Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.

Robert Thorburn
Foto: Frida Nygren

Robert Thorburn vill gärna bemöta vanliga missuppfattningar om privata utförare i välfärden.

Kvalitet i välfärdstjänsterna är komplext. Det finns många olika intressenter att ta hänsyn till. I skolans värld är till exempel både elever, föräldrar, medarbetare, framtida arbetsgivare och samhället i stort intressenter vars synpunkter på kvaliteten i skolan man bör ta hänsyn till. På liknande sätt ser det ut inom vård och omsorg. Dessutom finns det många olika variabler att titta på och ibland tycker man olika om vad som är viktigt att fokusera på. Man kan också ha invändningar mot att vissa kvalitetsmått är förenklade, samtidigt som allt för komplexa krav på kvalitetsmätning riskerar att göra att man inte kan se någonting alls. Det gör det svårt att ge en entydig och svartvit bild av hur kvaliteten ser ut. Det genomförs dock en mängd olika kvalitetsmätningar.

Jag har sammanställt ett antal olika kvalitetsmätningar där man kan se skillnader mellan privata och offentliga utförare inom välfärden. Det är inte en fullständig sammanställning, men de här undersökningarna är i de flesta fall breda och omfattar många verksamheter eller svarande. Det säger något om kvaliteten i privat och offentligt driven välfärd.

I en analys av Försäkringskassans siffror över sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor framkommer att såväl andelen påbörjade sjukfall som är längre än två veckor samt antalet sjukdagar per 1000 anställda är högre i offentligt driven välfärdsverksamhet jämfört med motsvarande privat drivna verksamheter.

Jobbhälsobarometern tittar man på hur personalen inom en rad olika branscher ser på sitt jobb. I en analys av hur medarbetare inom privat och offentligt driven vård trivs på jobbet skriver man  att medarbetare i privat vård  i något större utsträckning upplever sig som friskare och de känner sig i något högre grad  motiverade än kollegorna som jobbar i offentlig regi. De upplever även att arbetsuppgifter hinns med inom ordinarie arbetstid och de är något mer nöjda med lönen. De är också mer nöjda med arbetsledningen, dess kompetens och förmåga att kommunicera.

Patienttoppen är en analys av SKL:s nationella patientenkät. Den visar att "patienterna ger något högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna på samtliga kvalitetsparametrar. När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna små, men entydiga."

I Friskolornas Riksförbunds sammanställning kommer friskolor ut bättre. Enligt deras analys är friskolor tydligt överrepresenterade bland de skolor som återfinns i toppen av Skolverkets SALSA-statistik över grundskolors resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrundsfaktorer.

Enligt en rapport författad av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid London School of Economics presterar friskolor bättre än kommunala skolor även när det gäller så kallade mjuka faktorer. Han har analyserat resultaten från Skolinspektionens Elevenkät som går ut till niondeklassare i alla landets skolor. Där visar det sig att – även efter att man justerat resultaten för t ex socioekonomiska bakgrundsfaktorer – elever i friskolor upplever större studiero och trygghet, att deras behov möts på ett bättre sätt, att de är mer nöjda med arbetet mot kränkningar etc. Dessutom visar rapporten att studieresultaten är bättre i friskolorna – även när man justerar för socioekonomiska bakgrundsfaktorer med mera.

Skolinspektionen har i sin skolenkät ställt frågor till personal i förskolan om hur de ser på en rad olika kvalitetsområden i verksamheten. De fristående verksamheterna får högre betyg på 17 av 17 parametrar.

Skolenkäten 2015-2016 gör Skolinspektionen en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor och skriver: "De övergripande resultaten för kommunala respektive fristående skolor visar att elever på kommunala skolor i lägre utsträckning svarar positivt på nästan samtliga påståenden."

Svenskt Kvalitetsindex från 2016 visar att fristående förskolor och gymnasieskolor får högre betyg än sina kommunala verksamheter. I grundskolan får dock kommunala verksamheter högre betyg än de fristående.

Forskarna Anders Böhlmark & Mikael Lindahl kommer i en studie fram till att friskolor höjer kvaliteten även i kommunala skolor och att en positiv effekt av friskolor håller i sig ända upp i högskolan. 

Är det då så att friskolor - och särskilt vinstdrivande friskolor - framförallt etablerar sig i välbärgade områden? Enligt rapporten "När skolan själv får välja - om friskolornas etableringsmönster" från statliga IFAU är det inte så. Rapportförfattarna finner att friskolor oftare startas i områden där föräldrarna har en bakgrund utanför Västeuropa eller hög utbildningsnivå. Man finner också samband som pekar på att den politiska majoriteten har betydelse. Vänsterstyrda kommuner är mindre populära att etablera sig i – förmodligen därför att friskolorna får mindre politiskt stöd för sin etablering där.  Rapportförfattarna kan också – tvärt emot sin hypotes – visa att det inte finns något som tyder på att vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig där utsikterna till vinst är som störst. Däremot finns det statistiskt säkerställda samband som visar att icke-vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig på platser som verkar vara ekonomiskt fördelaktiga.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Larmet: Miljarder saknas i välfärden

VÄLFÄRD Välfärdssektorn står inför stora finansiella utmaningar de närmaste åren, visar beräkningar från Finansdepartementet. För att möta behoven krävs det att både offentliga och privata aktörer samarbetar och att skattepengarna används mer effektivt, menar representanter från näringslivet.
NYHET Publicerad:

Nej till vinstbegränsning – en seger för mångfald

VÄLFÄRD Riksdagen har röstat nej till regeringens förslag om vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn. Carola Lemne, vd, ser det som en seger för valfriheten.
NYHET Publicerad:

Privatanställda vänder offentlig sektor ryggen

VÄLFÄRD Privata arbetsgivare uppskattas av sina medarbetare. Bara hälften skulle söka sig till offentlig sektor om den privata arbetsgivaren försvann. Det framgår av en undersökning som SCB gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Vilseledande om privata välfärdsföretag

VÄLFÄRD Socialdemokraterna har publicerat rapporten, ”De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng”, inför kommande valrörelse. Slutsatsen från Svenskt Näringsliv, är att den inte för debatten framåt.
NYHET Publicerad:

Pedagoghund får oroliga elever att slappna av

NYTÄNKANDE En dag i veckan följer pedagoghunden Stella med matte, specialpedagogen Marie Drugge, till jobbet på Klaragymnasiet i Karlstad. Med en hund i rummet blir samtalen med eleverna bättre – lugnare, roligare och bättre. ”En hund når fram på ett helt annat sätt”, säger Marie Drugge.
NYHET Publicerad:

På Villa Arelid är det gästerna som styr

VÄLFÄRD De som bor på korttidsboendet Villa Arelid kallas för gäster och här är det deras behov som styr. ”Vi är till för dem – de är inte till för oss. Det är vi som ska ge dem stöd i livet och då är det viktigt att ha rätt perspektiv”, säger grundaren Elisabeth Mila.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare vill samarbeta mer

HEMTJÄNST Bra hemtjänst handlar om personalens och ledningens inställning, anser Anette Andersson. När hon inte längre stod ut med kommunens tröghet och ineffektivitet startade hon hemtjänstföretaget Primula på Gotland. Nu brottas hon med synen på välfärdsföretagare.
NYHET Publicerad:

Mobilapp får fler elever att äta lunch

INNOVATION I VÄLFÄRDEN Sedan företaget Mitt Gastronomi inte längre lagar skolmat i blindo har svinnet halverats och kvaliteten på skolmaten ökat. Bakom succén finns en mobilapp där eleverna förbeställer sin lunch. Nu äter fler elever lunch och presterar därmed bättre i skolan.
NYHET Publicerad:

Humana: Vi har sparat nästan en miljard åt skattebetalarna 2017

VÄLFÄRDEN Närmare en miljard kronor räknar företaget Humana AB med att ha sparat skattebetalarna år 2017 genom att erbjuda bättre och billigare vård och omsorg i förhållande till offentliga alternativ. De stora besparingarna sker inom personlig assistans.
NYHET Publicerad:

Svenskarna får lite vård för skattepengarna

WEBB-TV Svensk hälso-och sjukvård kostar skattebetalarna 235 miljarder kronor varje år. Men trots de höga kostnaderna får svenskarna ut relativt lite vård för pengarna, visar en rapport från OECD. Välfärdsexperten Robert Thorburn efterlyser en debatt om effektiviteten i svensk sjukvård.
NYHET Publicerad:

"Nyköpings kommun utnyttjar den privata hemtjänsten"

OSUND KONKURRENS Nyköping kommuns hemtjänst går rejält back. Kommunen pumpar in extra skattepengar. Men denna uppbackning får inte de privata hemtjänstföretagen. Trots väsentligt mindre pengar fortsätter brukarna strömma till de privata.
NYHET Publicerad:

Regeringens höjda krav driver bort välfärdsföretag

KOMMENTAR Oseriösa välfärdsföretag ska drivas bort. Det är grundtanken med regeringens förslag om ägar- och ledningsprövning. Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig, ser flera brister med förslaget. Bland annat försvåras nyetableringar av höga krav på eget kapital, skriver han.
NYHET Publicerad:

Lönsamhet och kvalitet går hand i hand

VINST I VÄLFÄRDEN Eftersom lönsamma skolföretag har hög utbildningskvalitet, så vore en vinstreglering missriktad som ett sätt att stärka kvaliteten. Den slutsatsen drar forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

"Företagande kan ge jättelyft för välfärden"

OMSORG Många välfärdsföretag drivs av engagerade kvinnor. Om de i stället för att tryckas ner av vinstdebatten fick bättre förutsättningar, så skulle branschen lyfta, anser hemtjänstföretagaren Ulrika Odh.
NYHET Publicerad:

Elever får bättre fokus med en kvarts läsning

KVALITET Att inleda varje lektion med en stunds läsning har gett eleverna på Procivitas skola i Lund ett bättre ordförråd och ökad koncentrationsförmåga. Nyckeln till att skolan är bra på att tänka i nya banor tror rektorn Camilla Lind är att alla som anställs bör ha jobbat med något utanför skolans värld.
NYHET Publicerad:

"Förslaget gör företag sårbara"

VÄLFÄRD Regeringen har gjort förändringar i Reepalus förslag, men de är mycket små. Inga företag kommer att tvingas gå med förlust, men marginalerna blir så små att många får svårt att överleva, förklarar Robert Thorburn.
NYHET Publicerad:

Lemne: "Lösningen i välfärden är mångfald, inte monopolkaos"

VÄLFÄRD Nu lägger regeringen och Vänsterpartiet sitt skarpa lagförslag om vinster i välfärden på riksdagens bord. Det skriver Ardalan Shekarabi (S) och Ulla Andersson (V) i en debattartikel. "Lösningen i välfärden är mångfald, inte en återgång till gamla tiders monopolkaos", säger Carola Lemne, vd.
NYHET Publicerad:

Allmänheten vill välja skola, vård och omsorg

KOMMENTAR Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.
NYHET Publicerad:

"Regeringens förslag fullständigt ogenomtänkta"

VÄLFÄRDSFÖRETAGEN Lagrådet levererar omfattande kritik i sitt yttrande över lagrådsremissen om Reepaluutredningen. Det måste få konsekvenser för frågans fortsatta hantering. Vi kan inte ha en regering som går emot både grundlag och Lagrådet för att nå oklara politiska mål, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor och Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.