”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.

Skjutningar och utsatta områden får alltmer uppmärksamhet i svensk och internationell media, men hur allvarlig är situationen egentligen?

Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning visar att andelen av befolkningen som utsatts för personbrott 2017 hade ökat väsentligt sedan 2014, och utifrån ett långsiktigare perspektiv från 2006, ser vi en ökning av rapporterad utsatthet för sexualbrott med +327 procent, personrån +63 procent, hot +30 procent, trakasserier +20 procent, och misshandel +10 procent. Även bedrägerierna har ökat starkt de senaste åren.

En positiv nyhet i sammanhanget är i alla fall att misshandelsökningen varit relativt låg, vilket även tycks bekräftas av att antalet behandlade för våld på sjukhus var rekordlågt 2015. En annan positiv nyhet är att egendomsbrotten mot hushåll minskat överlag (bilstölderna har minskat med 50 procent och stölder ur fordon med 48 procent), även om bostadsinbrotten ökat med +8 procent under perioden 2006–2017.

Men är Sverige i kris? Utöver en allmän ökning av utsattheten för brott klassar polisen nu 61 områden som utsatta, och bedömer att där finns omkring 5 000 kriminella som är aktiva i ca 200 nätverk. Skjutningar som begås av just dessa individer är de som uppmärksammas. Från 2000–2014 sköts det ihjäl i snitt 6 personer per år i Sverige, 2015 var siffran 23, 2016 var den 19, och förra året den högsta någonsin med 37 dödskjutningar.

Men en långsiktigare ökningstrend är synlig om man ser på det totala antalet skjutningar, dvs inte bara dem med dödligt utfall. Antalet skjutningar 2006–2014 ökade endast med 3 procent sett till hela landet, men i utsatta områden (så kallade LUA-och URBAN15-områden) ökade antalet skjutningar med nästan 200 procent under samma period.

Det vi ser är en differentierad brottsutveckling, med en kraftfullare ökning i vissa områden. Skjutningarna är dessutom en indikator på en ökad våldsbenägenhet hos yngre gängmedlemmar. Handeln vittnar också om att det blir råare och brutalare ute i butikerna, något som indikerar en ökad våldsbenägenhet. Brottsstatistik är kvantitativ, vilket innebär att vissa kvalitativa skillnader blir svåra att fånga upp. Och när det gäller utsatta områden kan dessutom anmälningsbenägenheten vara en problemfaktor som maskerar viss utveckling.

I USA sköts 12 213 män ihjäl av en annan gärningsperson 2016. Över 60 procent av de skjutna var afroamerikaner trots att de endast utgör drygt 12 procent av befolkningen. Förklaringen är att de i större utsträckning bor i det som i USA motsvarar utsatta områden. Sverige är inte USA, men en tilltagande ghettoisering och gängutveckling gör att vissa utsatta områden närmar sig den verkligheten.

Det är förvånande att trots den allvarliga problembilden saknas det övergripande analyser och nationalekonomiska kostnadsbilder av brottslighetens konsekvenser.

Denna brist av data låg bakom Svenskt Näringslivs beslut att beställa en preliminär studie för att kvantifiera de direkta kostnaderna för näringslivet (exklusive finanssektorn) orsakade av brottslighet. Baserat på företags egna uppgifter uppskattades att den direkta kostnaden för brott utgör 55 miljarder kronor (mer än en försvarsbudget) på ett år. Dock är de totala kostnaderna mycket högre på grund av att kostanden för vissa brott underskattas av företag (bedrägerier, vissa cyberbrott och immaterialrättsliga intrång).

Dessutom inkluderades varken den finansiella sektorn, indirekta kostnader (t ex väktare, larm och övervakningskameror), eller utebliven tillväxt (pga lägre investeringar) eller lägre produktivitet (pga brottslighet).

Frågan är vad kostnaden för brottsligheten för hela samhället uppgår till, dvs om man inkluderade den offentliga sektorn (vars omsättning motsvarar nästan halva BNP) och kostnaden för brottslighet riktad mot privatpersoner?

Kostnaderna för enskilda individer och det bredare samhället måste också in i ekvationen. Vad händer med varumärket Sverige, och utländska investeringar, när man i de andra nordiska huvudstäderna alltmer oroar sig över brottsutvecklingen i Sverige?

  • Väljer man att lokalisera verksamhet i Köpenhamn i stället för Malmö?
  • Väljer internationella företag att placera nordiska huvudkontor i grannländerna, snarare än i Sverige?
  • Hur ställer sig internationell arbetskraft till att verka i ett Sverige med en tilltagande radikaliseringsproblematik, som resulterat i terrordåd och en internationellt uppmärksammad antisemitism?
  • Och hur påverkas de som bor i Sverige, och kanske överväger att flytta utomlands?

Utifrån tillgängliga data är det de lågprioriterade mängdbrotten där de direkta kostnaderna är högst. Stöld, skadegörelse och bedrägerier stod för lejonparten av kostnaderna. Samtidigt är det just bland dessa brott där en kriminell karriär börjar.

De senaste åren har det varit politiskt fokus på penningtvätt, grov organiserad brottslighet och terrorism. Men inkörsporten till den grövre brottsligheten, och den som alltså kostar mest, är fortfarande lågprioriterad, och politiskt ointressant. Är detta ett rimligt förhållningssätt?

Skall Sverige långsiktigt vända trenden måste vi tänka utifrån ett uppfostringsperspektiv med tydliga och omedelbara åtgärder vid brottslighet. Processen mellan brott och dom tar för lång tid, och även brottslingar som använt våld släpps ofta kort efter gripande – innan de har fått en dom. Detta skickar en märklig signal till både brottslingen och omgivningen. Brottsrabatter, och domar där kriminella utan resurser döms att betala böter (som de aldrig betalar), innebär att de faktiska konsekvenserna för vissa mängdbrottslingar blir ytterst begränsade.

Med en straffbarhetsålder på 15 år (jämfört med 10 år i t ex England) och åldersrabatter, är det svårt att avskräcka unga från att ge sig in i brottslighet. Detta bör åtgärdas, och skolväsendet måste också ges bättre förutsättningar att tidigt fånga upp barn med disciplinproblem.

Det öppna samhället kräver ramar, som tydliggör vad som är rätt och fel. I Sverige har man glömt bort detta och tagit det öppna samhället för givet. Sannolikt kommer vi att få fler, och allt värre, utanförskapsområden. Resten av landet kommer i sådana fall inte att vara immunt mot denna försämring.

Allvaret av situationen kräver något utöver det normala. Ett vassare rättsväsende är en nödvändighet, men ett mer holistiskt helhetsgrepp krävs. Försvarsberedningen skulle kunna vara en inspiration för en ”Säkerhetsberedning” med uppgift att utifrån en kartläggning av ”hotbilden” lägga förslag rörande lagstiftning, polis och domstolar mm för att hindra brottslighetens och utanförskapsområdenas frammarsch. Sedan krävs också en stark politisk vilja att prioritera brottsfrågan i Rosenbad.

Än så länge har det gått ganska bra för Sverige, trots ett perifert avlägset geografiskt läge, ett vacklande utbildningssystem och ett av världens högsta skattetryck. Andra komparativa fördelar, som rättssäkerhet, låg korruption och låg brottslighet har bidragit till att kompensera för våra tillkortakommanden. Tyvärr är detta något vi är på väg att förlora, och därför vilar ett tungt ansvar på vår nästa statsminister.

Att ducka är inte ett alternativ.

Artikeln publicerades på svd.se 2018-12-12

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

NSD mediapris 2018 till Lotta Engzell Larsson

PRIS Näringslivets Skattedelegations (NSD) mediapris 2018 gick till Lotta Engzell Larsson, ledarskribent på Dagens Industri. Mediapriset är ett stipendium på 100 000 kronor till den person som gjort bäst insatser för att öka intresset och förståelsen för skatternas betydelse för företag, individer och samhällsekonomin i stort.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tuffare policy ska avskräcka från industrispionage

EU Svenskt Näringsliv har, inom ramen för Business Europé, varit med och tagit fram en policy om industrispionage.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.