"Privata vårdgivare driver vårdens digitalisering"

NYHET Publicerad

DEBATT Det pågår en digital revolution inom primärvården som leds av de privata vårdgivarna. Det är ingen slump eftersom de ser nya behov och kan möta dem. Om inte vinstsyftande företag varit en del av svensk sjukvård skulle dessa innovationer med all sannolikhet inte ha gjorts.

Bettina Kashefi

Bettina Kashefi, chefekonom

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik

Foto: Ernst Henry Photography

Svensk sjukvård håller hög klass när det gäller medicinsk kvalitet. Men detta får inte skymma att vården måste utvecklas – inte minst genom den nya tekniken.

Kommuner och landsting står inför stora utmaningar. Snabb befolkningsökning och åldrande befolkning innebär betydande ekonomiska påfrestningar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer finansieringsgapet i kommunsektorn till närmare 60 miljarder kronor redan år 2021. 

SKL konstaterar att gapet inte kan lösas med motsvarande skattehöjningar. Vad som krävs är effektiviseringar. Digitalisering är den nya teknik som kan åstadkomma de förbättringar som behövs.

Det pågår redan en digital revolution inom primärvården. Den leds av de privata vårdgivarna. Den handlar om digitala tjänster för ökad tillgänglighet och snabbare vård. I kombination med bättre information och säkrare journalföring har den alla förutsättningar att leda till bättre tillgänglighet, högre kvalitet och lägre kostnader. 

Det är ingen slump att de privata vårdgivarna leder utvecklingen. De har sett möjligheten att möta behov genom att tillhandahålla vård på nya sätt. Om inte vinstsyftande företag varit en del av svensk sjukvård skulle dessa innovationer med all sannolikhet inte ha gjorts. Vinsten ger företagen kapital för utveckling och vinst krävs för att få ersättning för den betydande risk det innebär att introducera innovationer.

Ett problem i vården är bristande tillgänglighet. Sverige rankas lågt när det gäller väntetider. Andra problem är otillräcklig information om patienterna och patienternas bristande delaktighet.

En orsak till bristerna är att digitala redskap inte används. Mycket sker ännu per traditionell post och telefon – eller så uteblir informationen. Också samverkan med omsorgen brister.

De stora kostnaderna inom vården är kopplade till äldre patienter och personer med kroniska sjukdomar. För dessa grupper är en förbättrad dialog med primärvården angelägen, liksom bättre samordning mellan vårdgivare, ökade möjligheter att följa sin egen sjukdomsutveckling, och få vård på distans, vilket ett bättre nyttjande av digitalisering möjliggör. Också för barnfamiljer och yrkesarbetande är bättre tillgänglighet och nya digitala tjänster viktigt.    

Inom primärvården inleddes den digitala revolutionen när företagen Kry och Min Doktor lanserade digital tillgång till läkare via internet. Dessa tjänster har fått genomslag i hela landet.

De större privata vårdgivarna Capio och Aleris har utvecklat konceptet med digitala nätbesök vidare, och kombinerat det med möjligheten till fysiska besök. Capio har utvecklat en omfattande frågedatabas som används när patienten vänder sig online till Capio. Beroende på vilka besvär som patienten söker vård för, ställs denne inför ett antal medicinskt motiverade följdfrågor. Det ger läkaren en kvalitetssäkrad sjukdomshistoria. Läkaren avgör, efter ett digitalt möte med patienten, om även ett fysiskt besök är nödvändigt, och kan remittera till såväl akut- som specialistvård.

Den information som framkommit förs automatiskt in i patientens journal tillsammans med de åtgärder läkaren vidtar. Därmed förbättras kvalitet på uppföljning och lärande. Capio avser att tillämpa tjänsten på företagets samtliga vårdcentraler i landet. Aleris har utvecklat ett liknande koncept och även deras plattform är under införande. 

En förutsättning för utvecklingen är att patienterna fritt kan välja vårdgivare i primärvården och att det råder fri etableringsrätt för kvalitetskontrollerade vårdgivare. Dessa rättigheter är avgörande för att få till stånd innovationer i vården. Genom att patienterna kan välja mellan konkurrerande utförare finns möjligheter för vårdcentralerna att attrahera fler patienter.

Lika viktigt är att företagen får vara vinstsyftande. Därmed finns drivkraften att attrahera fler patienter till de egna vårdcentralerna genom nya sätt att erbjuda vård. När dessutom kvaliteten ökar genom säkrare diagnosticering och bättre journalföring ökar attraktionskraften ytterligare. Vinstsyfte behövs också för att finansiera utvecklingen av innovationer och för att företagen ska kunna få ersättning för den ekonomiska risk de tar. Landstingen har inte samma drivkrafter.

Rätt utnyttjade är vårdföretagens innovationer också värdefulla för landstingen. Inget hindrar att landstingens egna vårdenheter tar till sig av innovationerna och arbetar efter dem. På liknande sätt bör innovationer i privat driven omsorg spridas vidare till kommunernas egen omsorgsverksamhet.

I en debattartikel nyligen beskrev socialminister Annika Strandhäll (s) hur hon vill förbättra sjukvården. Strandhäll lyfter digitaliseringen som en stor möjlighet – och att ”den offentliga vården måste komma ikapp de privata nätläkarföretagen”. Samtidigt vill regeringen sätta stopp för vinstsyftande företag i välfärden. Om den lyckas med detta, kommer det inte finnas någon att komma ikapp.

Artikeln publicerades på gp.se 16/11.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rapport: Välfärdsföretagare allt färre

FÖRETAGSAMHETEN Antalet nya företagare i välfärdssektorn sjunker, samtidigt ökar gruppen som lägger ner verksamheten. Främsta förklaringen är vinstdebatten. I skottgluggen hamnar framför allt företagsamma kvinnor, visar ny statistik.  
NYHET Publicerad:

Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Nio av tio elever, brukare och anställda inom privatdriven välfärd finns i bolag som kan tvingas att lägga ned om regeringens förslag blir verklighet. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas och Anders Morin, ansvarig välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Vinststopp kan försvåra lärarkrisen

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Ett vinststopp inom välfärden kommer att ytterligare försvåra Sveriges lärarkris. Två nya undersökningar visar nu på långtgående risker med regeringens lagförslag. "Skolor som lärare uppskattar kan komma att hotas av nedläggning".
NYHET Publicerad:

Lagrådet ger regeringen svidande kritik

VÄLFÄRD En ändring i lagen om offentlig upphandling för att gynna idéburna aktörer inom välfärdsområdet får kalla handen av Lagrådet. Ovanligt skarp kritik, konstaterar Svenskt Näringslivs expert.
NYHET Publicerad:

Friskoleforskare lyfter den svenska skolan

KVALITET För att ligga i framkant och inte stagnera drivs Fridaskolornas kvalitetsutveckling via ett eget bolag, Didaktikcentrum. Det ska skapa en positiv oro som genererar utveckling, enligt koncernchefen Malin Johansson. Nu ska även den externa verksamheten stärkas.
NYHET Publicerad:

Äldre friskare med bättre läkemedelskoll

OMSORG Äldreboendet Vardaga Österbo ersätter läkemedel mot oro och ångest med pratstunder, promenader och musik. "För många patienter hände ingenting när vi plockade bort läkemedlen. Det var verkligen en onödig behandling", säger sjuksköterskan Elin Nilsson.
NYHET Publicerad:

Kommunslarv sätter friskolor i kläm – ”Skrämmande”

KONKURRENS Sex av tio av kommuner gjorde fel när de beslutade om friskolors skolpeng för förra året. Det visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. Många kommuner riktar inte beslutet till den berörda skolan och i flera fall fattas inte något beslut över huvud taget.
NYHET Publicerad:

Juridikprofessorer sågar regeringens lagrådsremiss om välfärden

VÄLFÄRD Regeringens lagrådsremiss om vinsttak i välfärden kan strida mot grundlagen. Det menar två professorer i juridik. "Det är en väldigt politiserad utredning som ligger till grund för remissen", konstaterar Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet.
NYHET Publicerad:

"Landstingen svälter ut privata vårdalternativ"

LOV I 19 av 21 landsting går den offentligt drivna primärvården med underskott. För att hantera situationen måste pengar skjutas till, vilket gör att privata vårdgivare missgynnas. ”I debatten talas det väldigt mycket om vinster i välfärden, men alldeles för lite om förluster i välfärden”, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.