Vinstförbud miljardsmäll för samhället

NYHET Publicerad

DEBATT Regeringen vill förbjuda vinster i välfärden, men den borde istället undvika förluster. Om sjukfrånvaron skulle vara densamma i den privata välfärden som inom de offentligt drivna verksamheterna, blir kostnadsökningen 1,2 miljarder kronor. Ambitionen borde därför vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna, skriver Carola Lemne, vd, och Leif Östling, ordförande.

Carola Lemne, vd och Leif Östling, ordförande

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och ordförande Leif Östling

Inom vård, skola och omsorg är sjukskrivningarna klart högre i verksamheter som drivs av kommuner och landsting än i privat drivna verksamheter. Den senaste statistiken från Försäkringskassan visar på uppseendeväckande skillnader. 

I landstingsvården är antalet sjukskrivningsdagar per anställd 29 procent högre än i motsvarande privata företag. Kommunala skolor uppvisar 24 procent fler sjukskrivningsdagar än friskolor. Och inom omsorgen är sjukskrivningsdagar 22 procent fler i kommunala verksamheter än i privata. Det finns inga belägg för att personalsammansättningen, exempelvis avseende ålder, skiljer mellan privata och offentliga utförare.

Hög sjukfrånvaro går alltid hand i hand med hög personalomsättning. Båda är symptom på vantrivsel och dåligt ledarskap. I den offentliga vården leder det till en ökande användning av så kallade stafettläkare och bemanningsföretag. 

Landstingens kostnader för inhyrd personal ökade med 17 procent mellan 2015 och 2016, enligt SKL. Den totala kostnaden för inhyrd personal uppgick till 4,6 miljarder kronor. Inom privat drivna företag skulle den ökningstakten vara alarmerande och ses som ett tydligt tecken på dåligt ledarskap.

Oberoende undersökningar visar att privata företag inom vård, skola och omsorg i flertalet fall levererar bättre kvalitet än offentliga aktörer. Samtidigt får de lägre eller samma ersättning som offentliga verksamheter. God arbetsmiljö och bra ledarskap levererar hög kvalitet eftersom medarbetarna trivs.

Även om sjukfrånvaron i välfärdsföretagen genomgående ligger klart lägre än i motsvarande offentliga verksamheter, så är den något högre än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Men det arbetas intensivt för att minska sjukfrånvaron och framsteg görs hela tiden.

Det finns ingen naturlag som innebär att offentliga arbetsgivare måste ha högre sjukfrånvaro. Vi har personlig erfarenhet av att framgångsrikt arbeta med sådana här frågor från både privat och offentlig verksamhet. Vi vet att det går. 

Offentligt drivna verksamheter kan lära av privata välfärdsföretag samtidigt som man är konkurrenter. För att det ska vara möjligt måste välfärdsföretagen få fortsätta existera.

Den lägre sjukfrånvaron i privata välfärdsföretag innebär lägre kostnader för samhället. Fackförbundet Vision har beräknat den verkliga kostnaden för sjukfrånvaron i kommuner, landsting och regioner till 20 miljarder kronor. 

Om välfärdsföretagen hade lika höga sjukskrivningstal som i landsting och kommuner skulle det innebära en extra kostnad för staten på cirka 470 miljoner kronor. Det är de direkta kostnaderna för staten. Dessutom skulle de två första sjuklöneveckorna betyda en kostnadsökning för arbetsgivarna på uppskattningsvis 180 miljoner kronor. Sammantaget skulle det uppstå en kostnadsökning på 650 miljoner kronor. 

Men inte heller detta visar hela bilden. För att få en samlad bild behövs en samhällsekonomisk beräkning av produktionsbortfallet. En sådan ger vid handen att kostnadsökningen sammantaget blir 1,2 miljarder kronor om den verksamhet som idag sker i privata välfärdsföretag ökar sin sjukfrånvaro till samma nivå som i den offentliga verksamheten. 

Ett annat sätt att uttrycka det är att den offentliga verksamhetens höga sjukskrivningar orsakar en merkostnad på 3,8 miljarder jämfört med om man hade varit lika bra som de privata välfärdsföretagen. Om man på motsvarande sätt gör tankeexperimentet att den privata sektorns andel istället fördubblas till 50 procent, så kan man förvänta sig en samhällsekonomisk vinst på 1,3 miljarder kronor och högre kvalitet.

Om privata välfärdsföretag tvingas bort från marknaden med ett vinstförbud så behöver kommuner och landsting utöka sina verksamheter i motsvarande grad. Inget talar för att det offentliga i en sådan situation skulle kunna nå de privata företagens låga sjukfrånvaro. Följden skulle bli ökade kostnader för offentlig sektor.

Vi vet också att långvariga sjukskrivningar leder till bestående problem för de som drabbas, och i längden ännu högre kostnader för samhället, bland annat i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Så i slutänden skulle den verkliga kostnaden bli betydligt högre om sjukskrivningarna tilläts öka till följd av att privata välfärdsföretag tvingas stänga ner.

Det är därför obegripligt att regeringen i praktiken vill förbjuda stora delar av de privata välfärdsföretagen. Vinstförbudet kommer – om det införs – att leda till omfattande nedläggningar av väl fungerande verksamheter. Regeringen borde ställa sig frågan om det verkligen finns en beredskap i kommuner och landsting att ta över välfärdsföretagens verksamheter. 

Till det ska läggas situationen för de anställda. Det är långt ifrån säkert att de som nu är privatanställda väljer att följa med en verksamhetsövergång. En redan besvärlig personalsituation förvärras i så fall ytterligare. Många kompetenta medarbetare i välfärdsföretag kommer att söka jobb på annat håll och välfungerande arbetsgrupper skingras.

Risken är stor för en kaotisk övergång, där privat verksamhet måste ersättas av en mycket snabb utbyggnad av offentliga verksamheter. De beräkningar av ökade kostnader som vi har tagit fram är därför med stor sannolikhet i underkant.

Vinstförbudet är alltså inte bara ett slag mot mångfald, valfrihet och kvalitet inom välfärden. Det är också ett recept för en klart sämre arbetsmiljö med ökande sjukskrivningar. Ambitionen borde istället vara att förbättra både kvalitet och arbetsmiljö i de viktiga välfärdsbranscherna:

• Satsa på att förbättra management och ledarskap i kommuner och landsting.  Det lönar sig inte bara i form av välbefinnande för personalen, det skapar en hög motivation och ger hög kvalitet till medborgarna. Dessutom sänker det kostnaderna. 

• Jämför och utvärdera offentliga och privata verksamheter. Förbättringar är möjliga om man lär av varandra, det gäller för både det privata och offentliga. Dåligt fungerande enheter som inte lyckas förbättra sig ska läggas ner, oavsett driftsform. 

• Skärp kvalitetskraven inom vård, skola, omsorg. Ställ lika tuffa krav på både privata och offentliga verksamheter. Elever, brukare och patienter har rätt till samma goda kvalitet oavsett utförare.

Artikeln har publicerats på DN Debatt 21/9.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

KVALITET Sedan cateringfirman Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet mer än halverats och kvaliteten på maten blivit högre. Det som ligger bakom är en mobilapp där elever förbeställer det de vill äta till lunch. Nu äter fler elever lunch – och presterar bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

Svenskarna får lite vård för skattepengarna

WEBB-TV Svensk hälso-och sjukvård kostar skattebetalarna 235 miljarder kronor varje år. Men trots de höga kostnaderna får svenskarna ut relativt lite vård för pengarna, visar en rapport från OECD. Välfärdsexperten Robert Thorburn efterlyser en debatt om effektiviteten i svensk sjukvård.
NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rapport: Välfärdsföretagare allt färre

FÖRETAGSAMHETEN Antalet nya företagare i välfärdssektorn sjunker, samtidigt ökar gruppen som lägger ner verksamheten. Främsta förklaringen är vinstdebatten. I skottgluggen hamnar framför allt företagsamma kvinnor, visar ny statistik.  
NYHET Publicerad:

Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Nio av tio elever, brukare och anställda inom privatdriven välfärd finns i bolag som kan tvingas att lägga ned om regeringens förslag blir verklighet. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas och Anders Morin, ansvarig välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Vinststopp kan försvåra lärarkrisen

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Ett vinststopp inom välfärden kommer att ytterligare försvåra Sveriges lärarkris. Två nya undersökningar visar nu på långtgående risker med regeringens lagförslag. "Skolor som lärare uppskattar kan komma att hotas av nedläggning".
NYHET Publicerad:

Lagrådet ger regeringen svidande kritik

VÄLFÄRD En ändring i lagen om offentlig upphandling för att gynna idéburna aktörer inom välfärdsområdet får kalla handen av Lagrådet. Ovanligt skarp kritik, konstaterar Svenskt Näringslivs expert.
NYHET Publicerad:

Friskoleforskare lyfter den svenska skolan

KVALITET För att ligga i framkant och inte stagnera drivs Fridaskolornas kvalitetsutveckling via ett eget bolag, Didaktikcentrum. Det ska skapa en positiv oro som genererar utveckling, enligt koncernchefen Malin Johansson. Nu ska även den externa verksamheten stärkas.