Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

NYHET Publicerad

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.

Karl Lallerstedt

Karl Lallerstedt

Skjutningar och explosioner är dramatiska, och de senaste årens våldsamma gänguppgörelser har fått enormt medialt genomslag. Men dessa extrema händelser är endast de mest synliga delarna av det enorma ”kriminella isberget”. Stora delar håller sig under den mediala ytan och uppmärksammas inte.

Eftersom mer vardaglig brottslighet uppfattas som ett problem för över hälften av svenska företag gav Svenskt Näringsliv HUI Research i uppdrag att undersöka hur våra medlemsföretag påverkas av brottslighet. Resultaten är chockerande. Endast de direkta kostnaderna är omkring 55 miljarder kronor per år, och det är just mängdbrott som stölder, skadegörelse och bedrägerier som kostar mest.

I vissa branscher, specifikt Handeln och Byggverksamhet, är de direkta kostnaderna av brottsligheten så pass höga att de överstiger branschernas totala årliga investeringar (enligt SCB:s siffror). Hur mycket mer skulle kunna investeras i att utveckla verksamheterna om dessa enorma värden inte förstördes på grund av kriminalitet? Och ytterligare hur många investeringar uteblir på grund av kriminalitet och i förlängningen minskad tillväxt, färre jobb och sämre välfärd?

Närmare 60 procent av företagen som deltog i studien har utsatts för brott de senaste två åren, och över hälften tror att brottsligheten kommer att öka i framtiden, mot endast 1 procent som tror på en minskning.

Hur hamnade vi här? Och varför har detta enorma problem inte uppmärksammats tidigare? Svaret är ganska enkelt: det har inte funnits data. Förutom Handeln har det inte funnits någon bransch där kostnaderna kartlagts innan denna studie.

Nu kan man tycka att näringslivsorganisationer har ett egenintresse av att belysa brottsproblematiken, men detta är ett mycket bredare samhällsintresse. Eftersom staten ytterst är ansvarig för säkerheten så bör statliga myndigheter spela en roll i att effektivt kartlägga och kvantifiera brottslighetens kostnader. Detta är en förutsättning för effektiv policy, och en adekvat prioritering av viktiga samhällsutmaningar.

Luckan gäller inte bara de direkta kostnader som orsakas av brottslighet mot företag, utan även de brott som riktas mot den offentliga sektorn och privatpersoner. Hur stora är dessa kostnader? Och hur mycket större blir de om vi mäter indirekta kostnader såsom uteblivna investeringar, kostnader och förlorade framtida inkomster på grund av narkotikamissbruk, och hur våld skadar människors förmåga att ta del av och bidra till samhället?

Varför har vi inte haft tydliga försök att kvantifiera dessa kostnader? En viktig förutsättning för att sätta en övergripande brottsbekämpningsstrategi är en övergripande bild om vilka typer av brott som kostar samhället mest. Annars baseras prioriteringar endast på känslor, och de mest angelägna problemen utifrån medierapportering riskerar att få all uppmärksamhet, och andra viktiga frågor negligeras.

Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån är exempel på myndigheter som skulle kunna ges i uppdrag att försöka kvantifiera samhällskostnaderna av olika typer av brottslighet, en sorts nationalekonomisk kartläggning för olika typer av brott.

Det kanske tar emot för politiker i regeringsställning att beställa studier som belyser ytterligare samhällsproblem, men det är en förutsättning för välinformerade och långsiktigt kloka beslut.

Ett genomgående tema när det gäller Sverige är upptäckten att ”vi (läs regeringen) har varit naiva”. 2012 förklarade dåvarande ÖB Sverker Göransson att ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Trots detta dystra besked och en växande oro över rysk upprustning så krävdes det en invasion av Krim för att få till någons slags krismedvetenhet.

Upplopp, bilbränder, ökningar av skjutningar på offentlig plats och sprängningar krävdes för att brottsproblematiken i utsatta områden skulle hamna i medial och politisk fokus. Hade Polisens offentliga rapporter om utanförskapsområden publicerats innan, snarare än efter problemet hamnat i fokus hade vi haft mer tid att agera preventivt. Enligt analytiker så har dessa problem utvecklats under mycket lång tid.

Vad gäller brottsligheten riktad mot företag är situationen redan illa, och vi vill inte behöva vänta på ett kristillstånd för att media ska tvinga staten, med sitt våldsmonopol, att agera på ett adekvat sätt.  

Det vi som medborgare kan kräva är att regeringen beställer en enkel cost-benefit analys. Vad är samhällsnyttan av att åtgärda mängdbrotten som påverkar näringslivet (och det bredare samhället)? Och hur mycket skulle det kosta? Detta kräver en kvantifiering av kostnader av brott, och kostnader av brottspreventiva åtgärder. Överstiger brottskostnaderna notan för de preventiva åtgärderna innebär det att samhället gör en god affär genom att satsa pengar på problemet. Det är det alltså inte en kostnad, utan en investering.

Med direkta kostnader för näringslivet på 55 miljarder varje år, mer än Sveriges försvarsbudget, påverkar det även statskassan på ett betydelsefullt sätt. Det finns ingen ursäkt för statsmakten att inte agera omedelbart.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

NSD mediapris 2018 till Lotta Engzell Larsson

PRIS Näringslivets Skattedelegations (NSD) mediapris 2018 gick till Lotta Engzell Larsson, ledarskribent på Dagens Industri. Mediapriset är ett stipendium på 100 000 kronor till den person som gjort bäst insatser för att öka intresset och förståelsen för skatternas betydelse för företag, individer och samhällsekonomin i stort.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.