Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

Handel har genom tiderna varit en motor för tillväxt och också varit en grund för kulturellt utbyte. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd.

Det är dock en punkt som lyfts i den protektionistiska argumentationen som kan vara värd att syna lite närmare, nämligen frågan om de kunskapsbaserade tillgångarna. Frågan som lyfts är om hur andra länder, i vissa fall aktivt och medvetet, angriper patent, företagshemligheter och andra kunskapsbaserade tillgångar som tillhör företag i andra länder. Detta sägs vara ett av de tungt vägande skälen till att man vill agera mot vissa länder.

Intressant att notera är att många länder som från vår horisont länge betraktats som produktionsländer nu själva börjar bli innovationsländer. De gör stora satsningar kring såväl innovation i sig som hur innovationer tas tillvara via immaterialrättigheter. Vissa länder har dock inte alltid, i praktiken, gett företag från andra länder samma skydd som de ger sina egna.

Den tydliga synen på att det finns kopplingar mellan internationell handel och behovet av skydd för immaterialrättigheter gav oss TRIPS-avtalet inom ramen för WTO redan på 1990-talet. Upprinnelsen var då framförallt att det i USA uppmärksammades att värdet av exporten kopplad till upphovsrättigheter översteg värdet av bilexporten. TRIPS-avtalet gäller nu för ett stort antal länder i världen, men har inte fullt ut fått det genomslag som var förhoppningen. En del länder som nu pekas ut har tillträtt regelverken, men agerar inte fullt ut i enlighet med dem. Det sägs nu också att TRIPS-avtalet är under diskussion för att göras om.

För att få frihandel att fungera är immaterialrättigheterna av stor betydelse. För den inre marknaden inom EU har harmoniseringen av framförallt varumärkesrätten varit avgörande. För den internationella handeln är den allra första viktigaste utgångspunkten att vi måste få en samsyn på vad som kan utgöra tillgångar. Därefter måste regelverken komma på plats och sist är det viktigt att regelefterlevnad kan följas upp med kraft.

Vi kan skälla på många länder för deras protektionistiska inställning som leder till handelskrig. Allt som sägs och görs är dock inte helt fel. Vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext.