Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen utreder alltfler kontraproduktiva eller verkningslösa miljöskatter. Senast i raden är kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt. Förslagen har stora brister och hotar industrins konkurrenskraft.

Linda Flink

Linda Flink

Idag presenterades en utredning som haft i uppdrag att bland annat utreda om avfallsförbränningsskatt och kväveoxidskatt (NOx-skatt) bör införas i Sverige.

Utredningens hantering av NOx-frågan har varit anmärkningsvärd. Istället för att analysera företagens faktiska möjligheter att minska utsläppen genom investeringar och åtgärder har utredningen valt att fokusera på skattens påverkan på produktionsvolymerna, där de konstaterar att en positiv effekt av skatten är att den skulle skapa incitament för ”återhållen produktion”.

I klarspråk betyder det att skatten skulle slå mot lönsamheten i de berörda företagen på ett sådant sätt att det leder till minskad produktion av energi, och därigenom industriproduktionen, i Sverige. Till exempel visar utredningens konsekvensanalys att produktionen i den svenska cement- och kalkindustrin skulle kunna minska med en dryg tredjedel till följd av skatten.

Det är mycket allvarligt att en statlig utredning resonerar på det sättet och inställningen känns väldigt främmande. Eftersom en NOx-skatt i stor utsträckning träffar internationellt konkurrensutsatta branscher blir resultatet att den svenska produktionen minskar till förmån för produktion i andra länder. En skatt som minskar industriproduktionen i Sverige skulle få effekter på jobb och tillväxt.

Utredningen inser att konsekvenserna för industrin skulle bli mycket stora, varför den överlåter till politiken att ta det slutliga beslutet huruvida skatten bör införas eller ej. Men eftersom utredningen principiellt anser att en skatt vore ett bra styrmedel, så läggs två alternativa skatteutformningar ändå fram. Utredningen borde istället kommit till slutsatsen att konsekvenserna för industrin skulle bli så allvarliga att skatten inte kan införas, och därmed avrått från en sådan.

Genom ett tilläggsdirektiv tvingade regeringen i ett sent skede utredningen att lägga fram ett förslag om en avfallsförbränningsskatt, trots att utredningen kommit till slutsatsen att en sådan inte är lämplig. Syftet som regeringen vill uppnå med skatten är att bidra till en cirkulär ekonomi med ökad materialåtervinning samt att Sverige ska bli ett fossilfritt land, vilket är goda intentioner.

Men för industrin skulle skatten bli direkt kontraproduktiv. Dels träffar skatten företag som ägnar sig åt materialåtervinning och skulle kraftigt fördyra verksamheten. Dels träffar den företag som försöker lämna fossilt kol, där avfallsbränslen idag är enda alternativet och som kan bidra till rejält sänkta koldioxidutsläpp. Skatten skulle därför motverka sitt eget syfte, och snarast slå undan möjligheterna för dessa företag att bidra till målen om cirkulär ekonomi och ett fossilfritt Sverige.

Regeringen har under mandatperioden utropat miljöskatter till en av sina paradgrenar och har återkommande slagit sig för bröstet med siffror om hur mycket miljöskatterna har höjts. Detta trots att inte alla skatter som utmålas som ”gröna” i verkligheten har någon miljöeffekt. Att regeringen tillsatt utredningen är därför kanske ingen överraskning. Men låt oss hoppas att regeringen inser bristerna i förslagen om avfallsförbränningskatt och NOx-skatt och dess orimliga konsekvenser för konkurrenskraften, och inte gör verklighet av dem.

Läs det särskilda yttrandet nedan.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Positivt med nationell strategi – viktigt att fortsätta arbetet i dialog med näringslivet

KOMMENTAR Cirkulär ekonomi är ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen.Regeringen har tagit fram en nationell strategi.  Strategin är övergripande och vi förutsätter att de kommande handlingsplanerna tas fram i nära samarbete med näringslivet och i en tydlig EU-kontext, skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicies.
NYHET Publicerad:

EU-förordning kan lösa tvisten om "en svensk tiger"

KOMMENTAR Komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott efter att ha gjort en parafras av bilden ”en svensk tiger”. ”Lösningen kan ligga i EU-rätten. Ett aktuellt mål sätter upp kriterier för när parodi ska anses tillåtet”, skriver juristen Christina Wainikka.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Ett potentiellt verktyg för att stärka den cirkulära ekonomin

KOMMENTAR Ett produktpass kan fungera som ett potentiellt effektivt verktyg i den cirkulära ekonomin, anser Svenskt Näringsliv. ”Vi har tagit fram ett underlag med synpunkter kring hur ett system med produktpass bör utformas för att det ska bli funktionellt och effektivt”, skriver Jenny Svärd, expert cirkulär ekonomi
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

EU:s gröna giv kräver tydliga spelregler

KLIMATNEUTRALT EU Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Men det krävs tydliga och långsiktiga spelregler för att företagen ska våga investera, menar Lina Håkansdotter, chef för klimat och hållbarhet. ”Därför finns det anledning till oro om vägen är otydlig.”
NYHET Publicerad:

Klimatomställning kräver stabil elförsörjning

ENERGI Elnäten måste klara av att transportera elen dit den behövs. Ett problem är långa tillståndsprocesser. ”Det krävs en aktiv el-politik annars kan vi fimpa idén om ett fossilfritt Sverige”, sa Eva Vitell, Vattenfall, vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Viktiga perspektiv saknas i regeringens klimathandlingsplan

KOMMENTAR Klimatet är en central utmaning, och mycket måste göras för att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalets mål. Därför är det bra att regeringen nu har presenterat sin klimathandlingsplan för mandatperioden, även om viktiga perspektiv saknas och mycket måste konkretiseras, skriver Linda Flink Wredh, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Jacke: ”Energipolitiken kräver bred politisk uppslutning”

HÅLLBARHET Klimatomställningen ställer nya krav på energipolitiken som behöver utvecklas för att möta framtida behov, enligt vd Jan-Olof Jacke. ”Vi ser att det kommer att behövas en bred politisk uppslutning kring dessa frågor.”
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kraftsamlar kring elförsörjningen

ENERGI Svenskt Näringsliv har dragit igång projektet "Kraftsamling elförsörjning", som syftar till att säkra Sveriges behov av el till 2045.
NYHET Publicerad:

Ökat elbehov kräver stora investeringar

ELFÖRSÖRJNINGEN Elbehovet i Sverige kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045, visar en beräkning från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hon leder arbetet mot ett hållbart samhälle

PÅ NY TJÄNST Det blir Lina Håkansdotter, som vid årsskiftet, tar över som chef för avdelningen hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv. Som civilingenjör tror hon stenhårt på att näringslivet har en avgörande roll i att klara omställningen till ett hållbart samhälle. "Det är möjligt att åstadkomma förändring och hitta lösningar även på stora utmaningar."
NYHET Publicerad:

Storsatsning på elförsörjningen

ENERGI Varningssignaler om en akut elbrist duggar tätt. I kölvattnet följer inställda företagsetableringar och infrastruktur- och byggprojekt som äventyras. Svenskt Näringsliv sätter fokus på problemen i ett nytt projekt och ger förslag som tryggar elförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.