– Jag blev nyligen kontaktad av en rektor på en friskola i Landskrona. Skolan ligger i ett utsatt område och har under en längre tid haft problem med kriminalitet och brott; elever och lärare har blivit misshandlade och rånade, rektorn har blivit misshandlad, skolan har varit utsatt för inbott och vandalisering och härom veckan skedde även en skjutning utanför skolan.
Med det skrämmande exemplet inledde Karl Lallerstedt Svenskt Näringslivs seminarium ”Det svenska brottsproblemet” i Almedalen.
Friskolan i Landskrona är ett av Svenskt Näringslivs medlemsföretag och rektorn arbetar hårt med att få bukt med brottsligheten. Men trots samarbete med den lokala polisen är läget allvarligt för skolan, som nu börjat tappa elever som väljer andra skolor. Rektorn vill ny lyfta frågorna om brottslighet till ett högre plan och få politikerna att inse allvaret.
– Det är en djupt obehaglig utveckling och politikerna verkar inte förstå hur akuta problemen är, sa Karl Lallerstedt.
Han understryker att brottsligheten slår brett. En undersökning som Svenskt Näringsliv genomfört bland 31 000 företagare och 7 000 kommunpolitiker visar att kriminaliteten finns i alla branscher inte bara inom handeln, besöksnäringen och på byggen. Värst drabbade är företagare inom jordbruk, skogsbruk och fiske, med 68 procent, tätt följd av företagare inom transport, 67 procent, och handeln, 65 procent, enligt undersökningen. En tredjedel av företagen i undersökningen upplever dessutom att problemen med brottslighet ökat den senaste två åren. Det är främst bedrägerier, inbrott, rån, skadegörelse och stölder som företagen utsätts för.
– Jämfört med våra grannländer Norge och Finland så är brottsligheten per capita betydligt högre i Sverige. Det är verkligen dags för politikerna att lyfta frågan, sa Karl Lallerstedt.
Bilden bekräftades av Per Geijer, säkerhetschef på Svenskt Handel.
– Sverige har missat signalerna. Den ökande brottsligheten borde ha adresserats tidigare och politikerna borde ha tagit till sig goda exempel från andra länder, sa han och påpekade att Sverige nu toppar listan av anmälda stöldbrott.
Varje år stjäls varor i handeln för fyra miljarder kronor av organiserade brottslingar och bara 0,7 promille av dessa brott leder till fällande dom. Polisen har helt enkelt gett upp när det gäller mängdbrotten, enligt Per Geijer.
Konsekvenserna för samhället blir också stora både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt för de som arbetar i handeln. I utsatta områden blir konsekvenserna extra tydliga.
– Vi har handlare på Järvafältet utanför Stockholm som tvingas stänga sina butiker på grund av alla rån. Ingen handlare vill tvinga sina anställda att jobba om de riskerar att få stryk. Det innebär att arbetstillfällen försvinner och att de boende i området inte kan köpa nödvändiga konsumentprodukter, sa Per Geijer.
– Själv bor jag i Saltsjöbaden och där är det självklart att man kan köpa en mobiltelefon i centrum, men det kan man inte på Järvafältet, fortsatte han.
Nicklas Lundh, chef för underrättelsesamordningen vid NOA, Polismyndigheten, säger att polisen är väl medveten om brotten som drabbar företagare, särskilt i utsatta områden men även på nätet.
– Vi måste vara mer närvarande och orka jobba över tid. Vi behöver också bättre utbildning inom bland annat it, för att klara att hänga med och anpassa oss till brottslingarnas metoder, sa han, och efterlyste med resurser till polisen.
RiksdagsledamotJohan Hedin(C), som sitter i justitieutskottet, pekade på att en del av stöldbrotten, som utförs av organiserade, kringresande stöldligor, skulle kunna klaras upp med en ny brottsrubricering i lagen.
– Som det är nu är straffvärdet så lågt att polisen inte tycker att det är värt att utreda dem men med en ny brottsrubricering där stöld kan leda till fängelse och utvisning kan vi få fler utredda brott och fler fällande domar, sa Johan Hedin, som även förespråkade tillträdesförbud i butiker för kända snattare och att handlarna ska får skriva ut böter direkt i butik i samarbetet med polisen.
Per Geijer efterlyser dock inte en ökad lagstiftning utan vill hellre se över hur domstolarnas tolkning av den lagstiftning som redan finns. Han menar att domstolarna ofta skapar sin egen praxis och inte dömer på det sätt som lagstiftarna, det vill säga politikerna, haft för avsikt med lagen.
– Jag vet en gärningsman som varje vecka åkte till en bensinmack och tankade sin bil utan att betala. Detta upprepades gång, på gång, på gång. Men när gärningsmannen blev dömd ansåg domstolen ändå inte att brottet var systematiskt och han fick ett väldigt lågt straff. Om inte detta räknas som systematiskt så vet inte jag vad det är, påpekade Per Geijer.
