett egenintresse av att belysa brottsproblematiken, men detta är ett mycket bredare samhällsintresse. Eftersom staten ytterst är ansvarig för säkerheten så bör statliga myndigheter spela en roll i att effektivt kartlägga och kvantifiera brottslighetens kostnader. Detta är en förutsättning för effektiv policy, och en adekvat prioritering av viktiga samhällsutmaningar.

Luckan gäller inte bara de direkta kostnader som orsakas av brottslighet mot företag, utan även de brott som riktas mot den offentliga sektorn och privatpersoner. Hur stora är dessa kostnader? Och hur mycket större blir de om vi mäter indirekta kostnader såsom uteblivna investeringar, kostnader och förlorade framtida inkomster på grund av narkotikamissbruk, och hur våld skadar människors förmåga att ta del av och bidra till samhället?

Varför har vi inte haft tydliga försök att kvantifiera dessa kostnader? En viktig förutsättning för att sätta en övergripande brottsbekämpningsstrategi är en övergripande bild om vilka typer av brott som kostar samhället mest. Annars baseras prioriteringar endast på känslor, och de mest angelägna problemen utifrån medierapportering riskerar att få all uppmärksamhet, och andra viktiga frågor negligeras.

Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån är exempel på myndigheter som skulle kunna ges i uppdrag att försöka kvantifiera samhällskostnaderna av olika typer av brottslighet, en sorts nationalekonomisk kartläggning för olika typer av brott.

Det kanske tar emot för politiker i regeringsställning att beställa studier som belyser ytterligare samhällsproblem, men det är en förutsättning för välinformerade och långsiktigt kloka beslut.

Ett genomgående tema när det gäller Sverige är upptäckten att ”vi (läs regeringen) har varit naiva”. 2012 förklarade dåvarande ÖB Sverker Göransson att ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Trots detta dystra besked och en växande oro över rysk upprustning så krävdes det en invasion av Krim för att få till någons slags krismedvetenhet.

Upplopp, bilbränder, ökningar av skjutningar på offentlig plats och sprängningar krävdes för att brottsproblematiken i utsatta områden skulle hamna i medial och politisk fokus. Hade Polisens offentliga rapporter om utanförskapsområden publicerats innan, snarare än efter problemet hamnat i fokus hade vi haft mer tid att agera preventivt. Enligt analytiker så har dessa problem utvecklats under mycket lång tid.

Vad gäller brottsligheten riktad mot företag är situationen redan illa, och vi vill inte behöva vänta på ett kristillstånd för att media ska tvinga staten, med sitt våldsmonopol, att agera på ett adekvat sätt.  

Det vi som medborgare kan kräva är att regeringen beställer en enkel cost-benefit analys. Vad är samhällsnyttan av att åtgärda mängdbrotten som påverkar näringslivet (och det bredare samhället)? Och hur mycket skulle det kosta? Detta kräver en kvantifiering av kostnader av brott, och kostnader av brottspreventiva åtgärder. Överstiger brottskostnaderna notan för de preventiva åtgärderna innebär det att samhället gör en god affär genom att satsa pengar på problemet. Det är det alltså inte en kostnad, utan en investering.

Med direkta kostnader för näringslivet på 55 miljarder varje år, mer än Sveriges försvarsbudget, påverkar det även statskassan på ett betydelsefullt sätt. Det finns ingen ursäkt för statsmakten att inte agera omedelbart.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Så stoppas brottsvågen mot företagarna

SÄKERHETSPODDEN ”Nu måste polis, övriga myndigheter, civilsamhälle och näringsliv tillsammans ta tillbaka områden som är hårt drabbade av brottslighet”. Det säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, i senaste avsnittet av Svenska säkerhetspodden.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Tips för att undvika en it-attack

SÄKERHETSPODDEN Rensa bort gamla appar och programvaror, se till att virusskydd och brandvägg fungerar. Se där, några tips från säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder för att slippa it-attacker.
NYHET Publicerad:

Så undviker du internetbedragare

SÄKERHETSPODDEN Bedragare ringer, mejlar och sms:ar för att försöka lura av oss uppgifter. Kunskapen och förståelsen för internetbedrägerier måste öka, anser bedrägeriexperten Jan Olsson.
NYHET Publicerad:

Dags att återuppbygga civilförsvaret

KOMMENTAR Satsningar på totalförsvaret är ett sätt att få fart på svensk ekonomi i kristider, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor. Han varnar också för att budgeten för den civila delen inte räcker när behoven blir tydliga under de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Bedrägerierna du behöver hålla utkik efter

SÄKERHETSPODDEN I första avsnittet av Svenska säkerhetspodden listar Nigel Iyer, internationell bedrägeriexpert, sju olika typer av bedrägerier och korruption och berättar om vad som kännetecknar brotten och vad man kan göra för att undvika dem.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Inställt vårmöte för NSD Södra regionen

KONFERENS Arbetsgruppen för NSD Södra regionen har beslutat att inte arrangera något möte för medlemmarna under våren 2020.
NYHET Publicerad:

Näringslivets roll i totalförsvaret

KOMMENTAR Folk och försvars nyss avslutade rikskonferens i Sälen lade stor tonvikt vid behovet av att bygga upp ett nytt totalförsvar. Näringslivet kommer att behöva ges en tydlig roll i detta arbete. Men vad får det kosta?
NYHET Publicerad:

Finansieringen av civilförsvaret måste säkras

KOMMENTAR Notan för det framtida totalförsvaret lär bli högre än vad politiken räknar med. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

EU-kampanj: Digital brottsvåg ska stoppas

SÄKERHET Hot, cyberattacker och dataintrång. It-brotten ökar, småföretagare är en vanlig måltavla. Vd-bedrägerierna kostar årligen hundratals miljoner kronor, säger kriminalkommissarie Jan Olsson, vid Nationellt It-Brottscentrum.
NYHET Publicerad:

Brotten mot företagare måste prioriteras

DEBATT Att driva företag ska vara tryggt. Så är det inte i dag. Bland annat överväger var femte handlare att sälja eller stänga butiken. Ansvaret vilar tungt på politikerna. Det är hög tid att prioritera den lågprioriterade mängdbrottsligheten som kostar svenska företag stora summor, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.