NYHET29 oktober 2020

Vårdförsäkring: Från chefsförmån till strategiskt måste

Privata sjukvårdsförsäkringar är inte längre en chefsförmån. Idag omfattas 700 000 svenskar varav hälften är låg- eller medelinkomsttagare. De får snabbare och bättre vård än om de sökt offentlig vård, men det är orättvist anser regeringen som vill införa begränsningar. ”Förvånande att vilja ta bort ytterligare resurser i det här läget”, säger Marie Svensson på Tjeders.

För att hantera vården som det ser ut i dag behövs ett samarbete mellan det offentliga och privata, konstaterar Marie Svensson, vd på Tjeders. ”De kompletterar och avlastar varandra.”
Foto: Christian Rhen

I Sverige har sjukvårdsförsäkringar ökat stadigt i många år och idag bedrivs det årligen privat vård via försäkringar för drygt tre miljarder kronor.

Marie Svensson, vd på Tjeders med 37 anställda, slet för tio år sedan sönder ett korsband. Då var det bara hon som vd som hade en sjukvårdsförsäkring men när hon sett vilken snabb och bra hjälp hon fick erbjöds det till alla på företaget.

– Det är inte längre bara ledningsgruppen som har den här typen av försäkring. Vi har ju nyckelpersoner i hela verksamheten och den minimerar sårbarheten om de blir sjuka.

Hon berättar som exempel om en anställd med ont i nacken. Först tog hon på egen hand kontakt med sin vårdcentral och blev remitterad till sjukgymnast och kiropraktor, men det hjälpte inte. Efter ett år sökte hon hjälp via sjukvårdsförsäkringen. Då fick hon snabbt genomgå en röntgen som visade på ett diskbråck i nacken och kort därefter erbjöds hon operation.

Att få snabb återkoppling och hjälp med en skada som man dras med ger livskvalitet
Marie Svensson
vd

– De som har nyttjat den är jättetacksamma. Även om de klarar av att jobba så har de ont och kan inte leva sina liv som de vill. Att få snabb återkoppling och hjälp med en skada som man dras med ger livskvalitet.

För företaget är det positivt att medarbetarna mår bra och kan utföra sitt arbete bra, och att veta att de snabbt kan få hjälp om de behöver.

– Det är synd att de här försäkringarna ska behövas men att ens få en bedömning kan ta flera månader i den offentliga vården, säger Marie Svensson.

Regeringen har nu tillsatt en utredning som redan nästa år ska föreslå åtgärder för att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte ska få snabbare tillgång till vård eller bättre vård än patienter i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Marie Svensson förstår inte tankarna bakom utredningen och är skeptisk till tajmingen.

– Det är väldigt förvånande att vilja ta bort ytterligare resurser i det här läget – mitt i en pandemi. Hur ska man klara av vårdskulden utan att försämra vården?

Tas privat sjukvård bort blir vårdbördan tyngre för det offentliga som då skulle tvingas tacka nej till ännu fler för att klara av det akuta, konstaterar Marie Svensson.

– För att hantera vården som det ser ut i dag behövs ett samarbete mellan det offentliga och privata, poängterar hon. De kompletterar och avlastar varandra.

”Både företaget och de anställda tjänar på det här. Vi får tillbaka dem snabbare i produktion och de slipper vara sjukskrivna och ha ont”, säger Anders Franklin, vd på TM Konsult

Anders Franklin, vd på TM Konsult, som säljer konsulttjänster inom byggbranschen, förstår sig heller inte på utredningen.

– Att ge sig på vårdförsäkringar när den offentliga vården inte hinner med det den ska gör inte helheten bättre precis. Fungerade den skulle det inte finnas försäkringar.

Om fler använde vårdförsäkringar skulle köerna bli kortare och det skulle bli mer resurser över till de som inte betalar vården själva, påpekar Anders Franklin.

– I slutänden gynnar det dem ännu mer än de som har en vårdförsäkring som de betalar extra skatt för. Det är motsägelsefullt.

TM Konsult är nu inne på tredje året med en sjukvårdsförsäkring för de anställda. Det började med att en medarbetare plågades av problem med en höft och inte fick någon tid för operation. Någon hade problem med ett knä och en annan med axel.

– De var inte särskilt mycket sjukskrivna men det är ändå inte bra att gå och må dåligt och att inte kunna prestera som förväntat – att vara på jobbet och känna att allt är en plåga.

Anders Franklin är emot förmånsbeskattningen av de anställda som infördes 2018 för privat vård som arbetsgivaren betalar. Han hävdar att de som ligger bakom den inte har satt sig in i hur svensk sjukvård fungerar idag och förstår inte heller hur företag ska drivas.

– I vårt fall då flera medarbetare hade behov av operationer och våra regioner har alldeles för långa operationsköer – ska vi bara sitta stilla i båten och lida då? Kan vi göra vardagen drägligare för våra medarbetare så vill vi det.

I den bästa av världar skulle den allmänna sjukvården klara av all vård och det skulle inte behövas privata alternativ, poängterar han. Men vårdläget varierar stort mellan olika regioner och i Västerbotten där TM Konsult har sin bas är vårdköerna nu rekordlånga.

– När de långa köer vi har i den allmänna sjukvården avlastas gynnar det alla och då är det märkligt att anställda beskattas för det. Det är ju ingen lyxförsäkring, precis.

En stor fördel är att den anställde direkt slussas till rätt person och snabbt får komma till en utredning och få svar på vad som behöver göras. Det blir inga långbänkar.

– Både företaget och de anställda tjänar på det här. Vi får tillbaka dem snabbare i produktion och de slipper vara sjukskrivna och ha ont.

 Av de som har sin sjukvårdsförsäkring hos Länsförsäkringar, som i princip speglar hela branschen, arbetar hälften inom bygg och anläggning, tillverkningsindustri eller detaljhandel. 20 procent jobbar inom finans och försäkring, och resterande 30 procent är utspridda i många olika branscher.

”Att än en gång påbörja en sådan här utredning känns som slöseri med resurser”, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar.

Företagen tecknar försäkringarna för att snabbt få vård om en medarbetare skadar sig men också för preventiva och rehabiliterande hälsoinsatser, berättar Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på Länsförsäkringar.

– Tidiga insatser gör att en individ inte måste gå och vänta på rehabilitering för att komma tillbaka till arbetet, och det minskar risken för lång sjukskrivning.

Problem med rygg, axlar, knä och höft är de vanligaste besvären att söka vård för, men på senare tid har även mag-, tarm- och psykiska besvär ökat. 

– Många mindre företag upplever att de inte har kompetens och verktyg för att hantera medarbetare som drabbas av psykisk ohälsa. Här är stödet genom försäkringen en trygghet för att kunna ta sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar.

När sjukvårdsförsäkringarna kom till Sverige tecknades de mest för höga chefer men sedan 10–15 år tillbaka omfattas ofta alla anställda på företaget. Hälften av de som har en sjukvårdsförsäkring är låg- eller medelinkomsttagare och omkring 60 procent jobbar i företag med mindre än 10 anställda.

– I små företag är varje medarbetare väldigt betydelsefull. Är en person sjukfrånvarande märks det snabbt på produktiviteten och möjligheten att bedriva verksamheten.

Försäkringspatienter går inte före den offentligt finansierade vårdkön betonar hon. Tvärtom lämnar de plats till andra när de får hjälp genom sin försäkring. Bland annat avlastas den offentliga vården med omkring 26 000 operationer varje år tack vare sjukvårdsförsäkringarna.

Även Kristina Ström Olsson är kritisk till utredningen och menar att fokus borde ligga på hur offentliga vård ska bli bättre i stället för att sätta upp hinder för fungerande kompletterande lösningar.

– Utredningens frågeställning är väldigt smal. Effekten av corona, de stora regionala skillnaderna, oförutsägbarheten och de långa väntetiderna är inte ens är med och det är reella och stora utmaningar för den offentliga vården.

I och med corona är väntetiderna i den offentliga vården dessutom längre än någonsin, konstaterar Kristina Ström Olsson. 

– Att då än en gång påbörja en sådan här utredning känns som slöseri med resurser.

Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringSocialförsäkringsfrågorOffentlig sektor
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist