carola lemne och bettina kashefi

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Nästa regerings viktigaste frågor

NYHET Publicerad

DEBATT Oavsett vilka som vinner valet finns det mycket att göra för nästa regering. Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.

Socialdemokraterna vill införa ännu högre skatter på entreprenörskap. Det vore förödande för jobb och tillväxt. Vad som behövs är istället en offensiv reformagenda.

Svensk ekonomi befinner sig på toppen av en högkonjunktur med stark tillväxt. SCB:s preliminära siffor för andra kvartalet visar på en BNP-ökning på drygt 3 procent. Det är klart bättre än EU-snittet och även något starkare än i USA.

Men när man tar hänsyn till den snabba befolkningsökningen är tillväxten inte alls imponerande.

Jämförelser av välståndsutvecklingen mellan olika länder görs bäst genom att relatera BNP-tillväxten till befolkningsökningen. Det ger BNP per capita som visar produktionen delad med antalet invånare. Förra året var tillväxten i BNP per capita i Sverige den lägsta i hela EU med undantag för Luxemburg.

Jämförelsen med övriga EU blir inte bättre när vi blickar framåt. Enligt EU-kommissionen väntas Sveriges BNP per capita öka med i genomsnitt 1 procent per år under perioden 2017-2019. Bara Storbritannien och Luxemburg bedöms få en svagare utveckling.

Även Internationella Valutafonden (IMF), som gör längre prognoser, rankar Sverige lågt beträffande BNP-tillväxt per capita för perioden 2017-2021.

Dessutom är tillväxten svag sett i ett historiskt perspektiv. Under 70- och 80-talen samt fram till finanskrisen var BNP-tillväxten per capita cirka 2 procent – nu ligger vi på ungefär hälften.

Det krävs inte mycket fantasi för att se framför sig en betydligt sämre utveckling framöver. Under högkonjunkturen har flera obalanser byggts upp i svensk ekonomi. Stigande skulder i hushållssektorn och obalanser på bostadsmarknaden, pådrivna av den expansiva penningpolitiken, är en betydande riskfaktor. Till detta ska läggas utställda löften om ökade resurser inom en rad områden

Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden. Inte minst detaljhandeln kan drabbas hårt genom ett kraftigt ökat sparande bland hushållen i kombination med en strukturomvandling i digitaliseringens tecken.

En konjunkturnedgång med stigande räntor, starkare kronkurs och en digitalisering som påverkar alla sektorer riskerar att göra lågkonjunkturen onödigt djup.

En annan riskfaktor är att kostnadsläget i Sverige är högre jämfört med övriga Västeuropa, och än mer jämfört med de nya konkurrentländerna i Asien. Skillnaden är särskilt tydlig inom tjänstesektorerna.

Tjänstepriserna pressas med ökad utländsk konkurrens samtidigt som kostnadsläget är högre i Sverige. De konkurrensutsatta tjänsteföretagen pressas att sänka sina kostnader samtidigt som en produktivitetsökning motverkas av den stora bristen på den kompetens företagen söker. Högre kostnader och därmed högre priser minskar också konkurrenskraften hos alla svenska företag.

Den ekonomiska politiken har under den senaste mandatperioden varit mer fokuserad på kortsiktig efterfrågepolitik finansierad genom skatter, snarare än på långsiktig utbuds- och reformpolitik.

Nu måste ett ökat fokus läggas på att skapa bra, transparenta och förutsägbara ramvillkor i en utbudspolitik riktad mot ökad kompetens, ökad flexibilitet och ökat företagande. Reformer som skapar marknader och marknadstillväxt, och som ökar ekonomins omställningsförmåga är avgörande. Sker inte detta är risken stor att de resurser som kan användas för vård, skola och omsorg krymper dramatiskt.

Vi vill se en tydlig reformagenda under nästa mandatperiod:

* Företagande och entreprenörskap är grunden för vårt välstånd. En minskad regelbörda och konkurrenskraftiga skatter behövs för att stimulera det svenska företagandet. Att som Socialdemokraterna föreslå nya kapitalskatter på entreprenörskap är att gå i helt fel riktning. Istället behövs en marginalskattereform som ökar drivkrafterna till arbete, utbildning och ansträngning.

* Kompetensförsörjningen måste förbättras. Det handlar om att höja kvaliteten i utbildningsväsendet. Men också om att den kompetens som finns kan utnyttjas på bästa sätt. Vi ser att bristerna på bostadsmarknaden försvårar för arbetssökande att flytta till en ny ort för att ta ett jobb. De gör det också svårare för företagen att attrahera talanger och spetskompetenser från andra länder.

* Arbetsmarknaden har länge haft problem med bristande flexibilitet. Behovet av reformer tydliggörs av den höga arbetslösheten bland utrikes födda. Ett första steg är etableringsjobben som parterna kommit överens om, men fler reformer krävs, till exempel utbyggd RUT och ROT. Det behövs också en bred utredning om vilka reformer, exempelvis inom lagen om anställningsskydd, som behövs för att anpassa regelverken till dagens och morgondagens arbetsmarknad.

* Välfärdens långsiktiga utveckling är inte en fråga som enkelt kan lösas genom resurstillskott. Det behövs en utvecklad strategi för att ta till vara de möjligheter som finns till effektivisering, inte minst genom digitaliseringen. Här spelar innovatörer, entreprenörer och företagare en central roll. Alla försök att begränsa deras engagemang i välfärden innebär sämre vård, omsorg och skola.

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Industri 2/9 2018.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Nästa regerings viktigaste frågor

DEBATT Oavsett vilka som vinner valet finns det mycket att göra för nästa regering. Den pågående teknologiska omvandlingen, som dolts av högkonjunkturen, kan få betydande effekter på arbetsmarknaden, skriver vd Carola Lemne och chefsekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

Nya pensionsförslaget försvårar för äldre

PENSION Pensionsgruppens förslag om att ge anställda rätt att jobba till 69 års ålder får kritik. ”Det är ytterst angeläget att vi arbetar högre upp i åldrarna, men reformer av pensionssystemet måste göras på rätt sätt, annars blir resultatet det motsatta”, säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Helt feltänkt om privata sjukvårdsförsäkringar

KOMMENTAR Regeringen vill förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Det kommer att leda till längre köer i den offentligt finansierade vården, högre sjukskrivningstal och slå hårdast på små företag. Förslaget är helt igenom feltänkt, skriver Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig.
NYHET Publicerad:

Företagen tror inte på regeringens budget

KOMMENTAR Företagen dömer ut regeringens jobbpolitik, visar en undersökning. Nu är det hög tid att regeringen istället satsar på strukturella åtgärder för att minska arbetslösheten, skriver Jonas Frycklund, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Sverige uppnår inte globalt tillväxtmål

KOMMENTAR Får inte Sverige ordning på sitt tillväxtproblem begränsas möjligheterna att agera inom andra behjärtansvärda områden. Det är därför hög tid att FN:s tillväxtmål tas på allvar och får konsekvenser för den svenska politiken, skriver ekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Höjd produktivitet avgörande för välfärdens finansiering

KOMMENTAR Den svenska välfärdsstaten står inför stora utmaningar på både kort och lång sikt. Den demografiska utvecklingen under de närmaste åren tillsammans med höstens flyktingkris sätter stor press på finansieringen. Det skriver Ann Öberg, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Nytänkande bättre än gamla skatter

DEBATT Sverige står inför en rad tuffa utmaningar på både kort och lång sikt. Vi kan klara dem – om vi förmår att tänka nytt och reformera. Men tyvärr märks inte mycket nytänkande inom politiken. Det skriver ordförande Jens Spendrup på Di Debatt.