Finansieringen av civilförsvaret måste säkras

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Notan för det framtida totalförsvaret lär bli högre än vad politiken räknar med. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.

Karl Lallerstedt

Karl Lallerstedt

Igår, den andra december, offentliggjordes Elisabeth Nilssons utredning om näringslivets roll inom totalförsvaret. Eftersom regeringen beslutat att bygga upp ett nytt svenskt totalförsvar – och merparten av kritiska samhällsverksamheter idag är inom privat verksamhet – är ämnet högst aktuellt. Vissa har haft stora förväntningar på slutrapporten och att den ska ge svar på de flesta frågor kring näringslivets roll inom det framtida totalförsvaret. Så är dock inte fallet. Utredningen hade ett begränsat uppdrag, och det finns andra pågående utredningar som också är relevanta i sammanhanget.

Att bygga upp ett totalförsvar är bland de mest komplexa projekt man kan tänka sig, och som berör en stor mängd aktörer på olika områden. Att en utredning med tre sekreterare på ett år skulle kunna lösa alla relevanta frågor hade varit orimligt att förvänta sig. Dessutom har den haft ett fundamentalt problem att hantera. Uppdraget att hitta lösningar blir något av en ”mission impossible”, eftersom politiken inte ännu har bestämt sig kring dimensioneringen av den civila komponenten av totalförsvaret.

Försvarsberedningen föreslog vissa dimensionerande förmågor – att Sverige skall kunna motstå ”allvarliga störningar” i viktiga samhällsfunktioner och krig i tre månader. Men redundansnivåerna i våra kritiska samhällssystem för att hantera detta kan sättas på helt olika ambitionsnivåer, som är beroende av politiska beslut och finansiering. Precis som med det militära försvaret. Den hypotetiskt optimala militära förmågan för att bemöta ett angrepp är ju inte det vi kommer att ha – vi kommer att ha det antal brigader, ubåtar, och Gripen-plan som riksdagen är villig att finansiera.

När det handlar om civilt försvar är de viktiga frågorna: vilka varor ska vi lagra, hur mycket, och hur? Och hur skall de sedan hanteras, skyddas och distribueras under krig? Hur mycket redundans behöver vi i vår elförsörjning, telenät, transportförmåga? På samma sätt som flottan vill ha ett visst antal fartyg eller flygvapnet en viss mängd flygplan, får man dock nöja sig med den mängd politikerna beslutar beroende på en avvägning mellan förmåga och prislapp.

Försvarsberedningens förslag för försvarsperioden 2021–2025 är 4,2 miljarder kronor till det civila försvaret per år i slutet av perioden. Samtidigt är överenskommelsen mellan regeringen och Liberalerna och Centern att man skall satsa 84 miljarder på det militära försvaret år 2025. Det finns dock ännu inte någon överenskommelse om den faktiska nivån för den civila delen av totalförsvaret – förslaget från Försvarsberedningen för det civila försvaret ligger utanför försvarsöverenskommelsen.

Detta innebär tydliga problem för uppbyggnaden av det framtida totalförsvaret. Det är uppenbart att 4,2 miljarder är alldeles för lite för att säkerställa någonting ens i närheten av vad som kommer att krävas för ett välfungerande totalförsvar. Att spendera 84 miljarder per år på en militär förmåga som blir värdelös om angriparen istället väljer att slå ut civil infrastruktur för att paralysera samhället, är ansvarslöst.

Med tanke på riksdagens svårigheter att komma överens om finansiering av det militära försvaret bådar detta inte väl för det civila försvaret – som negligerats i den politiska debatten och den mediala rapporteringen (kulsprutor och pansarvagnar är kanske mer spännande än dieselaggregat och logistik).

Efter det att utredningen nu har släppts är Svenskt Näringslivs tidigare grundläggande oro kring implementeringen av totalförsvaret oförändrad. Den viktigaste centrala frågan är politikens ansvar. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret. Detta kommer att kosta mycket mer än vad politiken vill men det finns inget alternativ – om man inte bara vill ha ett försvar på låtsas.

Under kalla kriget doldes enorma totalförsvarskostnader inom offentliga monopol. Verkligheten idag är att dessa verksamhetsområden i stor utsträckning sköts till mycket lägre pris och med högre effektivitet av konkurrensutsatta privata företag. Denna nya verklighet med än mer globaliserade flöden, privatiseringar, avregleringar, just-in-time-leveranser, och en delaktighet i Europas gemensamma marknad har inneburit stora kostnadsbesparingar för den svenska staten och välståndsökningar för Sverige.

Denna nya verklighet innebär samtidigt att det inte går att dölja totalförsvarets verkliga kostnader som man gjorde historiskt. Då kunde offentligt-ägd verksamhet som inte som var utsatt för konkurrens absorbera kostnader på ett sätt som det i dag är omöjligt för privata, konkurrensutsatta företag aktiva på en gemensam marknad.

Ofinansierade krav som inte är konkurrensneutrala riskerar istället att underminera vår totalförsvarsförmåga. Utländska konkurrenter skulle gynnas på Sveriges bekostnad, viktig verksamhet skulle ned-dimensioneras eller i värsta fall läggas ned eller flyttas utomlands. Resultatet skulle bli en sämre totalförsvarsförmåga.

  • Vill vi ha fler förskoleplatser, fler poliser, eller ett nytt sjukhus så betalar staten för denna förmåga. Varför skulle totalförsvarsförmåga vara annorlunda?
  • Näringslivet står för statens intäkter – vilket innebär att det redan är näringslivet som finansierar totalförsvaret – oavsett hur det implementeras.
  • Eftersom det är skattebetalarnas pengar är det också rimligt att kräva att de används på ett ansvarsfullt och effektivt sätt.

Vi förväntar oss att regering och riksdag kommer överens om ett fullt finansierat civilt försvar som implementeras på ett konkurrensneutralt sätt. Allt annat skulle vara ett svek mot Sverige.

Webbsänt seminarium

Utredningen presenteras vid ett webbsänt seminarium i regi av Folk och Försvar på Armémuseum tisdag 3 december kl 13.00–14.25.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Finansieringen av civilförsvaret måste säkras

KOMMENTAR Notan för det framtida totalförsvaret lär bli högre än vad politiken räknar med. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

EU-kampanj: Digital brottsvåg ska stoppas

SÄKERHET Hot, cyberattacker och dataintrång. It-brotten ökar, småföretagare är en vanlig måltavla. Vd-bedrägerierna kostar årligen hundratals miljoner kronor, säger kriminalkommissarie Jan Olsson, vid Nationellt It-Brottscentrum.
NYHET Publicerad:

Brotten mot företagare måste prioriteras

DEBATT Att driva företag ska vara tryggt. Så är det inte i dag. Bland annat överväger var femte handlare att sälja eller stänga butiken. Ansvaret vilar tungt på politikerna. Det är hög tid att prioritera den lågprioriterade mängdbrottsligheten som kostar svenska företag stora summor, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

SÄPO:s nya vägledningar inom säkerhetsskydd

SÄKERHET Säkerhetspolisen har publicerat nya vägledningar inom säkerhetsskydd.
NYHET Publicerad:

MSB:s säkerhetsskyddsutbildningar

I och med den nya säkerhetsskyddslagen som trädde i kraft 1 april vill vi passa på att uppmärksamma NSD-nätverket på följande utbildningar som MSB erbjuder.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Akut att stoppa cyberbrottsligheten – så ska det gå till

IT-SÄKERHET I ljuset av den stora säkerhetsläckan från 1177 Vårdguiden är frågan hur Sverige ska stärka sin IT-säkerhet viktigare än någonsin. På Näringslivets Säkerhetsdelegations årsmöte diskuterades hur svenska företag och myndigheter kan arbeta för att stå emot den växande cyberbrottsligheten.
NYHET Publicerad:

Anförande om totalförsvar på Rikskonferensen i Sälen

Jag har blivit ombedd att tala om ”offentlig-privat samverkan”. Då finns det ett ämne som är större och viktigare än alla andra, och det är det framtida totalförsvaret.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

55 miljarder om året – så mycket kostar brotten företagen

SÄKERHET En ny studie som HUI Research gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv visar att brottsligheten kostar 55 miljarder om året. 58 procent av de tillfrågade i undersökningen har utsatts för brott under de senaste två åren och mer än varannan företagare tror att brottsligheten kommer att öka.
NYHET Publicerad:

Ica-handlare stoppar inbrottstjuvar med rökmaskin

SÄKERHET Jenny Stenberg tog över en Ica Nära butik i Norrhult i Småland för sex år sedan. Hon har redan haft fem inbrott och har varit tvungen att installera säkerhetsutrustning för 450 000 kronor. "Jag polisanmäler inte längre. Det tar bara tid och jag tappar fart", säger hon.
NYHET Publicerad:

NSD:s säkerhetsstipendium 2018 tilldelas Anne-Marie Eklund Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder har varit en av Sveriges synligaste profiler när det gäller IT-säkerhet under ett flertal år. För att uppmärksamma ett gott och gediget arbete under många år, på ett område som är av yttersta vikt för näringslivet, utnämner Svenskt Näringsliv Anne-Marie till 2018:s säkerhetsstipendiat.
NYHET Publicerad:

Varning för bluffmakare

FAKTUROR Det väller in klagomål mot bolaget Företagsopinion till Svensk Handels Varningslista. ”Vi ger rådet att bestrida men inte betala fakturan”, säger Per Geijer, säkerhetschef.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv och Business Europe kräver bättre skydd mot cyberspionage

Business Europe har nu släppt sin position angående det Europeiska förslaget till en Cyber Security Act. Svenskt Näringsliv har säkerställt att just problematiken att företag i allt större uträckning är utsatta för stöld av företagshemligheter och immaterialrättsliga intrång lyfts fram som ett prioriterat problem.
NYHET Publicerad:

Artikel om totalförsvar

Ny artikel i Svenska Dagbladet om behovet av ett bredare totalförsvar, som även skyddar konkurrensutsatt verksamhet: Ny artikel i Svenska Dagbladet om behovet av ett bredare totalförsvar