Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.

Christina Wainikka

Christina Wainikka

Foto: Ernst Henry Photography AB

Brexit ställer många frågor på sin spets, inte minst beträffande immaterialrättigheter såsom varumärken. Harmonisering av lagstiftning och skapandet av rättigheter som gäller inom hela unionen har varit en central del i arbetet med att skapa en gemensam marknad med fri rörlighet. Vi som är lite äldre minns när Twix hette Raider i Sverige och när schampot hette Clearasil här men Head & Shoulder i många andra länder. På sommarens semesterresor äter vi numera Magnum och Cornetto även i andra EU-länder.

I brexitavtalet har immaterialrätten fått ett tämligen stort utrymme, i artiklarna 54-61. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna.

De rättigheter som främst berörs är de som finns fullt ut på gemenskapsnivå, där möjlighet finns till registrering inom unionen. Dessa rättigheter är framförallt varumärkesrätt, mönsterrätt och växtförädlarrätt. Mönsterrätt handlar om möjligheter att skydda design, inklusive design i en digital miljö. Växtförädlarrätten handlar om möjligheter att skydda nya växtsorter.

En farhåga som fanns var att de rättigheter som varit registrerade inom unionen helt skulle förfalla i Storbritannien när de lämnar EU. För varumärkesrätten skulle det då kräva en ny nationell ansökan i Storbritannien. Denna väg skulle för mönster- och växtförädlarrätten ofta vara stängd, eftersom båda rättigheterna har så kallat nyhetskrav (visserligen med viss nyhetsfrist).

Det positiva i brexitavtalet är att grundprincipen är att rättigheterna delas, där en nationell rättighet för Storbritannien uppstår för det som är skyddat i unionen. Detta utan ny ansökan och utan nya ansökningsavgifter. Svenska företag skulle, om avtalet godkänns, då kunna förlita sig på att rättigheten fortsätter gälla i Storbritannien. Detta enligt artikel 54.

Nya kostnader skulle i så fall bara uppkomma vid en förnyelse, där det då blir nödvändigt att betala både för rättigheten på EU-nivå och för den nationella i Storbritannien.

Det står också uttryckligen i avtalet att den rätt som ges ska vara åtminstone på samma nivå som det skydd som funnits inom EU. För rättighetshavarna ska det alltså inte innebära en sämre rättighet i Storbritannien än den som de har i unionen idag.

Detta dras till och med så långt att det påverka bedömningen av om märket tagits i verkligt bruk. Med kravet på att ett märke ska ha tagits i verkligt bruk förstås att varumärket måste tas i verkligt bruk inom fem år, annars kan registreringen hävas. Enligt avtalet ska inte krav uppställas på verkligt bruk i just Storbritanniens vid tidpunkten för utträdet.

Som alltid i rättsliga dokument kvarstår en del oklarheter. Detta gäller inte minst en rättighet som upphovsrätten som harmoniserats genom såväl direktiv som avgöranden från EU-domstolen. Kommer de brittiska domstolarna följa denna rättspraxis eller inte?

På det stora hela vore det från immaterialrättslig synvinkel bra om det brittiska parlamentet godkänner avtalet. Risken verkar dock överhängande att avtalet inte godkänns och det är just nu ytterst oklart vad som då kommer att gälla. För de som är mycket aktiva på den marknaden kan man överväga att ta det säkra före det osäkra och registrera nationella rättigheter i Storbritannien även om rättigheten finns på EU-nivå, om den möjligheten finns. Det blir visserligen en risk för en utgift som kan vara onödig, men ibland är både hängslen och livrem bättre än ingenting.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

Brexitomröstning skjuts upp

AKTUELLT Den brittiska regeringen skjuter upp Brexitomröstningen som var tänkt att hållas i Storbritanniens underhus tisdagen 11 december.
NYHET Publicerad:

Jacob Wallenberg: ”En hård brexit skickar ut oss på okända vatten”

SEMINARIUM Osäkerheten som råder kring brexit är det sämsta scenario man kan tänka sig. Det sa Jacob Wallenberg, ordförande i industrigruppen Investor, på ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade i förra veckan.
NYHET Publicerad:

Nya förutsättningar för kunskapsbaserade tillgångar

KOMMENTAR Lagstiftningen som ligger till grund för big data, patent, upphovsrättigheter, varumärken och know-how har sin bakgrund i 1800-talsregleringar. Därför behöver Sverige en modern strategi för kunskapsbaserade tillgångar, skriver Christina Wainikka.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Avtalet om utträde godkänt

AKTUELLT JUST NU Den 13 november enades förhandlare från EU och Storbritannien om ett utträdelseavtal som reglerar relationen efter Brexit och som sätter ramarna för de framtida relationerna.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.