Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.

Robert Thorburn
Foto: Frida Nygren

Robert Thorburn vill gärna bemöta vanliga missuppfattningar om privata utförare i välfärden.

Kvalitet i välfärdstjänsterna är komplext. Det finns många olika intressenter att ta hänsyn till. I skolans värld är till exempel både elever, föräldrar, medarbetare, framtida arbetsgivare och samhället i stort intressenter vars synpunkter på kvaliteten i skolan man bör ta hänsyn till. På liknande sätt ser det ut inom vård och omsorg. Dessutom finns det många olika variabler att titta på och ibland tycker man olika om vad som är viktigt att fokusera på. Man kan också ha invändningar mot att vissa kvalitetsmått är förenklade, samtidigt som allt för komplexa krav på kvalitetsmätning riskerar att göra att man inte kan se någonting alls. Det gör det svårt att ge en entydig och svartvit bild av hur kvaliteten ser ut. Det genomförs dock en mängd olika kvalitetsmätningar.

Jag har sammanställt ett antal olika kvalitetsmätningar där man kan se skillnader mellan privata och offentliga utförare inom välfärden. Det är inte en fullständig sammanställning, men de här undersökningarna är i de flesta fall breda och omfattar många verksamheter eller svarande. Det säger något om kvaliteten i privat och offentligt driven välfärd.

I en analys av Försäkringskassans siffror över sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor framkommer att såväl andelen påbörjade sjukfall som är längre än två veckor samt antalet sjukdagar per 1000 anställda är högre i offentligt driven välfärdsverksamhet jämfört med motsvarande privat drivna verksamheter.

Jobbhälsobarometern tittar man på hur personalen inom en rad olika branscher ser på sitt jobb. I en analys av hur medarbetare inom privat och offentligt driven vård trivs på jobbet skriver man  att medarbetare i privat vård  i något större utsträckning upplever sig som friskare och de känner sig i något högre grad  motiverade än kollegorna som jobbar i offentlig regi. De upplever även att arbetsuppgifter hinns med inom ordinarie arbetstid och de är något mer nöjda med lönen. De är också mer nöjda med arbetsledningen, dess kompetens och förmåga att kommunicera.

Patienttoppen är en analys av SKL:s nationella patientenkät. Den visar att "patienterna ger något högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna på samtliga kvalitetsparametrar. När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna små, men entydiga."

I Friskolornas Riksförbunds sammanställning kommer friskolor ut bättre. Enligt deras analys är friskolor tydligt överrepresenterade bland de skolor som återfinns i toppen av Skolverkets SALSA-statistik över grundskolors resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrundsfaktorer.

Enligt en rapport författad av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid London School of Economics presterar friskolor bättre än kommunala skolor även när det gäller så kallade mjuka faktorer. Han har analyserat resultaten från Skolinspektionens Elevenkät som går ut till niondeklassare i alla landets skolor. Där visar det sig att – även efter att man justerat resultaten för t ex socioekonomiska bakgrundsfaktorer – elever i friskolor upplever större studiero och trygghet, att deras behov möts på ett bättre sätt, att de är mer nöjda med arbetet mot kränkningar etc. Dessutom visar rapporten att studieresultaten är bättre i friskolorna – även när man justerar för socioekonomiska bakgrundsfaktorer med mera.

Skolinspektionen har i sin skolenkät ställt frågor till personal i förskolan om hur de ser på en rad olika kvalitetsområden i verksamheten. De fristående verksamheterna får högre betyg på 17 av 17 parametrar.

Skolenkäten 2015-2016 gör Skolinspektionen en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor och skriver: "De övergripande resultaten för kommunala respektive fristående skolor visar att elever på kommunala skolor i lägre utsträckning svarar positivt på nästan samtliga påståenden."

Svenskt Kvalitetsindex från 2016 visar att fristående förskolor och gymnasieskolor får högre betyg än sina kommunala verksamheter. I grundskolan får dock kommunala verksamheter högre betyg än de fristående.

Forskarna Anders Böhlmark & Mikael Lindahl kommer i en studie fram till att friskolor höjer kvaliteten även i kommunala skolor och att en positiv effekt av friskolor håller i sig ända upp i högskolan. 

Är det då så att friskolor - och särskilt vinstdrivande friskolor - framförallt etablerar sig i välbärgade områden? Enligt rapporten "När skolan själv får välja - om friskolornas etableringsmönster" från statliga IFAU är det inte så. Rapportförfattarna finner att friskolor oftare startas i områden där föräldrarna har en bakgrund utanför Västeuropa eller hög utbildningsnivå. Man finner också samband som pekar på att den politiska majoriteten har betydelse. Vänsterstyrda kommuner är mindre populära att etablera sig i – förmodligen därför att friskolorna får mindre politiskt stöd för sin etablering där.  Rapportförfattarna kan också – tvärt emot sin hypotes – visa att det inte finns något som tyder på att vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig där utsikterna till vinst är som störst. Däremot finns det statistiskt säkerställda samband som visar att icke-vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig på platser som verkar vara ekonomiskt fördelaktiga.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

”Reepaluutredningen innebär tvångsnedläggning av min förskola”

FÖRETAGSAMHETEN I elva år har Helena Dyrén drivit sin förskola och fått mycket uppskattning från både föräldrar och kommunen. Men nu går hennes och många andra friförskolor en osäker framtid till mötes. ”Blir Reepaluutredningen verklighet gör jag konkurs”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Rapport: Välfärdsföretagare allt färre

FÖRETAGSAMHETEN Antalet nya företagare i välfärdssektorn sjunker, samtidigt ökar gruppen som lägger ner verksamheten. Främsta förklaringen är vinstdebatten. I skottgluggen hamnar framför allt företagsamma kvinnor, visar ny statistik.  
NYHET Publicerad:

Stor risk att företag lägger ned om vinsttaket genomförs

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Nio av tio elever, brukare och anställda inom privatdriven välfärd finns i bolag som kan tvingas att lägga ned om regeringens förslag blir verklighet. Det skriver Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas och Anders Morin, ansvarig välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Vinststopp kan försvåra lärarkrisen

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Ett vinststopp inom välfärden kommer att ytterligare försvåra Sveriges lärarkris. Två nya undersökningar visar nu på långtgående risker med regeringens lagförslag. "Skolor som lärare uppskattar kan komma att hotas av nedläggning".
NYHET Publicerad:

Lagrådet ger regeringen svidande kritik

VÄLFÄRD En ändring i lagen om offentlig upphandling för att gynna idéburna aktörer inom välfärdsområdet får kalla handen av Lagrådet. Ovanligt skarp kritik, konstaterar Svenskt Näringslivs expert.
NYHET Publicerad:

Friskoleforskare lyfter den svenska skolan

KVALITET För att ligga i framkant och inte stagnera drivs Fridaskolornas kvalitetsutveckling via ett eget bolag, Didaktikcentrum. Det ska skapa en positiv oro som genererar utveckling, enligt koncernchefen Malin Johansson. Nu ska även den externa verksamheten stärkas.
NYHET Publicerad:

Äldre friskare med bättre läkemedelskoll

OMSORG Äldreboendet Vardaga Österbo ersätter läkemedel mot oro och ångest med pratstunder, promenader och musik. "För många patienter hände ingenting när vi plockade bort läkemedlen. Det var verkligen en onödig behandling", säger sjuksköterskan Elin Nilsson.
NYHET Publicerad:

Kommunslarv sätter friskolor i kläm – ”Skrämmande”

KONKURRENS Sex av tio av kommuner gjorde fel när de beslutade om friskolors skolpeng för förra året. Det visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. Många kommuner riktar inte beslutet till den berörda skolan och i flera fall fattas inte något beslut över huvud taget.
NYHET Publicerad:

Juridikprofessorer sågar regeringens lagrådsremiss om välfärden

VÄLFÄRD Regeringens lagrådsremiss om vinsttak i välfärden kan strida mot grundlagen. Det menar två professorer i juridik. "Det är en väldigt politiserad utredning som ligger till grund för remissen", konstaterar Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet.
NYHET Publicerad:

"Landstingen svälter ut privata vårdalternativ"

LOV I 19 av 21 landsting går den offentligt drivna primärvården med underskott. För att hantera situationen måste pengar skjutas till, vilket gör att privata vårdgivare missgynnas. ”I debatten talas det väldigt mycket om vinster i välfärden, men alldeles för lite om förluster i välfärden”, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.