Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare beräknas till cirka 60 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Inom regeringskansliet förbereds nu en lagstiftning om vinstreglering av privata företag i skolan och omsorgen. För vårdens del tillsätts en utredning som ska föreslå hur vinstregleringen där ska genomföras.

Ett avgörande skäl, som regeringen och Vänsterpartiet för fram, till att vilja införa det som i praktiken är ett vinststopp i välfärden är att företagens vinster sägs medföra att vi får mindre välfärd för skattepengarna. Men detta argument är falskt. Vi får inte mindre välfärd utan mer på grund av att privata företag anlitas i stället för offentliga utförare.

Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Därmed skulle högre skatter behöva tas ut från medborgarna. Eller så skulle vi få mindre välfärd för samma skattepengar.

Den verkliga misshushållningen med skattepengar är i stället den bristande effektivitet som finns i alltför många offentligt drivna verksamheter. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” är ett citat som brukar tillskrivas den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller, verksam i mitten på förra seklet. Redan då fanns uppenbarligen en insikt att bristande omsorg hur allmänna medel hanteras ytterst drabbar medborgarna.    

Ett sätt att beräkna storleken på den bristande hushållningen av skattemedel är att jämföra kostnaden för kommunal kärnverksamhet mellan en grupp kommuner, som har relativt hög kvalitet och låga kostnader, och övriga kommuners kostnader. En sådan beräkning har gjorts – välfärdsområde för välfärdsområde – i en studie av konsultföretaget WSP, på Svenskt Näringslivs uppdrag.

Med ett antagande om att det är möjligt att driva verksamheterna lika kostnadseffektivt som i jämförelsekommunerna finns idag en förlust på 42 miljarder kronor till följd av bristande kostnadseffektivitet i kommunerna. Om vi i stället antar att det är möjligt för kommunerna att förbättra sin kostnadseffektivitet med endast hälften av differensen till jämförelsekommunerna är förlusten 21 miljarder kronor. Hänsyn tas i analyserna till att kommunernas grundförutsättningar påverkar kostnadsnivån i respektive kommun. Till exempel är det dyrare att driva skola i en glesbygdskommun.

Det finns även stora skillnader vad gäller kostnader och produktivitet mellan olika akutsjukhus i Norden och inom Sverige, vilket framgår av en internationell studie i ämnet. De finska sjukhusen har högst produktivitet (Rehnberg 2016).

Utifrån de skillnader som framkommer i studien är det tydligt att det finns en betydande produktivitetspotential även i akutsjukhusvården. Om alla svenska sjukhus förbättrade sin produktivitet med 5 procent samt om de sjukhus i Sverige som har en produktivitet under genomsnittet förbättrade sin produktivitet till genomsnittssjukhusets nivå, skulle det vara möjligt att frigöra 18 miljarder kronor.

Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel inom offentligt driven välfärd kan på detta sätt beräknas till 40 - 60 miljarder kronor. 40 miljarder kronor motsvarar kostnaden för all välfärd i Östergötlands och Gotlands län sammantaget.

Sverige står inför en stor välfärdsutmaning i vår omedelbara framtid. Antalet och andelen äldre i befolkningen växer snabbt de närmaste 15 åren. Därmed ökar de samlade behoven av vård och omsorg kraftigt. Samtidigt minskar andelen som är i arbetsför ålder och som genom sitt arbete ska finansiera de ökade välfärdskostnaderna. För att klara denna utmaning är det nödvändigt att vi får ut mer välfärd av varje skattekrona.

Det handlar inte om att de som arbetar i välfärden ska ”springa fortare”. Det handlar i stället om att nyttja medarbetarnas kompetens bättre och undvika detaljreglering, göra rätt från början, använda IT effektivare och bättre ledarskap som minskar sjukskrivningar och ohälsa – för att ta några exempel på vad som behöver göras.

Vår uppmaning till regeringen är självklar: Sluta jaga de privata företagen. De presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga utförarna, till samma eller lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle medföra att huvuddelen av de privata företagen avvecklas. Detta skulle bli dyrare för skattebetalarna.

Det problem som måste åtgärdas är den misshushållning som finns i den offentligt drivna välfärden. Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare kan beräknas till upp mot 60 miljarder kronor, vilket är närmare åtta procent av kommunernas och landstingens totala kostnader för välfärden. Det är dessa välfärdsförluster som måste jagas. 

Artikeln publicerades på DI den 4 december.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammen: Efterlängtat besked men mer behöver göras

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Kommunslarv sätter friskolor i kläm – ”Skrämmande”

KONKURRENS Sex av tio av kommuner gjorde fel när de beslutade om friskolors skolpeng för förra året. Det visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. Många kommuner riktar inte beslutet till den berörda skolan och i flera fall fattas inte något beslut över huvud taget.
NYHET Publicerad:

"Landstingen svälter ut privata vårdalternativ"

LOV I 19 av 21 landsting går den offentligt drivna primärvården med underskott. För att hantera situationen måste pengar skjutas till, vilket gör att privata vårdgivare missgynnas. ”I debatten talas det väldigt mycket om vinster i välfärden, men alldeles för lite om förluster i välfärden”, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Migrationsverket bortser från praxis

KOMMENTAR I december kom två avgöranden från Migrationsöverdomstolen som innebär ny praxis för Migrationsverket. Nu uppmärksammas fall där Migrationsverket återkallar arbetstillstånd utan att ta hänsyn till denna praxis.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Fredrik Persson: "Ingvar Kamprad satte Sverige på världskartan"

KOMMENTAR "Det är svårt att överskatta Ingvar Kamprads bidrag till Sveriges välståndsutveckling", säger Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande, i en kommentar till Ingvar Kamprads bortgång.
NYHET Publicerad:

Goda resultat för yrkeshögskolan

KOMMENTAR Satsningen på en utbyggd yrkeshögskolan ger positiva resultat. Hittills har 525 utbildningar beviljats i år, det högsta antalet någonsin. Konsekvensen är fler jobb och att företag lättare kan rekrytera efterfrågad kompetens, skriver skolexpert Helen Rönnholm.
NYHET Publicerad:

EU på kollisionskurs med den svenska modellen

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
NYHET Publicerad:

Nya sjukförsäkringsåtgärder når inte hela vägen fram

KOMMENTAR I sitt förslag på ny sjukförsäkring har regeringen förbisett att det behövs en bortre tidsgräns. Dessutom saknas besked om att man drar tillbaka förslaget om vårdskatt, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Minst 8 av 10 företag i skola och omsorg hotas av nedläggning

KOMMENTAR Regeringens lagförslag om vinstbegränsning i välfärden kommer att få drastiska konsekvenser. De förändringar som gjorts i lagförslaget jämfört med Reepalu-utredningens förslag ändrar inte detta, skriver Anders Morin ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Högtryck för hälso- och sjukvårdsgalleria

VÄLFÄRD Läkare, fysio- och psykoterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor, ekonomer och labbpersonal är under samma tak i Hermelinen i Luleå. Ett nära samarbete mellan yrkesgrupper leder till att patienten får komma till samma personal i stället för att träffa nya vid varje besök.
NYHET Publicerad:

”Sverige behöver vassa resultatmått”

KVALITET Utbildningskoncernen Academedia har sedan 2014 använt förädlingsvärde som ett kvalitetsmått. Att jämföra elevens resultat från nian med slutbetyget från gymnasiet ger en mer nyanserad bild av en skolas resultat än att bara titta på avgångselevernas snittbetyg, enligt kvalitetschefen Ingela Gullberg.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.