Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

NYHET Publicerad

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.

Karl Lallerstedt

Karl Lallerstedt

Skjutningar och explosioner är dramatiska, och de senaste årens våldsamma gänguppgörelser har fått enormt medialt genomslag. Men dessa extrema händelser är endast de mest synliga delarna av det enorma ”kriminella isberget”. Stora delar håller sig under den mediala ytan och uppmärksammas inte.

Eftersom mer vardaglig brottslighet uppfattas som ett problem för över hälften av svenska företag gav Svenskt Näringsliv HUI Research i uppdrag att undersöka hur våra medlemsföretag påverkas av brottslighet. Resultaten är chockerande. Endast de direkta kostnaderna är omkring 55 miljarder kronor per år, och det är just mängdbrott som stölder, skadegörelse och bedrägerier som kostar mest.

I vissa branscher, specifikt Handeln och Byggverksamhet, är de direkta kostnaderna av brottsligheten så pass höga att de överstiger branschernas totala årliga investeringar (enligt SCB:s siffror). Hur mycket mer skulle kunna investeras i att utveckla verksamheterna om dessa enorma värden inte förstördes på grund av kriminalitet? Och ytterligare hur många investeringar uteblir på grund av kriminalitet och i förlängningen minskad tillväxt, färre jobb och sämre välfärd?

Närmare 60 procent av företagen som deltog i studien har utsatts för brott de senaste två åren, och över hälften tror att brottsligheten kommer att öka i framtiden, mot endast 1 procent som tror på en minskning.

Hur hamnade vi här? Och varför har detta enorma problem inte uppmärksammats tidigare? Svaret är ganska enkelt: det har inte funnits data. Förutom Handeln har det inte funnits någon bransch där kostnaderna kartlagts innan denna studie.

Nu kan man tycka att näringslivsorganisationer har ett egenintresse av att belysa brottsproblematiken, men detta är ett mycket bredare samhällsintresse. Eftersom staten ytterst är ansvarig för säkerheten så bör statliga myndigheter spela en roll i att effektivt kartlägga och kvantifiera brottslighetens kostnader. Detta är en förutsättning för effektiv policy, och en adekvat prioritering av viktiga samhällsutmaningar.

Luckan gäller inte bara de direkta kostnader som orsakas av brottslighet mot företag, utan även de brott som riktas mot den offentliga sektorn och privatpersoner. Hur stora är dessa kostnader? Och hur mycket större blir de om vi mäter indirekta kostnader såsom uteblivna investeringar, kostnader och förlorade framtida inkomster på grund av narkotikamissbruk, och hur våld skadar människors förmåga att ta del av och bidra till samhället?

Varför har vi inte haft tydliga försök att kvantifiera dessa kostnader? En viktig förutsättning för att sätta en övergripande brottsbekämpningsstrategi är en övergripande bild om vilka typer av brott som kostar samhället mest. Annars baseras prioriteringar endast på känslor, och de mest angelägna problemen utifrån medierapportering riskerar att få all uppmärksamhet, och andra viktiga frågor negligeras.

Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån är exempel på myndigheter som skulle kunna ges i uppdrag att försöka kvantifiera samhällskostnaderna av olika typer av brottslighet, en sorts nationalekonomisk kartläggning för olika typer av brott.

Det kanske tar emot för politiker i regeringsställning att beställa studier som belyser ytterligare samhällsproblem, men det är en förutsättning för välinformerade och långsiktigt kloka beslut.

Ett genomgående tema när det gäller Sverige är upptäckten att ”vi (läs regeringen) har varit naiva”. 2012 förklarade dåvarande ÖB Sverker Göransson att ”Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Trots detta dystra besked och en växande oro över rysk upprustning så krävdes det en invasion av Krim för att få till någons slags krismedvetenhet.

Upplopp, bilbränder, ökningar av skjutningar på offentlig plats och sprängningar krävdes för att brottsproblematiken i utsatta områden skulle hamna i medial och politisk fokus. Hade Polisens offentliga rapporter om utanförskapsområden publicerats innan, snarare än efter problemet hamnat i fokus hade vi haft mer tid att agera preventivt. Enligt analytiker så har dessa problem utvecklats under mycket lång tid.

Vad gäller brottsligheten riktad mot företag är situationen redan illa, och vi vill inte behöva vänta på ett kristillstånd för att media ska tvinga staten, med sitt våldsmonopol, att agera på ett adekvat sätt.  

Det vi som medborgare kan kräva är att regeringen beställer en enkel cost-benefit analys. Vad är samhällsnyttan av att åtgärda mängdbrotten som påverkar näringslivet (och det bredare samhället)? Och hur mycket skulle det kosta? Detta kräver en kvantifiering av kostnader av brott, och kostnader av brottspreventiva åtgärder. Överstiger brottskostnaderna notan för de preventiva åtgärderna innebär det att samhället gör en god affär genom att satsa pengar på problemet. Det är det alltså inte en kostnad, utan en investering.

Med direkta kostnader för näringslivet på 55 miljarder varje år, mer än Sveriges försvarsbudget, påverkar det även statskassan på ett betydelsefullt sätt. Det finns ingen ursäkt för statsmakten att inte agera omedelbart.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Akut att stoppa cyberbrottsligheten – så ska det gå till

IT-SÄKERHET I ljuset av den stora säkerhetsläckan från 1177 Vårdguiden är frågan hur Sverige ska stärka sin IT-säkerhet viktigare än någonsin. På Näringslivets Säkerhetsdelegations årsmöte diskuterades hur svenska företag och myndigheter kan arbeta för att stå emot den växande cyberbrottsligheten.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Anförande om totalförsvar på Rikskonferensen i Sälen

Jag har blivit ombedd att tala om ”offentlig-privat samverkan”. Då finns det ett ämne som är större och viktigare än alla andra, och det är det framtida totalförsvaret.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.