Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.

”Om krisen eller kriget kommer” har nyligen landat i svenska hems brevlådor. Broschyren är ett tecken på att den strategiska time-outen har upphört sedan kalla krigets slut, och samhället återigen har återupptagit planeringen för ofred. Påverkansoperationer, cyberangrepp och alltmer påtagliga förberedelser för krig i närområdet har tvingat fram denna förändring.

Efter många års nedskärningar har försvarsanslagen ökat, och det finns beslut på att totalförsvaret ska återaktiveras. Exakt hur det kommer se ut är inte fastställt, men att det kommer att påverka näringslivet på ett betydelsefullt sätt är tydligt.

Tidigare denna vecka stod Svenskt Näringsliv och Näringslivets Säkerhetsdelegation värd för ett seminarium med fokus på näringslivets roll i det framtida totalförsvaret. Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsberedningen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt företaget Straterno deltog.

En förutsättning för att totalförsvaret ska bli effektivt är en adekvat finansiering, där företagen får rimlig ersättning för sina åtaganden. Därför driver Svenskt Näringsliv linjen om en adekvat finansiering, och här är den huvudsakliga målgruppen politiker, då det ytterst är de som fattar budgetbeslut.

En annan prioritering för Svenskt Näringsliv är att implementering av totalförsvaret ska vara så smidigt som möjligt för företagen. Att bygga upp ett totalförsvar är ett oerhört komplicerat projekt, med många olika krav på skilda områden, och något som kräver en koordinering av ett väldigt många skilda aktörer. För att denna process ska var förankrad i näringslivets verklighet är det viktigt att det offentliga tidigt kan ta del av näringslivets förutsättningar. Därför har Svenskt Näringsliv, tillsammans med MSB och Försvarsmakten, tagit initiativ till att skapa ett framtida forum där aktörerna regelbundet ska kunna träffas för att utbyta information.

Konkurrensneutraliteten kommer vara ytterligare ett viktigt område att värna i och med implementeringen av tototalförsvaret. Krav på svenska företag kan inte innebära att de får sämre förutsättningar än konkurrenter i andra länder, eller att den interna konkurrensen påverkas genom att vissa företag missgynnas i relation till andra.

Ytterst handlar det om ett politiskt ansvarstagande för att skapa ett mer robust samhälle som kan klara av allvarliga påfrestningar. Näringslivet har en avgörande roll, då totalförsvaret är fullständigt beroende av de många företag som driver de tjänster samhället är beroende av. Men för att näringslivet ska kunna bidra på bästa möjliga sätt måste det finnas en adekvat finansiering, och en offentlig sektor som har god förståelse för företagens förutsättningar.

Svenskt Näringsliv kommer att kämpa för dessa frågor. Det blir ingen lätt match, med en historik av underfinansiering av försvarsförmågan, och politiskt utnämnda beslutsfattare som saknar inblick i företagsverksamhet, men om vi inte tar oss an dessa frågor är risken stor att näringslivet drabbas av orimligt stora kostnader och krångliga regelverk.

Många företag vill bidra till totalförsvaret, och vi måste säkerställa att de kan göra det på ett så enkelt sätt som möjligt, samtidigt som de får en rimlig ersättning för deras stöd till allmännyttan. Att effektivt mobilisera Sveriges företag är den enskilt viktigaste faktorn för ett starkt totalförsvar.    

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

NSD mediapris 2018 till Lotta Engzell Larsson

PRIS Näringslivets Skattedelegations (NSD) mediapris 2018 gick till Lotta Engzell Larsson, ledarskribent på Dagens Industri. Mediapriset är ett stipendium på 100 000 kronor till den person som gjort bäst insatser för att öka intresset och förståelsen för skatternas betydelse för företag, individer och samhällsekonomin i stort.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.