Dalarnas produktionstakt planar ut

59 procent av företagen i Dalarna uppger att de har högre produktion idag, jämfört med för sex månader sedan. Bara 4 procent säger det omvända. Det ger ett positiv netto på 55 procent. Men när vi ber företagen titta ett halvår framåt är det positiva nettot 43 procent.

- Det är fortfarande i nivå med riket som snitt och ungefär 10 procent över Dalarnas normala nivå för de senaste 10 åren. Men visst är det värt att vara uppmärksam på detta, säger Teresa Bergkvist, regionchef Svenskt Näringsliv. Speciellt med tanke på att både framtida investeringar och anställningar ligger lite lägre än riket i övrigt.

Även om en tredjedel av företagen säger att de kommer att ha högre investeringar om sex månader än idag, så säger 13 procent det omvända. Det positiva nettot för Dalarna på 20 procent kan jämföras med rikets på 25 procent.

- Det är speciellt oroväckande med tanke på att företagen var betydligt mer optimistiska än riket i fråga om framtida investeringar när vi frågade förra kvartalet. Någonting verkar ha påverkat de framtida investeringsplanerna sedan dess, säger Teresa Bergkvist.

Kurvan för antalet anställda går, även den, ner lite och landar på ett positivt netto på 20 procent. Snittet för Sverige är 27 procent.

- Vi får dock komma ihåg att Dalarna i alla lägen minskar från höga nivåer. Vi ligger fortsatt över strecket när vi jämför snittet de senaste 10 åren, konstaterar Teresa Bergkvist.

Konjunkturläget i Sverige

Sverige har i snart två år befunnit sig i en högkonjunktur och den ökade efterfrågan från, framförallt Europa, avspeglade sig i en hög exporttillväxt under årets andra kvartal. Eftersom Sverige är beroende av hur vår utrikeshandel utvecklar sig kommer den ökade omvärldsefterfrågan att fortsätta gynna svensk tillväxt framöver. Det finns dock en rad stora osäkerheter och risker som kan göra att den internationella ekonomiska utvecklingen blir sämre än vad prognoserna visar.

BNP-tillväxten har under många år till stor del varit inhemskt driven. Konsumtionen och bygginvesteringarna har hållit uppe tillväxten, men i takt med att hushållen börjar anpassa sig till de kommande räntehöjningarna kommer konsumtionstillväxten att dämpas. Vi ser mindre inhemskt driven tillväxt framåt i tiden till förmån för större tillväxtbidrag från exporten.

Sysselsättningen har utvecklats starkt under en tid, vilket har pressat tillbaka arbetslösheten. När allt fler nyanlända nu börjar komma ut på arbetsmarknaden kommer arbetskraften att öka i hög takt. De höga bristtalen som indikerar stora rekryteringsproblem bland många företag gör samtidigt att sysselsättningsutvecklingen hämmas framöver. Tillsammans gör detta att arbetslösheten inte kommer sjunka lika mycket som skulle vara önskvärt i en högkonjunktur.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den förbättrade omvärldskonjunkturen gynnar Sverige men de inhemska rekryteringsproblemen hämmar utvecklingen.