”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.

Skjutningar och utsatta områden får alltmer uppmärksamhet i svensk och internationell media, men hur allvarlig är situationen egentligen?

Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning visar att andelen av befolkningen som utsatts för personbrott 2017 hade ökat väsentligt sedan 2014, och utifrån ett långsiktigare perspektiv från 2006, ser vi en ökning av rapporterad utsatthet för sexualbrott med +327 procent, personrån +63 procent, hot +30 procent, trakasserier +20 procent, och misshandel +10 procent. Även bedrägerierna har ökat starkt de senaste åren.

En positiv nyhet i sammanhanget är i alla fall att misshandelsökningen varit relativt låg, vilket även tycks bekräftas av att antalet behandlade för våld på sjukhus var rekordlågt 2015. En annan positiv nyhet är att egendomsbrotten mot hushåll minskat överlag (bilstölderna har minskat med 50 procent och stölder ur fordon med 48 procent), även om bostadsinbrotten ökat med +8 procent under perioden 2006–2017.

Men är Sverige i kris? Utöver en allmän ökning av utsattheten för brott klassar polisen nu 61 områden som utsatta, och bedömer att där finns omkring 5 000 kriminella som är aktiva i ca 200 nätverk. Skjutningar som begås av just dessa individer är de som uppmärksammas. Från 2000–2014 sköts det ihjäl i snitt 6 personer per år i Sverige, 2015 var siffran 23, 2016 var den 19, och förra året den högsta någonsin med 37 dödskjutningar.

Men en långsiktigare ökningstrend är synlig om man ser på det totala antalet skjutningar, dvs inte bara dem med dödligt utfall. Antalet skjutningar 2006–2014 ökade endast med 3 procent sett till hela landet, men i utsatta områden (så kallade LUA-och URBAN15-områden) ökade antalet skjutningar med nästan 200 procent under samma period.

Det vi ser är en differentierad brottsutveckling, med en kraftfullare ökning i vissa områden. Skjutningarna är dessutom en indikator på en ökad våldsbenägenhet hos yngre gängmedlemmar. Handeln vittnar också om att det blir råare och brutalare ute i butikerna, något som indikerar en ökad våldsbenägenhet. Brottsstatistik är kvantitativ, vilket innebär att vissa kvalitativa skillnader blir svåra att fånga upp. Och när det gäller utsatta områden kan dessutom anmälningsbenägenheten vara en problemfaktor som maskerar viss utveckling.

I USA sköts 12 213 män ihjäl av en annan gärningsperson 2016. Över 60 procent av de skjutna var afroamerikaner trots att de endast utgör drygt 12 procent av befolkningen. Förklaringen är att de i större utsträckning bor i det som i USA motsvarar utsatta områden. Sverige är inte USA, men en tilltagande ghettoisering och gängutveckling gör att vissa utsatta områden närmar sig den verkligheten.

Det är förvånande att trots den allvarliga problembilden saknas det övergripande analyser och nationalekonomiska kostnadsbilder av brottslighetens konsekvenser.

Denna brist av data låg bakom Svenskt Näringslivs beslut att beställa en preliminär studie för att kvantifiera de direkta kostnaderna för näringslivet (exklusive finanssektorn) orsakade av brottslighet. Baserat på företags egna uppgifter uppskattades att den direkta kostnaden för brott utgör 55 miljarder kronor (mer än en försvarsbudget) på ett år. Dock är de totala kostnaderna mycket högre på grund av att kostanden för vissa brott underskattas av företag (bedrägerier, vissa cyberbrott och immaterialrättsliga intrång).

Dessutom inkluderades varken den finansiella sektorn, indirekta kostnader (t ex väktare, larm och övervakningskameror), eller utebliven tillväxt (pga lägre investeringar) eller lägre produktivitet (pga brottslighet).

Frågan är vad kostnaden för brottsligheten för hela samhället uppgår till, dvs om man inkluderade den offentliga sektorn (vars omsättning motsvarar nästan halva BNP) och kostnaden för brottslighet riktad mot privatpersoner?

Kostnaderna för enskilda individer och det bredare samhället måste också in i ekvationen. Vad händer med varumärket Sverige, och utländska investeringar, när man i de andra nordiska huvudstäderna alltmer oroar sig över brottsutvecklingen i Sverige?

  • Väljer man att lokalisera verksamhet i Köpenhamn i stället för Malmö?
  • Väljer internationella företag att placera nordiska huvudkontor i grannländerna, snarare än i Sverige?
  • Hur ställer sig internationell arbetskraft till att verka i ett Sverige med en tilltagande radikaliseringsproblematik, som resulterat i terrordåd och en internationellt uppmärksammad antisemitism?
  • Och hur påverkas de som bor i Sverige, och kanske överväger att flytta utomlands?

Utifrån tillgängliga data är det de lågprioriterade mängdbrotten där de direkta kostnaderna är högst. Stöld, skadegörelse och bedrägerier stod för lejonparten av kostnaderna. Samtidigt är det just bland dessa brott där en kriminell karriär börjar.

De senaste åren har det varit politiskt fokus på penningtvätt, grov organiserad brottslighet och terrorism. Men inkörsporten till den grövre brottsligheten, och den som alltså kostar mest, är fortfarande lågprioriterad, och politiskt ointressant. Är detta ett rimligt förhållningssätt?

Skall Sverige långsiktigt vända trenden måste vi tänka utifrån ett uppfostringsperspektiv med tydliga och omedelbara åtgärder vid brottslighet. Processen mellan brott och dom tar för lång tid, och även brottslingar som använt våld släpps ofta kort efter gripande – innan de har fått en dom. Detta skickar en märklig signal till både brottslingen och omgivningen. Brottsrabatter, och domar där kriminella utan resurser döms att betala böter (som de aldrig betalar), innebär att de faktiska konsekvenserna för vissa mängdbrottslingar blir ytterst begränsade.

Med en straffbarhetsålder på 15 år (jämfört med 10 år i t ex England) och åldersrabatter, är det svårt att avskräcka unga från att ge sig in i brottslighet. Detta bör åtgärdas, och skolväsendet måste också ges bättre förutsättningar att tidigt fånga upp barn med disciplinproblem.

Det öppna samhället kräver ramar, som tydliggör vad som är rätt och fel. I Sverige har man glömt bort detta och tagit det öppna samhället för givet. Sannolikt kommer vi att få fler, och allt värre, utanförskapsområden. Resten av landet kommer i sådana fall inte att vara immunt mot denna försämring.

Allvaret av situationen kräver något utöver det normala. Ett vassare rättsväsende är en nödvändighet, men ett mer holistiskt helhetsgrepp krävs. Försvarsberedningen skulle kunna vara en inspiration för en ”Säkerhetsberedning” med uppgift att utifrån en kartläggning av ”hotbilden” lägga förslag rörande lagstiftning, polis och domstolar mm för att hindra brottslighetens och utanförskapsområdenas frammarsch. Sedan krävs också en stark politisk vilja att prioritera brottsfrågan i Rosenbad.

Än så länge har det gått ganska bra för Sverige, trots ett perifert avlägset geografiskt läge, ett vacklande utbildningssystem och ett av världens högsta skattetryck. Andra komparativa fördelar, som rättssäkerhet, låg korruption och låg brottslighet har bidragit till att kompensera för våra tillkortakommanden. Tyvärr är detta något vi är på väg att förlora, och därför vilar ett tungt ansvar på vår nästa statsminister.

Att ducka är inte ett alternativ.

Artikeln publicerades på svd.se 2018-12-12

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Så stoppas brottsvågen mot företagarna

SÄKERHETSPODDEN ”Nu måste polis, övriga myndigheter, civilsamhälle och näringsliv tillsammans ta tillbaka områden som är hårt drabbade av brottslighet”. Det säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, i senaste avsnittet av Svenska säkerhetspodden.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Tips för att undvika en it-attack

SÄKERHETSPODDEN Rensa bort gamla appar och programvaror, se till att virusskydd och brandvägg fungerar. Se där, några tips från säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder för att slippa it-attacker.
NYHET Publicerad:

Så undviker du internetbedragare

SÄKERHETSPODDEN Bedragare ringer, mejlar och sms:ar för att försöka lura av oss uppgifter. Kunskapen och förståelsen för internetbedrägerier måste öka, anser bedrägeriexperten Jan Olsson.
NYHET Publicerad:

Dags att återuppbygga civilförsvaret

KOMMENTAR Satsningar på totalförsvaret är ett sätt att få fart på svensk ekonomi i kristider, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor. Han varnar också för att budgeten för den civila delen inte räcker när behoven blir tydliga under de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Bedrägerierna du behöver hålla utkik efter

SÄKERHETSPODDEN I första avsnittet av Svenska säkerhetspodden listar Nigel Iyer, internationell bedrägeriexpert, sju olika typer av bedrägerier och korruption och berättar om vad som kännetecknar brotten och vad man kan göra för att undvika dem.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Inställt vårmöte för NSD Södra regionen

KONFERENS Arbetsgruppen för NSD Södra regionen har beslutat att inte arrangera något möte för medlemmarna under våren 2020.
NYHET Publicerad:

Näringslivets roll i totalförsvaret

KOMMENTAR Folk och försvars nyss avslutade rikskonferens i Sälen lade stor tonvikt vid behovet av att bygga upp ett nytt totalförsvar. Näringslivet kommer att behöva ges en tydlig roll i detta arbete. Men vad får det kosta?
NYHET Publicerad:

Finansieringen av civilförsvaret måste säkras

KOMMENTAR Notan för det framtida totalförsvaret lär bli högre än vad politiken räknar med. Regeringen och riksdagen måste ta sitt ansvar för rikets säkerhet och säkra finansieringen av det civila försvaret, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

EU-kampanj: Digital brottsvåg ska stoppas

SÄKERHET Hot, cyberattacker och dataintrång. It-brotten ökar, småföretagare är en vanlig måltavla. Vd-bedrägerierna kostar årligen hundratals miljoner kronor, säger kriminalkommissarie Jan Olsson, vid Nationellt It-Brottscentrum.
NYHET Publicerad:

Brotten mot företagare måste prioriteras

DEBATT Att driva företag ska vara tryggt. Så är det inte i dag. Bland annat överväger var femte handlare att sälja eller stänga butiken. Ansvaret vilar tungt på politikerna. Det är hög tid att prioritera den lågprioriterade mängdbrottsligheten som kostar svenska företag stora summor, skriver vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.