Samsyn framgångsrecept för minskade sjukskrivningar

Vårdcentralen i Simrishamn driver ett framgångsrikt arbete för att minska sjukskrivningar. Ett knappt tiotal av över 9 200 listade patienter är idag sjukskrivna av Capio Vårdcentral. Vad ligger bakom detta enastående resultat?

– Samsyn inom vårdcentralen, rehabkoordinatorer med planer i varje sjukskrivning och samverkan mellan vård, arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är grunden för färre och kortare sjukskrivningar, säger Rickard Fahlström, specialist inom allmänmedicin och medicinsk chef på Capio Simrishamn.

Det framgångsrika arbetet grundar sig i att patienterna som vänder sig till vårdcentralen möts av vårdpersonal som har en samsyn kring vikten av att bygga en allians med patienten och att det är symptomen som ska avgöra vilka insatser som behövs för ett tillfrisknande.

– Vi bokar aldrig ett patientmöte för sjukskrivning, även om patienten kanske har en sådan önskan. Vi lyssnar naturligtvis noga på patientens berättelse, men ibland får vi förklara att den olust patienten känner är normala rektioner och inte en krisreaktion som kräver sjukskrivning. Livspusslet är inte en grund för sjukskrivning. Vårt mål är att möta ohälsan och hjälpa patienten att må bättre, det innebär inte nödvändigtvis en sjukskrivning, säger Rickard Fahlström.

Helhetssyn och snabb kommunikation är viktiga komponenter för att minska sjukskrivningarna, särskilt i de allt vanligare diagnoser som rör psykisk ohälsa.

– Sjukskrivning är en del av en helhet. Det är ofta bättre att arbeta lite grann, efter sin förmåga, än att kopplas loss helt från det sociala sammanhang som arbetsplatsen är. Förebyggande sjukskrivning kan vara en lösning, men det varierar från individ till individ. Vi som läkare ska inte vara rädda att tillsammans med patienten ta kontakt med arbetsgivaren och ta reda på om det är fråga om ett arbetsrelaterat problem och vad man kan göra åt det, säger Rickard Fahlström.

Han pekar på att Capio Simrishamn vill undvika heltidssjukskrivningar, som han menar riskerar att passivisera.

– Det är alltid bättre att jobba 25 procent än att vara sjukskriven på 100 procent. Efter tre månaders sjukskrivning är det mycket svårt att komma tillbaka till arbete. Vi sjukskriver inte för obehag – det är ingen behandling att undandra någon obehag. Vi gör istället en plan för att lösa patientens problem, säger Rickard Fahlström.

Rehabiliteringsplanen som dokumenteras i intyg och journaler är ett viktigt verktyg för rehabiliteringskoordinatorn som kommer in redan andra veckan av en sjukskrivning, när sjukskrivningen saknar tydligt avslut. Benbrott, infektioner och liknande har tydliga avslut, efter en viss tid kan den sjukskrivne gå tillbaka till jobbet. Mer komplicerade sjukskrivningsorsaker, inte sällan psykisk ohälsa, kräver mer av alla inblandade.

– Vi trycker på att man som sjukskriven har ett egenansvar för sin situation, men för att de ska komma i arbete igen krävs stöd. Samverkan med individen i centrum har visat sig framgångsrikt. Under flera års tid har vården (läkare, sjukgymnast, terapeut, etc), en gång i månaden träffat rehabiliteringskoordinator, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och gjort en gemensam teamrond där vi går igenom och följer upp patienternas planer. Dessa teamronder har varit en stor styrka för oss under många års tid, säger Rickard Fahlström.

Rickard Fahlström är dock kritisk mot Försäkringskassan, som nyligen hoppat av arbetet och inte längre är med på teamronderna.

– När Försäkringskassan upphör att delta i teamronderna skjuter de sig själva i foten. När vi måste jaga Försäkringskassan om varje enskild patient kräver det mer resurser och tar längre tid. Det innebär att sjukskrivningstiderna förlängs på grund av att avstämningsmöten inte blir av. Samverkan är oerhört viktig, säger Rickard Fahlström.