Höga skatter leder till färre företag

Den första i raden av expertrapporter till Svenskt Näringslivs skattekommission är skriven av fil dr Åsa Hansson på temat ”Skatter, entreprenörskap och nyföretagande”. Framförallt har hon studerat hur höga inkomstskatter påverkar entreprenörskap och nyföretagande. I rapporten slår Åsa Hansson fast att höga skatter är en förklaring till varför Sverige har få företagare.

Åsa Hansson skrev ursprungligen rapporten på uppdrag regeringens Globaliseringsråd. Men rapporten har ”adopterats” av Svenskt Näringslivs skattekommission och fyller nu funktionen som viktigt underlag till kommissions arbete.

I rapporten slår Hansson fast att de stora företagens dominans och betydelse för tillväxt och sysselsättning minskar successivt. Detta förklarar det allt större intresset i samhället och bland politiker för entreprenörskap och småföretagande. Småföretag är generellt sett mer innovativa än stora etablerade företag och får allt större betydelse för sysselsättning och tillväxt.

Företagandet är dock lågt i Sverige i ett internationellt perspektiv. Enligt studien har Sverige en avsevärt lägre andel av den vuxna befolkningen som är företagare.

Hansson konstaterar att inkomstskatterna påverkar entreprenörskap och nyföretagande. Både genomsnitts- och marginalskatten påverkar benägenheten att bli egenföretagare. Hög skatt på arbete leder till att färre vill och vågar starta företag.

Det höga skattetrycket minskar nettoavkastningen på företagande och därmed försämras incitamenten att bli företagare. Särskilt med tanke på att man som företagare tar större risk.

Lars Jansson, familjeföretagare och ledamot i Skattekommissionen kommenterar:

– Våra nuvarande svenska storföretag växte fram för hundra år sedan. De minskar stadigt antalet sysselsatta i Sverige och blir alltmer utlandsägda. Jag skulle vilja se många nya blivande storföretag utvecklas i deras ställe, med huvudkontoret i Sverige. Det har tyvärr inte skett under senare år. Svenska idéer och forskningsresultat har förverkligats i utlandsägda företag. Om utvecklingen inte vänds så blir Sverige på sikt en dotterbolagsekonomi med sämre sysselsättning och välfärd för kommande generationer.

Att skatterna har en negativ inverkan på befintliga företags konkurrenskraft, och också hämmar tillväxten av nya företag är allvarligt och därför måste skatterna reformeras så att människor vill och vågar driva framtidsinriktade företag i Sverige, menar Lars Jansson.