Massiv kritik mot regeringens nya vårdskatt

Regeringen och Vänsterpartiet vill förmånsbeskatta anställda för den vård som arbetsgivaren betalar via privata vårdföretag. Det drabbar omkring en halv miljon människor.

Förslagets remissrunda är avslutad. Bemötande är minst sagt svalt. En stor majoritet av remissinstanserna ställer sig på kritikernas sida. 61 procent av alla yttranden avstyrker förslaget. 11 procent är negativa. Resterande är positiva eller tillstyrker förslaget.

Svenskt Näringsliv anslöt sig till Näringslivets skattedelegations yttrande, som meddelade att förslaget har så omfattande brister att det inte kan ligga till grund för lagstiftning: ”NSD anser att förslagen i promemorian baseras på en i vissa delar helt felaktig bild av arbetsgivarens syfte med att tillhandahålla hälso- och sjukvård till anställda. Förslagen till lagstiftningen har därtill allvarliga juridiska brister”.

Avstyrkanden anförs av flera skäl, bland annat skattetekniska invändningar, förslaget i relation till regeringens mål om minskad sjukfrånvaro och tillämpningsproblem.

Företagare som Svenskt Näringsliv har pratat med har varit kritiska mot förslaget eftersom beskattningen riskerar att leda till högre sjukfrånvaro och ökad belastning på den offentliga vården.

– Vi vill erbjuda snabbare hjälp genom att teckna sjukvårdsförsäkring till fler medarbetare. Det lönar sig både för medarbetaren, oss som företag men också samhället i stort, som slipper att betala ut ersättning för frånvaro, sa Carin Stoeckmann, vd Byggmästarn’ tidigare i höstas.

Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert Svenskt Näringsliv, håller med Carin Stoeckmanns resonemang.

– Vi är mycket kritiska mot förslaget eftersom det riskerar att motverka arbetsgivarnas arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Företagen prioriterar insatser för god arbetsmiljö och hälsa eftersom de hänger nära samman med företagens lönsamhet och överlevnad. Förslaget är helt feltänkt och kontraproduktivt. Det riskerar leda till fler och längre sjukskrivningar, vilket motverkar regeringens mål om en låg och stabil sjukfrånvaro, säger hon.

Företagarna är inne på samma spår i sitt remissvar: ”Sjukvårdsförsäkringar är avgörande för många företag i att klara arbetsgivaransvaret och arbetet med arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärder. (…) Nu presenterar regeringen ett förslag som slår undan benen för mindre arbetsgivare att ta detta ansvar.”

Dessutom nämns företagens behov av sjukvårdsförsäkringar, som flera företagare vittnat om. Ofta är det företagaren som insisterar på försäkringen, för företagets skull.

– Det är inte en privat förmån. Det är jag som arbetsgivare som vill ha försäkringen. Det är en investering för företaget, sa Petter Lundgren vd på Clockwork, till Svenskt Näringsliv tidigare i höstas.

Företagarförbundet skriver i sitt remissvar att många småföretagare tecknar försäkringen för företagets överlevnad, inte för bekvämligheten. ”Om en snickare med två anställda t.ex. drabbas av en knäskada och tvingas vänta på operation i det offentliga i sex månader kan det betyda slutet för företaget och konkurs”.

Ytterligare motiv till förslaget är att försäkringarna skulle innebära en gräddfil för höginkomsttagare som ger dem förtur i vården. Det stämmer inte, menar Catharina Bäck.

– Arbetsgivarbetald vård är ingen gräddfil för höginkomsttagare. Hälften av de anställda som har sjukvårdsförsäkring tecknad av arbetsgivaren är låg- och medelinkomsttagare, det visar att företagen försäkrar anställda i alla inkomstlägen, såväl arbetare som tjänstemän, säger hon.

Företagare som Svenskt Näringsliv tidigare har talat med instämmer.

– Det är helt fel. I veckan har vi bland annat haft en gruvarbetare från Kiruna, en mjölkbonde från Dalarna, och en städerska från Stockholm bland våra patienter. Det är alltså människor med jobb som sliter på kroppen och som tagit ett eget ansvar för att få den specialistvård de behöver, sa Elisabet Hagert, ägare specialistkliniken Hand & Foot Surgery Center.

Det bevisas av siffror som visar att nästan hälften av alla som har arbetsgivarbetalad sjukvårdsförsäkring, hela 49,3 procent, har en inkomst som uppgår till max 36 942 kronor i månaden. 27,8 procent har en inkomst mellan 36 942 och 52 443 kronor, och resten har en inkomst över 52 443 kronor.

Med anledning av det skriver Saco i sitt remissyttrande: ”Det handlar heller inte om en försäkring för enbart höginkomsttagare eftersom många företag tecknar försäkringen för samtliga sina anställda. Förmånsbeskattningen drabbar därför alla anställda oavsett befattning och lönenivå. Förslaget slår därför hårdare mot anställda med lägre löner och mindre ekonomiska marginaler, vilket skulle kunna leda till att en del avstår från förmånen.”

Regeringen räknar i budgeten med intäkter från beskattningen av vård med drygt en miljard kronor på årsbasis och förslaget är tänkt att träda i kraft 1 juli 2018. Företagen som tecknar försäkringarna finns över hela landet och i alla branscher, många är mindre företag.