Utbildningssystemet för yrkesbytare måste bli bättre

Älvdalens Utbildningscentrum är en friskola med framför allt yrkesutbildningar på gymnasienivå. Här finns bland annat skogs-, jakt-, transport- och äventyrsgymnasium som utbildar eleverna till allt från äventyrsguider och jaktviltvårdare till anläggnings- och skogsmaskinförare.

Skolan började som en skogsbruksskola i mitten av 1960-talet. I dag drivs den av Region Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Älvdalens kommun samt skogsföretag och besparingsskogar i regionen. Omkring 250 elever går på skolan, varav närmare en tredjedel är kvinnor.

– Vi har ett bra söktryck, berättar Anneli Gunnars. Jag tror att det beror på att vi har attraktiva utbildningar som leder till konkreta yrken där våra elever kan börja arbeta från dag ett efter avslutad utbildning.

På Älvdalens Utbildningscentrum ges stort utrymme för det praktiska, för att faktiskt få träna på, och göra, det man utbildas till.

– Det är självklart viktigt med teori, menar Anneli Gunnars, och hos oss kan alla läsa behörighet för högre studier inom sin utbildning. Om man ska kunna arbeta och fungera i ett yrke, så måste man ha en färdighetsträning som är väldigt bra uppbyggd, annars blir det jobbigt, både för eleven och arbetsgivaren.

Hon berättar att Älvdalens Utbildningscentrum bland annat har avancerade simulatorer där de som ska bli maskinförare får gnugga praktiska färdigheter innan de sätter sig i en riktig maskin. Och att eleverna på äventyrsskolan till exempel kan få planera och genomföra riktiga event åt en skidanläggning eller ett annat företag.

– En annan styrka vi har är vårt nära samarbete med företag i de branscher som vi utbildar inom, fortsätter Anneli Gunnars. Därmed kan vi lätt hitta projekt och praktikplatser som är lämpliga för våra elever. Och många gånger får eleverna anställning där de gjort praktik.

Behovet av kompetent personal är stor

Omkring 90 procent av dem som går ut skolan får jobb direkt. Av de övriga är det många som läser vidare. Trots detta är det många företag i Dalarna som skriker efter kompetent personal.

– Behovet av till exempel förare av timmertransporter, anläggningsmaskiner och skogsmaskiner är så stort att man nästan kan använda ordet “kris”, menar Anneli Gunnars.

En viktig orsak till detta är enligt henne att dagens system för yrkesbytare inte fungerar. Vill en vuxen, som redan har ett yrke, utbilda sig till exempelvis maskinförare, så finns det få utbildningar för detta och bara i vissa kommuner. För att man ska få ta del av utbildningen i en annan kommun, måste hemkommunen godkänna att eleven får studera på den utbildningen. Men, enligt Anneli Gunnars blir svaret på en sådan förfrågan oftast ett “nej”.

– Det beror, lite enkelt uttryckt, på att detta blir en kostnad utöver den som kommunen redan har för KomVux, och därmed anser kommunerna att de inte har råd.

– Skulle du vilja bli undersköterska så är det lättare, för vårdutbildningar har nästan alla kommuner, tillägger Anneli Gunnars.

– Ja, jag tror att för de flesta branscher, utom vården, så skapar dagens system problem.

Men, vad skulle då behövas göras för att lösa problemet?

– Jag har tagit upp frågan med många politiker, svarar Anneli Gunnars. De säger att samhället behöver goda möjligheter för yrkesbytare, men sedan händer ändå inget.

Anneli Gunnars menar att lösningar finns

– Ja, men det måste till politiska beslut. Och systemet har inte alltid sett ut som i dag. Tidigare fanns något som hette påbyggnadsutbildningar. Då kunde den elev som ville gå en yrkesutbildning som motsvarade en gymnasieutbildning, och som uppfyllde kraven, gå en utbildning i en annan kommun än hemkommunen. Men det blev dyrt för kommunerna och systemet ändrades.

Anneli Gunnars anser att det handlar om ekonomiska teknikaliteter som måste gå att lösa.

– För om vi inte gör det, kommer snart bland annat skogsmaskiner att stanna i skogen, timmerbilar stå utan förare och byggprojekt i skidorterna att försenas. Och det kommer på sikt att ge stora negativa effekter för många av företagen i vårt län.