Sämre skydd för företagshemligheter

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.

Den 1 juli träder de nya reglerna om skydd för företagshemligheter ikraft. En omgjord lag om skydd för företagshemligheter har varit mycket efterlängtad av de svenska företagen. Redan 2005 tog Svenskt Näringsliv fram ett förslag på ny lag för att ersätta den lag som i bästa fall kunnat liknas vid en schweizerost.

Den nya lagen innebär att ett EU-direktiv genomförs i svensk rätt. De flesta ändringarna i lagen beror på sådant som direkt följer av direktivet.

Vad som nästan försvunnit ur diskussionen om den nya svenska regleringen är det faktum att den förändring som kunnat vara allra viktigast försvann ur lagförslaget mellan utredning och proposition. Detta trots att Svenskt Näringsliv var långt ifrån ensamt att som remissinstans välkomna den nya regleringen.

Det som är borttaget handlar om en reglering som anses självklar i många av våra konkurrentländer, såsom exempelvis Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Finland. Det handlar om straffansvar för anställda som uppsåtligen angriper företagshemligheter hos arbetsgivaren.

För många företag är företagshemligheter otroligt viktiga. I en undersökning som den internationella advokatfirman Baker McKenzie gjort uppgav 48 procent av de 400 medverkande företagen att företagshemligheter var viktigare för dem än patent och varumärken.

I verksamheter där företagshemligheter är av stor betydelse skapas skydd genom såväl tekniska skyddsåtgärder som sekretessavtal. Det finns också strategier för vilka individer som måste få tillgång till vilken information. I praktiken är det dock omöjligt att inte lämna ut företagshemligheter till medarbetarna. En forskare måste få veta vad projektet handlar om, en säljare måste få del av säljstrategin.

De allra flesta medarbetare är oerhört lojala med företaget de arbetar på. Det finns dock flera rättsfall som visar att det finns medarbetare som i vissa situationer såväl lämnar ut företagshemligheter till andra som börjar använda företagshemligheter i egen verksamhet. För dessa situationer behövs även straffregler.

Det finns flera skäl för att straffregler behövs. Allra viktigast är att företag i dessa situationer inte ska behöva vara utlämnade till att på egen hand driva en skadeståndsprocess. En straffsanktion visar också hur allvarligt samhället ser på angrepp på företagshemligheter. Att det tyvärr finns anställda som inte drar sig för att skada sin arbetsgivare visar bland annat det faktum att arbetsdomstolen bara under 2017 avgjorde 5 mål om företagshemligheter.

Motivet som regeringen angett till att regeln om straffansvar lyftes ut var att det är knappt om tid innan direktivet måste vara genomfört i svensk rätt. Förslag om straffansvar liknande det som låg i utredningen från 2017 fanns också i en utredning från 2008 och i en lagrådsremiss från 2013. Flera juridiska avhandlingar och vetenskapliga artiklar har argumenterat för ett införande av en sådan regel. Frågan är alltså noga utredd.

Den springande punkten är egentligen denna: Om vi i Sverige kunde ha ett sådant straffansvar fram till 1990 och våra konkurrentländer kan ha det, varför kan inte vi värna företagens kanske allra viktigaste instrument för att skydda innovationer?

Läs lagförslaget

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.