Trender får inte begränsa elförsörjningen i Sverige

Krylbo verkstäder, en stark aktör i sin bransch i Dalarna, har varit verksamma sedan 1978. De har kunder både lokalt och globalt inom svets-, monterings- och maskinbearbetning, av både svart och rostfritt höghållfast stål. Idag är de över 20 anställda och omsätter mer än 25 miljoner. Många kunder är verksamma inom gruv-, stål-, kraft och pappersmassaindustrin - branscher som är elintensiva.

Minskad konkurrenskraft

Krylbo verkstäder har själva inte drabbats av brist på el, däremot har prisstegringen oroat.

– Det är en viktig konkurrensfördel som Sverige länge haft, tillgången på prisvärd el. Det verkar inte vara självklart framöver och då minskar vår konkurrenskraft globalt. Ökade omkostnader måste tas ut på högre priser, och det ser vi inte att vi kan göra, säger Andreas Khysing bekymrat.

Krylbo verkstäder har ändå fördelen av att ligga i elområde 3, där prisökningarna inte varit fullt så höga som i södra Sverige, men engagemanget är och måste vara nationellt, menar Andreas. Uppdelningen på elområden, som gjort att södra Sverige efter stängning av reaktorer fått den extrema prishöjningen, är egentligen en solidaritetsfråga. Uppdelningen som skulle gynna och påskynda elproduktion i de södra delarna av Sverige har inte blivit av. Även Dalarna ligger minus på elproduktion redan idag med ungefär 2,7 TWh per år. Vattenkraften är den stora källan till energi i Dalarna och står för 75-80 procent av elproduktionen i regionen.

– Visst måste vi se till att fasa ut fossil energi, men som det varit i år har fossila reservkraftverk och import av fossil kraftverksel varit större än någonsin. Det är dålig nationell planering sedan länge och det kan inte vara partipolitik som styr genom val vart fjärde år. Energipolitiken och försörjningen av Sveriges företag måste skötas med övergripande överenskommelser och satsningar.

Trend kontra bas?

Enligt rapporten ”Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna” från juli 2021 kommer behovet av el att öka i region Dalarna från dagens drygt 6 TWh till närmare 14 TWh år 2030. Med de orosmoln som Andreas Khysing ser på energihimlen är det också lite bekymmersamt med de etableringar av både datacenter och stora satsningar på elintensiv industri som är i ropet över hela landet. Etableringar som rapporten också räknar med ska mångdubblas i Dalarna framtill 2045 och stå för merparten av det ökade energibehovet.

– Det verkar lite trendigt att försöka locka etableringar kring nya moderna branscher som batterifabriker och datacenter, men politiken får inte glömma bort det som redan finns här. I Dalarna har vi gruvor, pappersindustri och stålindustri som inte får åsidosättas bara för att man vill ha nyetableringar. Jag är orolig att man blir lite fartblind i etableringshetsen.

Andreas Khysing är noga med att påpeka att han varken är emot satsningar på fossilfri energi eller nyetableringar, men satsningarna måste ha en stabil grund redan innan säljturnén börjar - energifrågan måste vara löst. Det kan inte vara ett önsketänkande utan substans.

– Här måste alla hjälpas åt, elnätet är inte lokalt och satsningarna på att ersätta de kärnkraftverk i söder måste lösas så snabbt som möjligt. Jag är positiv till kärnkraft måste tilläggas, och även om jag inte är någon expert så verkar det som om mindre kraftverk kan vara en ekonomisk hållbar lösning på elbristen. Det tycker jag man ska titta på.

Mix av el behövs fortsatt

Andreas har själv kikat på eleffektiviseringar i sin egen verksamhet, solcellssatsningar exempelvis, men inser också att det sammantaget ger för små skillnader och inte till bäst hjälp när det behövs som mest - på vintern. Krylbo verkstäder, liksom deras kunder, är beroende av stabil tillgång till el över året och det finns risk för produktionstapp om inte beslutsfattare går samman och löser de brister som finns i elförsörjningen.

Han har också har svårt att se en så snabb övergång till el på alla områden som det pratas om just nu.

– Vi måste fortsätta mixa olika lösningar ett bra tag framöver. Både när det gäller elproduktion, vad vi använder elen till och hur vi ska lagra el för att jämna ut produktionstoppar och behovstoppar.

Notering. Intervju och artikel gjordes innan Ukrainakriget bröt ut varför detta ej kommenteras i artikeln.