Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare beräknas till cirka 60 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Inom regeringskansliet förbereds nu en lagstiftning om vinstreglering av privata företag i skolan och omsorgen. För vårdens del tillsätts en utredning som ska föreslå hur vinstregleringen där ska genomföras.

Ett avgörande skäl, som regeringen och Vänsterpartiet för fram, till att vilja införa det som i praktiken är ett vinststopp i välfärden är att företagens vinster sägs medföra att vi får mindre välfärd för skattepengarna. Men detta argument är falskt. Vi får inte mindre välfärd utan mer på grund av att privata företag anlitas i stället för offentliga utförare.

Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Därmed skulle högre skatter behöva tas ut från medborgarna. Eller så skulle vi få mindre välfärd för samma skattepengar.

Den verkliga misshushållningen med skattepengar är i stället den bristande effektivitet som finns i alltför många offentligt drivna verksamheter. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” är ett citat som brukar tillskrivas den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller, verksam i mitten på förra seklet. Redan då fanns uppenbarligen en insikt att bristande omsorg hur allmänna medel hanteras ytterst drabbar medborgarna.    

Ett sätt att beräkna storleken på den bristande hushållningen av skattemedel är att jämföra kostnaden för kommunal kärnverksamhet mellan en grupp kommuner, som har relativt hög kvalitet och låga kostnader, och övriga kommuners kostnader. En sådan beräkning har gjorts – välfärdsområde för välfärdsområde – i en studie av konsultföretaget WSP, på Svenskt Näringslivs uppdrag.

Med ett antagande om att det är möjligt att driva verksamheterna lika kostnadseffektivt som i jämförelsekommunerna finns idag en förlust på 42 miljarder kronor till följd av bristande kostnadseffektivitet i kommunerna. Om vi i stället antar att det är möjligt för kommunerna att förbättra sin kostnadseffektivitet med endast hälften av differensen till jämförelsekommunerna är förlusten 21 miljarder kronor. Hänsyn tas i analyserna till att kommunernas grundförutsättningar påverkar kostnadsnivån i respektive kommun. Till exempel är det dyrare att driva skola i en glesbygdskommun.

Det finns även stora skillnader vad gäller kostnader och produktivitet mellan olika akutsjukhus i Norden och inom Sverige, vilket framgår av en internationell studie i ämnet. De finska sjukhusen har högst produktivitet (Rehnberg 2016).

Utifrån de skillnader som framkommer i studien är det tydligt att det finns en betydande produktivitetspotential även i akutsjukhusvården. Om alla svenska sjukhus förbättrade sin produktivitet med 5 procent samt om de sjukhus i Sverige som har en produktivitet under genomsnittet förbättrade sin produktivitet till genomsnittssjukhusets nivå, skulle det vara möjligt att frigöra 18 miljarder kronor.

Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel inom offentligt driven välfärd kan på detta sätt beräknas till 40 - 60 miljarder kronor. 40 miljarder kronor motsvarar kostnaden för all välfärd i Östergötlands och Gotlands län sammantaget.

Sverige står inför en stor välfärdsutmaning i vår omedelbara framtid. Antalet och andelen äldre i befolkningen växer snabbt de närmaste 15 åren. Därmed ökar de samlade behoven av vård och omsorg kraftigt. Samtidigt minskar andelen som är i arbetsför ålder och som genom sitt arbete ska finansiera de ökade välfärdskostnaderna. För att klara denna utmaning är det nödvändigt att vi får ut mer välfärd av varje skattekrona.

Det handlar inte om att de som arbetar i välfärden ska ”springa fortare”. Det handlar i stället om att nyttja medarbetarnas kompetens bättre och undvika detaljreglering, göra rätt från början, använda IT effektivare och bättre ledarskap som minskar sjukskrivningar och ohälsa – för att ta några exempel på vad som behöver göras.

Vår uppmaning till regeringen är självklar: Sluta jaga de privata företagen. De presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga utförarna, till samma eller lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle medföra att huvuddelen av de privata företagen avvecklas. Detta skulle bli dyrare för skattebetalarna.

Det problem som måste åtgärdas är den misshushållning som finns i den offentligt drivna välfärden. Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare kan beräknas till upp mot 60 miljarder kronor, vilket är närmare åtta procent av kommunernas och landstingens totala kostnader för välfärden. Det är dessa välfärdsförluster som måste jagas. 

Artikeln publicerades på DI den 4 december.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nya listan: Sveriges effektivaste kommuner

KOMMUNKRISEN Ödeshög och Ydre är landets två effektivaste kommuner. De kombinerar låga kostnader med hög kvalitet, enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort.
NYHET Publicerad:

Krisande kommuner kan vända negativ trend

KOMMUNKRISEN Ekonomin är ansträngd i många kommuner. Diskussioner om sparpaket och skattehöjningar avlöser varandra. Ett sätt att råda bot på problemen är att effektivisera verksamheten. Besparingspotentialen är 30-40 miljarder kronor, enligt två studier.
NYHET Publicerad:

Operationsstatistik höjer vårdkvalitén

VÄLFÄRD Brittiska erfarenheter av att göra information om vården tillgänglig för patienter diskuterades vid ett seminarium. Hjärtkirurgen sir Bruce Keogh anser att statistiken tjänar kvalitetsutvecklingen i vården och patienterna väl.
NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.