Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare beräknas till cirka 60 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringsliv.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Inom regeringskansliet förbereds nu en lagstiftning om vinstreglering av privata företag i skolan och omsorgen. För vårdens del tillsätts en utredning som ska föreslå hur vinstregleringen där ska genomföras.

Ett avgörande skäl, som regeringen och Vänsterpartiet för fram, till att vilja införa det som i praktiken är ett vinststopp i välfärden är att företagens vinster sägs medföra att vi får mindre välfärd för skattepengarna. Men detta argument är falskt. Vi får inte mindre välfärd utan mer på grund av att privata företag anlitas i stället för offentliga utförare.

Ersättningen till de privata utförarna är nämligen lika hög eller lägre jämfört med den ersättning som offentliga utförare får för samma prestation. Om de privata välfärdsföretagen inte fanns, och kommuner och landsting tog över deras verksamhet, skulle kostnaderna för välfärden sammantaget alltså öka. Därmed skulle högre skatter behöva tas ut från medborgarna. Eller så skulle vi få mindre välfärd för samma skattepengar.

Den verkliga misshushållningen med skattepengar är i stället den bristande effektivitet som finns i alltför många offentligt drivna verksamheter. ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” är ett citat som brukar tillskrivas den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller, verksam i mitten på förra seklet. Redan då fanns uppenbarligen en insikt att bristande omsorg hur allmänna medel hanteras ytterst drabbar medborgarna.    

Ett sätt att beräkna storleken på den bristande hushållningen av skattemedel är att jämföra kostnaden för kommunal kärnverksamhet mellan en grupp kommuner, som har relativt hög kvalitet och låga kostnader, och övriga kommuners kostnader. En sådan beräkning har gjorts – välfärdsområde för välfärdsområde – i en studie av konsultföretaget WSP, på Svenskt Näringslivs uppdrag.

Med ett antagande om att det är möjligt att driva verksamheterna lika kostnadseffektivt som i jämförelsekommunerna finns idag en förlust på 42 miljarder kronor till följd av bristande kostnadseffektivitet i kommunerna. Om vi i stället antar att det är möjligt för kommunerna att förbättra sin kostnadseffektivitet med endast hälften av differensen till jämförelsekommunerna är förlusten 21 miljarder kronor. Hänsyn tas i analyserna till att kommunernas grundförutsättningar påverkar kostnadsnivån i respektive kommun. Till exempel är det dyrare att driva skola i en glesbygdskommun.

Det finns även stora skillnader vad gäller kostnader och produktivitet mellan olika akutsjukhus i Norden och inom Sverige, vilket framgår av en internationell studie i ämnet. De finska sjukhusen har högst produktivitet (Rehnberg 2016).

Utifrån de skillnader som framkommer i studien är det tydligt att det finns en betydande produktivitetspotential även i akutsjukhusvården. Om alla svenska sjukhus förbättrade sin produktivitet med 5 procent samt om de sjukhus i Sverige som har en produktivitet under genomsnittet förbättrade sin produktivitet till genomsnittssjukhusets nivå, skulle det vara möjligt att frigöra 18 miljarder kronor.

Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel inom offentligt driven välfärd kan på detta sätt beräknas till 40 - 60 miljarder kronor. 40 miljarder kronor motsvarar kostnaden för all välfärd i Östergötlands och Gotlands län sammantaget.

Sverige står inför en stor välfärdsutmaning i vår omedelbara framtid. Antalet och andelen äldre i befolkningen växer snabbt de närmaste 15 åren. Därmed ökar de samlade behoven av vård och omsorg kraftigt. Samtidigt minskar andelen som är i arbetsför ålder och som genom sitt arbete ska finansiera de ökade välfärdskostnaderna. För att klara denna utmaning är det nödvändigt att vi får ut mer välfärd av varje skattekrona.

Det handlar inte om att de som arbetar i välfärden ska ”springa fortare”. Det handlar i stället om att nyttja medarbetarnas kompetens bättre och undvika detaljreglering, göra rätt från början, använda IT effektivare och bättre ledarskap som minskar sjukskrivningar och ohälsa – för att ta några exempel på vad som behöver göras.

Vår uppmaning till regeringen är självklar: Sluta jaga de privata företagen. De presterar lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden inom välfärden jämfört med de offentliga utförarna, till samma eller lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle medföra att huvuddelen av de privata företagen avvecklas. Detta skulle bli dyrare för skattebetalarna.

Det problem som måste åtgärdas är den misshushållning som finns i den offentligt drivna välfärden. Den totala förbättringspotentialen i hanteringen av skattemedel hos offentliga utförare kan beräknas till upp mot 60 miljarder kronor, vilket är närmare åtta procent av kommunernas och landstingens totala kostnader för välfärden. Det är dessa välfärdsförluster som måste jagas. 

Artikeln publicerades på DI den 4 december.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Nöjda lärare ger nöjda barn och föräldrar

FÖRSKOLA Med sin profil för bra mat, miljö och hälsa har Trädets förskola växt och frodats sedan starten. ”Ofta är det bemötandet och hur vi jobbar med barnen som uppskattas”, säger grundaren Erica Rautila. Snart är det dags att ta nästa steg och öppna förskola nummer två.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

KOMMENTAR Regeringen har tagit initiativ till en ny strategi för internationalisering för högre utbildning och forskning i Sverige. Det är välkommet. Men tyvärr saknas viktiga frågor i strategin, exempelvis uppehållstillstånd, bostadsbristen och samarbetet med näringslivet. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till, men regeringen måste också leverera, skriver Fredrik Sand högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Små förskolor får nytt liv med gemensamma processer

VALFRIHET Nya regler och myndighetskrav gör det allt krångligare att driva små förskolor. För att fler små förskolor ska överleva stöttar Tivoliförskolor dem med administrationen. ”Enda möjligheten att klara det på sikt är att samla många under samma paraply”, säger Anders Grahn, verksamhetschef.
NYHET Publicerad:

Familjär hemtjänst lockar både personal och äldre

OMSORG Hemtjänstföretaget Allas vård och omsorg i Enköping växer så att det knakar. Antalet anställda har ökat från 6 till 40 sedan starten för två år sedan. Enligt vd:n Elvir Blazevic ligger företagets familjära känsla bakom en stor del av framgångarna.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Kommunerna måste bli effektivare – nu!

DEBATT Bristen på arbetskraft hotar den svenska välfärden. Om inget görs snarast kommer hela ökningen av sysselsättningen fram till år 2025 behöva ske i kommunsektorn. Ett sådant scenario vore förödande för Sverige, skriver Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.