Regeringens klimatpolitik allt för snäv

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Vetenskapen visar tydligt på allvaret i klimatfrågan. Därför behövs en globalt inriktad och kostnadseffektiv politik, för att minska de globala klimatutsläppen i en snabbare takt, snarare än att ensidigt fokusera på utsläpp inom Sveriges gränser.

Maria Sunér Flemming, energi- och klimatexpert

Klimatexpert Maria Sunér Flemming vill att minskade nationella utsläpp sker på ett genomtänkt och kostnadseffektivt sätt.

Igår presenterade regeringen det klimatpolitiska ramverket som inom kort kommer att läggas fram till riksdagen. Ramverket innehåller tre delar: en klimatlag, inrättande av ett klimatpolitiskt råd, samt klimatmål till 2030 respektive 2045. De förslag som lagts är egentligen inga nyheter utan i princip det som den parlamentariska Miljömålsbredningen förslog i sina betänkanden. Några reflektioner kan dock göras.

En effektiv och ansvarstagande klimatpolitik måste med självklarhet ta sin utgångspunkt i att skapa maximal global klimatnytta. Dessvärre präglas den svenska klimatpolitiken fortfarande av ett alltför snävt nationellt perspektiv. De svenska mål som nu föreslås – att minska utsläppen nationellt med 85 procent till 2045, och med 63 procent till 2030 – behöver tydligare väga in det globala perspektivet. Det svenska näringslivet prioriterar klimatfrågan och bidrar positivt till minskade klimatutsläpp globalt. Detta görs såväl genom smarta produkter och tjänster, som genom de effektiva tillverkningsprocesser som successivt utvecklats. Stål från svenska SSAB är det redan idag mest klimateffektiva stålet i världen mätt per ton stål, och det faktum att det är höghållfast gör också att vikten i de produkter där stål används kan minska – vilket i sin tur minskar bränsleanvändningen i exempelvis en lastbil. Den globala klimatnyttan med en verksamhet som SSABs är således mycket större än vad som kan utläsas av att bara fokusera på utsläppen från deras anläggningar i Sverige.

En viktig utgångspunkt i den politiska överenskommelsen bakom målen är att alla länder ska bidra till att uppnå det klimatavtal som slöts i Paris i december 2015, och även att jämförbara styrmedel införs i andra viktiga ekonomier. Det anges också att svensk klimatpolitik ska bedrivas med bibehållen konkurrenskraft och utan att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sverige. Att följa upp detta och att även vara beredd att justera politiken vid behov kommer att vara viktigt framåt. Annars finns risken att en nationellt fokuserad svensk klimatpolitik bli kontraproduktiv för att uppnå klimatmålen på global nivå.

Ett specifikt delmål för transportsektorn till 2030 att minska klimatutsläppen med 70 procent jämfört med 2010 föreslås också. Delmål för enskilda samhällssektorer riskerar fördyra klimatpolitiken. Kostnadseffektivitet förutsätter flexibilitet och specifika sektorsvisa mål minskar den flexibiliteten. Målet är dessutom mycket tufft givet de stora osäkerheter som finns när det gäller utvecklingen i transportsektorn till 2030, och det faktum att omvärlden inte alls har samma höga ambitioner. Många av de parametrar som måste falla in för att klara målet styr inte Sverige över; som den globala teknikutvecklingen, EUs krav för nya fordon eller den internationella synen på biodrivmedel. Den långsiktiga visionen om att fasa ut fossila drivmedel i transportsektorn till 2045 är helt rimlig, men tempot under de kommande 13 åren kommer bli mycket utmanande för Sverige.

Självklart ska Sverige arbeta med att minska nationella utsläpp. Men vi måste göra det på ett klokt genomtänkt och kostnadseffektivt sätt. Ledstjärnan måste vara att samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft och göra det möjligt för näringsliv och människor att utvecklas i hela Sverige. Det krävs för att Sverige ska bli ett verkligt föredöme som andra länder vill ta efter. Och rätt agerat kan vi på så sätt skapa en större global klimatnytta.

Vilka styrmedel som ska användas kan diskuteras särskilt med beaktande av att vi har miljöbalkens regler som ska omfatta alla miljöfrågor. I detta avseende tillför den nu föreslagna klimatlagen inte särskilt mycket eftersom den endast styr regeringens arbete, och därmed inte påverkar andra samhällsaktörer. De föreslagna målen finns till exempel inte i själva lagen utan beslutas av riksdagen i särskild ordning.

Det klimatpolitiska rådet – vars uppgift är att bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlande politiken är förenlig med klimatmålen – kan säkert också fylla en funktion i klimatarbetet. Rådet bör dock inte enbart analysera hur andra politikområden påverkar möjligheten att nå klimatmålen i Sverige, utan också tvärt om - analysera hur klimatpolitiken påverkar andra samhällsmål och konkurrenskraften och om politiken är kostnadseffektiv. Hur den svenska politiken påverkar de globala utsläppen, och vad som görs i andra länder bör också vara självklara parametrar för utvärdering. En central fråga är också vilka som ska ingå i rådet. Att det blir en bredd av kompetenser är nödvändigt. Såväl samhällsekonomisk kompetens som goda kunskaper om näringslivets villkor bör finnas med utöver ren klimatkompetens.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.