Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare beräknas till cirka 60 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Inom regeringskansliet förbereds nu en lagstiftning om vinstreglering av privata företag i skolan och omsorgen. För vårdens del tillsätts en utredning som ska föreslå hur vinstregleringen där ska genomföras.

Ett avgörande skäl, som regeringen och Vänsterpartiet för fram, till att vilja införa det som i praktiken är ett vinststopp i välfärden är att företagens vinster sägs medföra att vi får mindre välfärd för skattepengarna. Men detta argument är falskt. Vi får inte mindre välfärd utan mer på grund av att privata företag anlitas i stället för offentliga utförare.

Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Därmed skulle högre skatter behöva tas ut från medborgarna. Eller så skulle vi få mindre välfärd för samma skattepengar.

Den verkliga misshushållningen med skattepengar är i stället den bristande effektivitet som finns i alltför många offentligt drivna verksamheter. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” är ett citat som brukar tillskrivas den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller, verksam i mitten på förra seklet. Redan då fanns uppenbarligen en insikt att bristande omsorg hur allmänna medel hanteras ytterst drabbar medborgarna.    

Ett sätt att beräkna storleken på den bristande hushållningen av skattemedel är att jämföra kostnaden för kommunal kärnverksamhet mellan en grupp kommuner, som har relativt hög kvalitet och låga kostnader, och övriga kommuners kostnader. En sådan beräkning har gjorts – välfärdsområde för välfärdsområde – i en studie av konsultföretaget WSP, på Svenskt Näringslivs uppdrag.

Med ett antagande om att det är möjligt att driva verksamheterna lika kostnadseffektivt som i jämförelsekommunerna finns idag en förlust på 42 miljarder kronor till följd av bristande kostnadseffektivitet i kommunerna. Om vi i stället antar att det är möjligt för kommunerna att förbättra sin kostnadseffektivitet med endast hälften av differensen till jämförelsekommunerna är förlusten 21 miljarder kronor. Hänsyn tas i analyserna till att kommunernas grundförutsättningar påverkar kostnadsnivån i respektive kommun. Till exempel är det dyrare att driva skola i en glesbygdskommun.

Det finns även stora skillnader vad gäller kostnader och produktivitet mellan olika akutsjukhus i Norden och inom Sverige, vilket framgår av en internationell studie i ämnet. De finska sjukhusen har högst produktivitet (Rehnberg 2016).

Utifrån de skillnader som framkommer i studien är det tydligt att det finns en betydande produktivitetspotential även i akutsjukhusvården. Om alla svenska sjukhus förbättrade sin produktivitet med 5 procent samt om de sjukhus i Sverige som har en produktivitet under genomsnittet förbättrade sin produktivitet till genomsnittssjukhusets nivå, skulle det vara möjligt att frigöra 18 miljarder kronor.

Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel inom offentligt driven välfärd kan på detta sätt beräknas till 40 - 60 miljarder kronor. 40 miljarder kronor motsvarar kostnaden för all välfärd i Östergötlands och Gotlands län sammantaget.

Sverige står inför en stor välfärdsutmaning i vår omedelbara framtid. Antalet och andelen äldre i befolkningen växer snabbt de närmaste 15 åren. Därmed ökar de samlade behoven av vård och omsorg kraftigt. Samtidigt minskar andelen som är i arbetsför ålder och som genom sitt arbete ska finansiera de ökade välfärdskostnaderna. För att klara denna utmaning är det nödvändigt att vi får ut mer välfärd av varje skattekrona.

Det handlar inte om att de som arbetar i välfärden ska ”springa fortare”. Det handlar i stället om att nyttja medarbetarnas kompetens bättre och undvika detaljreglering, göra rätt från början, använda IT effektivare och bättre ledarskap som minskar sjukskrivningar och ohälsa – för att ta några exempel på vad som behöver göras.

Vår uppmaning till regeringen är självklar: Sluta jaga de privata företagen. De presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga utförarna, till samma eller lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle medföra att huvuddelen av de privata företagen avvecklas. Detta skulle bli dyrare för skattebetalarna.

Det problem som måste åtgärdas är den misshushållning som finns i den offentligt drivna välfärden. Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare kan beräknas till upp mot 60 miljarder kronor, vilket är närmare åtta procent av kommunernas och landstingens totala kostnader för välfärden. Det är dessa välfärdsförluster som måste jagas. 

Artikeln publicerades på DI den 4 december.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

S, V & MP skapar monopolkaos i välfärden

VÄLFÄRD "Regeringen och Vänsterpartiet fullföljer sina planer på att försöka förbjuda företag och innovationer i välfärden. Om de lyckas kommer det att resultera i ett monopolkaos och sänka hela välfärdssektorn", säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i en kommentar till Ardalan Shekarabis (S) och Ali Esbatis (V) debattartikel i DN.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

TIDNINGEN ENTREPRENÖR Oron är stor bland svenska välfärdsföretagare som vittnar om hur Reepalus vinstförslag kommer att slå. Men hos norska paret Randi och Hans Jacob Sundby finns ingen oro alls. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige genom sitt företag Læringsverkstedet.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

"Privata vårdgivare driver vårdens digitalisering"

DEBATT Det pågår en digital revolution inom vården som leds av de privata vårdgivarna. Om inte vinstsyftande företag varit en del av sjukvården skulle flera innovationer inte ha gjorts, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Skolans effektivitet under lupp

VÄLFÄRD Ett långsiktigt kvalitetsarbete med klara mål, elevfokus och resurser som används där de gör mest nytta, är tre faktorer som bidrar till mer effektiva skolkommuner. Det visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

"Självklarhet att få välja sin vårdgivare"

VÄLFÄRD Landstinget i Södermanland har frågat Lora Leijoned om hon är intresserad av att öppna fler vårdcentraler. Med förslaget om vinstbegränsning i bakhuvudet ställer hon sig avvaktande till förfrågan.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.