Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.

”Om krisen eller kriget kommer” har nyligen landat i svenska hems brevlådor. Broschyren är ett tecken på att den strategiska time-outen har upphört sedan kalla krigets slut, och samhället återigen har återupptagit planeringen för ofred. Påverkansoperationer, cyberangrepp och alltmer påtagliga förberedelser för krig i närområdet har tvingat fram denna förändring.

Efter många års nedskärningar har försvarsanslagen ökat, och det finns beslut på att totalförsvaret ska återaktiveras. Exakt hur det kommer se ut är inte fastställt, men att det kommer att påverka näringslivet på ett betydelsefullt sätt är tydligt.

Tidigare denna vecka stod Svenskt Näringsliv och Näringslivets Säkerhetsdelegation värd för ett seminarium med fokus på näringslivets roll i det framtida totalförsvaret. Justitiedepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsberedningen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt företaget Straterno deltog.

En förutsättning för att totalförsvaret ska bli effektivt är en adekvat finansiering, där företagen får rimlig ersättning för sina åtaganden. Därför driver Svenskt Näringsliv linjen om en adekvat finansiering, och här är den huvudsakliga målgruppen politiker, då det ytterst är de som fattar budgetbeslut.

En annan prioritering för Svenskt Näringsliv är att implementering av totalförsvaret ska vara så smidigt som möjligt för företagen. Att bygga upp ett totalförsvar är ett oerhört komplicerat projekt, med många olika krav på skilda områden, och något som kräver en koordinering av ett väldigt många skilda aktörer. För att denna process ska var förankrad i näringslivets verklighet är det viktigt att det offentliga tidigt kan ta del av näringslivets förutsättningar. Därför har Svenskt Näringsliv, tillsammans med MSB och Försvarsmakten, tagit initiativ till att skapa ett framtida forum där aktörerna regelbundet ska kunna träffas för att utbyta information.

Konkurrensneutraliteten kommer vara ytterligare ett viktigt område att värna i och med implementeringen av tototalförsvaret. Krav på svenska företag kan inte innebära att de får sämre förutsättningar än konkurrenter i andra länder, eller att den interna konkurrensen påverkas genom att vissa företag missgynnas i relation till andra.

Ytterst handlar det om ett politiskt ansvarstagande för att skapa ett mer robust samhälle som kan klara av allvarliga påfrestningar. Näringslivet har en avgörande roll, då totalförsvaret är fullständigt beroende av de många företag som driver de tjänster samhället är beroende av. Men för att näringslivet ska kunna bidra på bästa möjliga sätt måste det finnas en adekvat finansiering, och en offentlig sektor som har god förståelse för företagens förutsättningar.

Svenskt Näringsliv kommer att kämpa för dessa frågor. Det blir ingen lätt match, med en historik av underfinansiering av försvarsförmågan, och politiskt utnämnda beslutsfattare som saknar inblick i företagsverksamhet, men om vi inte tar oss an dessa frågor är risken stor att näringslivet drabbas av orimligt stora kostnader och krångliga regelverk.

Många företag vill bidra till totalförsvaret, och vi måste säkerställa att de kan göra det på ett så enkelt sätt som möjligt, samtidigt som de får en rimlig ersättning för deras stöd till allmännyttan. Att effektivt mobilisera Sveriges företag är den enskilt viktigaste faktorn för ett starkt totalförsvar.    

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.