Vinstförbud miljardsmäll för samhället

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.

Carola Lemne, vd och Leif Östling, ordförande

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och ordförande Leif Östling

Inom vård, skola och omsorg är sjukskrivningarna klart högre i verksamheter som drivs av kommuner och landsting än i privat drivna verksamheter. Den senaste statistiken från Försäkringskassan visar på uppseendeväckande skillnader. 

I landstingsvården är antalet sjukskrivningsdagar per anställd 29 procent högre än i motsvarande privata företag. Kommunala skolor uppvisar 24 procent fler sjukskrivningsdagar än friskolor. Och inom omsorgen är sjukskrivningsdagar 22 procent fler i kommunala verksamheter än i privata. Det finns inga belägg för att personalsammansättningen, exempelvis avseende ålder, skiljer mellan privata och offentliga utförare.

Hög sjukfrånvaro går alltid hand i hand med hög personalomsättning. Båda är symptom på vantrivsel och dåligt ledarskap. I den offentliga vården leder det till en ökande användning av så kallade stafettläkare och bemanningsföretag. 

Landstingens kostnader för inhyrd personal ökade med 17 procent mellan 2015 och 2016, enligt SKL. Den totala kostnaden för inhyrd personal uppgick till 4,6 miljarder kronor. Inom privat drivna företag skulle den ökningstakten vara alarmerande och ses som ett tydligt tecken på dåligt ledarskap.

Oberoende undersökningar visar att privata företag inom vård, skola och omsorg i flertalet fall levererar bättre kvalitet än offentliga aktörer. Samtidigt får de lägre eller samma ersättning som offentliga verksamheter. God arbetsmiljö och bra ledarskap levererar hög kvalitet eftersom medarbetarna trivs.

Även om sjukfrånvaron i välfärdsföretagen genomgående ligger klart lägre än i motsvarande offentliga verksamheter, så är den något högre än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Men det arbetas intensivt för att minska sjukfrånvaron och framsteg görs hela tiden.

Det finns ingen naturlag som innebär att offentliga arbetsgivare måste ha högre sjukfrånvaro. Vi har personlig erfarenhet av att framgångsrikt arbeta med sådana här frågor från både privat och offentlig verksamhet. Vi vet att det går. 

Offentligt drivna verksamheter kan lära av privata välfärdsföretag samtidigt som man är konkurrenter. För att det ska vara möjligt måste välfärdsföretagen få fortsätta existera.

Den lägre sjukfrånvaron i privata välfärdsföretag innebär lägre kostnader för samhället. Fackförbundet Vision har beräknat den verkliga kostnaden för sjukfrånvaron i kommuner, landsting och regioner till 20 miljarder kronor. 

Om välfärdsföretagen hade lika höga sjukskrivningstal som i landsting och kommuner skulle det innebära en extra kostnad för staten på cirka 470 miljoner kronor. Det är de direkta kostnaderna för staten. Dessutom skulle de två första sjuklöneveckorna betyda en kostnadsökning för arbetsgivarna på uppskattningsvis 180 miljoner kronor. Sammantaget skulle det uppstå en kostnadsökning på 650 miljoner kronor. 

Men inte heller detta visar hela bilden. För att få en samlad bild behövs en samhällsekonomisk beräkning av produktionsbortfallet. En sådan ger vid handen att kostnadsökningen sammantaget blir 1,2 miljarder kronor om den verksamhet som idag sker i privata välfärdsföretag ökar sin sjukfrånvaro till samma nivå som i den offentliga verksamheten. 

Ett annat sätt att uttrycka det är att den offentliga verksamhetens höga sjukskrivningar orsakar en merkostnad på 3,8 miljarder jämfört med om man hade varit lika bra som de privata välfärdsföretagen. Om man på motsvarande sätt gör tankeexperimentet att den privata sektorns andel istället fördubblas till 50 procent, så kan man förvänta sig en samhällsekonomisk vinst på 1,3 miljarder kronor och högre kvalitet.

Om privata välfärdsföretag tvingas bort från marknaden med ett vinstförbud så behöver kommuner och landsting utöka sina verksamheter i motsvarande grad. Inget talar för att det offentliga i en sådan situation skulle kunna nå de privata företagens låga sjukfrånvaro. Följden skulle bli ökade kostnader för offentlig sektor.

Vi vet också att långvariga sjukskrivningar leder till bestående problem för de som drabbas, och i längden ännu högre kostnader för samhället, bland annat i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Så i slutänden skulle den verkliga kostnaden bli betydligt högre om sjukskrivningarna tilläts öka till följd av att privata välfärdsföretag tvingas stänga ner.

Det är därför obegripligt att regeringen i praktiken vill förbjuda stora delar av de privata välfärdsföretagen. Vinstförbudet kommer – om det införs – att leda till omfattande nedläggningar av väl fungerande verksamheter. Regeringen borde ställa sig frågan om det verkligen finns en beredskap i kommuner och landsting att ta över välfärdsföretagens verksamheter. 

Till det ska läggas situationen för de anställda. Det är långt ifrån säkert att de som nu är privatanställda väljer att följa med en verksamhetsövergång. En redan besvärlig personalsituation förvärras i så fall ytterligare. Många kompetenta medarbetare i välfärdsföretag kommer att söka jobb på annat håll och välfungerande arbetsgrupper skingras.

Risken är stor för en kaotisk övergång, där privat verksamhet måste ersättas av en mycket snabb utbyggnad av offentliga verksamheter. De beräkningar av ökade kostnader som vi har tagit fram är därför med stor sannolikhet i underkant.

Vinstförbudet är alltså inte bara ett slag mot mångfald, valfrihet och kvalitet inom välfärden. Det är också ett recept för en klart sämre arbetsmiljö med ökande sjukskrivningar. Ambitionen borde istället vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna:

• Satsa på att förbättra management och ledarskap i kommuner och landsting.  Det lönar sig inte bara i form av välbefinnande för personalen, det skapar en hög motivation och ger hög kvalitet till medborgarna. Dessutom sänker det kostnaderna. 

• Jämför och utvärdera offentliga och privata verksamheter. Förbättringar är möjliga om man lär av varandra, det gäller för både det privata och offentliga. Dåligt fungerande enheter som inte lyckas förbättra sig ska läggas ner, oavsett driftsform. 

• Skärp kvalitetskraven inom vård, skola, omsorg. Ställ lika tuffa krav på både privata och offentliga verksamheter. Elever, brukare och patienter har rätt till samma goda kvalitet oavsett utförare.

Artikeln har publicerats på DN Debatt 21/9.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

S, V & MP skapar monopolkaos i välfärden

VÄLFÄRD "Regeringen och Vänsterpartiet fullföljer sina planer på att försöka förbjuda företag och innovationer i välfärden. Om de lyckas kommer det att resultera i ett monopolkaos och sänka hela välfärdssektorn", säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Ardalan Shekarabis (S) och Ali Esbatis (V) debattartikel i DN.
NYHET Publicerad:

Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

TIDNINGEN ENTREPRENÖR Oron är stor bland svenska välfärdsföretagare som vittnar om hur Reepalus vinstförslag kommer att slå. Men hos norska paret Randi och Hans Jacob Sundby finns ingen oro alls. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige genom sitt företag Læringsverkstedet.
NYHET Publicerad:

Myt att skattemedel försvinner med privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Många tror att privata företag inom vård, skola och omsorg leder till att skattemedel försvinner från välfärden. Det är ett förenklat påstående, menar Robert Thorburn, Svenskt Näringsliv, som reder ut frågan i en film.
NYHET Publicerad:

Dubbla budskap när Löfven säljer Sverige med friskolor

EU Regeringen använder privata friskolor som ett säljargument för att Stockholm ska få EU:s läkemedelsinstitution. Skolorna har inte tillfrågats om de vill vara med i sammanhanget. Den sittande regeringen måste bestämma sig för vilken inställning de har till landets friskolor, säger Peter Bergström, vd för Futuraskolan.
NYHET Publicerad:

"Privata vårdgivare driver vårdens digitalisering"

DEBATT Det pågår en digital revolution inom vården som leds av de privata vårdgivarna. Om inte vinstsyftande företag varit en del av sjukvården skulle flera innovationer inte ha gjorts, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Regeringen, sluta sprida myter om välfärden"

DEBATT Argumentet att vinstsyfte i välfärden går ut över kvaliteten är falskt. Tvärtom så riskeras kvalitet, mångfald och dynamik av en vinstreglering. Svenskt Näringsliv har med berörda branschorganisationer tagit fram sex programpunkter för att stärka kvaliteten i välfärden. Det skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Småkommuner drabbas hårt av Reepaluförslag

VÄLFÄRD 60 arbetstillfällen riskerar att försvinna från Essunga kommun om Schedevi Psykiatri måste lägga ned sin verksamhet på grund av vinsttaket. "Vi känner stor oro för framtiden", säger vd Joachim Hilding.
NYHET Publicerad:

Skolans effektivitet under lupp

VÄLFÄRD Ett långsiktigt kvalitetsarbete med klara mål, elevfokus och resurser som används där de gör mest nytta, är tre faktorer som bidrar till mer effektiva skolkommuner. Det visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Vinstdebatten fick henne att sälja livsverket

VÄLFÄRDSFÖRETAGARE Hon startade ett unikt affärskoncept och 15 förskolor. Efter 15 år valde välfärdsföretagaren Solveig Sunnebo att sälja sitt bolag på grund av vinstdebatten. ”Hur mycket energi ska jag behöva lägga på att få folk att inse att jag bara vill väl? ”, säger hon.
NYHET Publicerad:

"Självklarhet att få välja sin vårdgivare"

VÄLFÄRD Landstinget i Södermanland har frågat Lora Leijoned om hon är intresserad av att öppna fler vårdcentraler. Med förslaget om vinstbegränsning i bakhuvudet ställer hon sig avvaktande till förfrågan.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

"Statsministern tror att han kan trolla igenom ett vinstförbud"

VÄLFÄRD Mellby Gård AB är numera AcadeMedias största ägare. Köpet gjordes mitt i en intensiv välfärdsdebatt. ”Det faller på sin orimlighet att det blir verklighet av hotet med vinstförbud. Skolan är bland det viktigaste vi har i ett samhälle, den vill vi vara med och utveckla”, säger Johan Andersson, vd Mellby Gård.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagare: "Socialdemokraterna sätter kniven i ryggen på oss"

VÄLFÄRD Sjukvårdsföretagen lämnas utanför förslaget om vinstbegränsning, men bara tills vidare. Förslaget om vinsttak för välfärden ska gälla friskolor och omsorgsföretag. Men sjukvårdsföretagen kan inte andas ut – de ska behandlas i en separat utredning som kan dra ut ännu längre på tiden.
NYHET Publicerad:

”Jag kan inte göra allt – men jag kan göra något”

VÄLFÄRD Lora Leijoned är skattejuristen som efter att ha blivit sjuk på grund av stress bestämde sig för att själv försöka göra något för att stoppa den galopperande stressen i samhället. För ett och ett halvt år sedan startade hon Din Vårdcentral i Nyköping som på kort tid fått många nya patienter.
NYHET Publicerad:

Skolhjältens tips: Byt ut dåliga lärare

LEDARSKAP Malla Taipale använder sina erfarenheter från friskolevärlden för att rädda krisdrabbade kommunala skolor med stor framgång. Hennes strategi som ny rektor är bland annat att byta ut dåliga lärare. ”Se till att de inte undervisar, elever har rätt till bra utbildning”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Vinstförbud miljardsmäll för samhället

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.
NYHET Publicerad:

Fel om vinsttak i Morgonstudion

KOMMENTAR Företrädare för tre arbetsgivarförbund och Friskolornas riksförbund anser att statsminister Stefan Löfven rör ihop begreppen kring vinsttak för välfärdsföretag. Talespersonerna träffar gärna statsministern och redogör för effekterna.