Elskatten tvingar företag agera bank åt staten

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL En regeländring i hur elskatten ska betalas leder till att företag får agera bank åt staten. Företagen riktar skarp kritik mot den bristfälliga informationen. ”Jag har varit företagare i 50 år och har aldrig varit med om något liknande. Det här var droppen”, säger Mats Rosén som driver Mattes Bröd.

Mats Rosén

Mats Rosén driver Mattes Bröd i Ockelbo.

Peter Nayström är generalsekreterare på Svenska Gjuteriföreningen

Peter Nayström är generalsekreterare på Svenska Gjuteriföreningen.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, Enhetschef för Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography

Elskatten kommer från årsskiftet att vara 29,5 öre per kilowattimme, förutom i delar av norra Sverige där nivån ligger på 19,9 öre. För företag som har en tillverkningsprocess, eller är ett datacenter, med en effekt större än 0,5 megawatt ligger nivån på 0,5 öre per kilowattimme.  

Fram tills årsskiftet var det elbolagen som såg till så att de som är berättigade till lägre elskatt fick ett lägre pris. Tillverkande företag anmälde sig till elbolaget som i sin tur tog ut det lägre priset. Men efter årsskiftet kommer alla elkunder att debiteras full elskatt direkt, det vill säga 29,5 öre per kilowattimme.

Tillverkningsföretagen tvingas istället själva ansöka om återbetalning från Skatteverket. För de allra flesta företag görs återbetalningen en gång per år. Stora företag som förbrukar mycket el, över 20 gigawattimmar per år, kan ansöka om att bli frivilligt skattskyldiga – vilket innebär att de inte behöver ligga ute med pengarna.

”Kan inte lita på sittande regering”

För Mats Rosén som driver det lilla företaget Mattes Bröd i Ockelbo slår förändringen hårt mot kassaflödet.

– Den första inbetalningen på elen kommer för oss att ligga på tio till femton tusen kronor mer än vanligt, säger han.

Utslaget över året landar det på upp mot 180 000 kronor. Att ligga ute med så mycket pengar kväver företagets investeringsmöjligheter, påpekar Mats Rosén.

– Vi skulle behöva investera i till exempel mer energieffektiva ugnar. Sådana investeringar måste vi lägga åt sidan, vi får betala skatten i stället. Detta bromsar utvecklingen, säger han.

Mats Rosén är framförallt kritisk till bristen på information om förändringen. Enligt honom har det varit helt tyst om förändringen tills ett brev från elleverantören damp ned i brevlådan i början av december. I brevet fanns en upplysning om att han efter årsskiftet skulle betala den högre avgiften.

Mats Rosén blev förbannad och ringde runt till flera andra företagare i kommunen och ingen visste något om detta.

– Det blev alldeles tyst i telefonen. En företagare sa att de lagt sin budget och redan satt priser på offerter för 2017. De gör av med en miljon kilowatt, då kan man tänka sig att det här kommer att få jättestora konsekvenser, säger han.

En annan företagare Mats Rosén var i kontakt med vittnade om att dennes företag enbart skulle överleva två månader efter att förändringen trätt i kraft.

– Jag känner att jag inte kan lita på den sittande regeringen. Vad som helst ser ju ut att kunna hända. Jag har varit företagare i 50 år och har aldrig varit med om något liknande. Det här var droppen.

Få politiker som känner till förändringen

Peter Nayström är generalsekreterare på Svenska Gjuteriföreningen, en branschorganisation för järn-, stål, och metallgjuterier. Han vittnar om att det inte bara är få företag som känner till att förändringen kommer att träda i kraft.

– Det är ännu färre av politikerna som förstått beslutet som vet vad de är de beslutat om. Eftersom detta inte handlar om en skattehöjning kan det här ha hamnat under politikernas radar, säger han.

Peter Nayström tycker att politikernas ointresse är anmärkningsvärt med tanke på den stora effekten ändringen får på företagen.

– Det här slår direkt mot likviditeten när företagen ska agera bank mot staten. Det stärker ju naturligtvis inte företagens konkurrenskraft. Företagen får ligga ute med likvida medel och täcka upp för dem med checkkrediter. Underleverantörer pressas redan av långa betaltider på kundfakturor och nu skall man dessutom låna ut pengar till staten, säger han.

Funnits finansiell risk för elbolagen tidigare

Bakgrunden till förändringen är att det tidigare har funnits en finansiell risk för elhandelsbolagen. I princip har det varit upp till dem att själva avgöra om en elkund är berättigad till den lägre nivån eller inte. Det har förekommit fall där elhandelsbolagen blivit återbetalningsskyldiga när Skatteverket gjort en annan bedömning.

Ett annat skäl är att den lägre skattenivån är ett statsstöd enligt EUs regelverk. Det innebär att Sverige måste föra ett register över vilka företag som får stödet, säkerställa att de är berättigade till stöd och vilken summa stöd som betalas ut per stödmottagare. Från regeringens håll anser man inte att det är ett ansvar som elbolagen bör ha.

Maria Sunér Fleming, Enhetschef för Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv, ser två åtgärder som kan tas för att komma till rätta med problemet.

– Dels kan man att tillåta tätare återbetalningsintervall för alla företag, gärna månadsvis, för att minimera påverkan på företagens kassaflöde. Det andra alternativet är att öppna för att fler företag kan bli frivilligt skattskyldiga och själva hantera sin skatteinbetalning, genom att avsevärt sänka gränsen 20 gigawattimmar eller ta bort den helt, säger hon.

Svenskt Näringslivs redaktion har sökt Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan som avböjer att kommentera och hänvisar till Finansdepartementet. Även Finansdepartementet avböjer kommentar.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver företagen på ännu fler rapporter

REGELKRÅNGEL Regeringen vill införa ytterligare rapportskyldighet för företagen. Det medför orimliga kostnader, menar Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

EU-DIREKTIV Sverige är överdrivet lydigt när man inför hårdare lagar än EU kräver. Fenomenet "gold-plating", får nu riksdagen att agera.
NYHET Publicerad:

Jacke: Näringsministern måste minska regelkrånglet

REGLER OCH KRAV Regelförbättring är ingen svensk paradgren. Lär av Österrike och undvik ”goldplating”, uppmanar vd Jan-Olof Jacke. ”Näringsminister Ibrahim Baylan kan göra en viktig insats genom att på allvar ta itu med regelkrånglet.”
NYHET Publicerad:

Regelförbättringsarbetet får underbetyg

DEBATT Regelkrånglet fortsätter för svenska företag. Inga förbättringar har skett de senaste åren, enligt rapporten Regulatory Policy Outlook. 22 företrädare för näringslivet uppmanar regeringen att ta initiativ till möten för att vända den negativa trenden.
NYHET Publicerad:

”Brister i nya lagar slår mot näringslivet”

DEBATT Regeringen har under de senaste åren konsekvent producerat regler och låtit göra utredningar där det helt saknas konsekvensbeskrivningar. När även kritik från Lagrådet ibland helt ignoreras är rättssäkerheten på väg att urholkas, skriver chefsjurist Anders Thorstensson och ställföreträdande näringspolitisk chef Göran Grén.
NYHET Publicerad:

”Ifrågasättandet är obehagligt”

BYRÅKRATI 30 år som företagare gör ingen skillnad. Regelkrånglet tar kraft och energi. Anita Roll tycker fortfarande att ”det måste gå att göra enklare”. Ett av hennes råd i mötet med myndigheter är att inte känna sig i underläge.
NYHET Publicerad:

Regelnämndens vd: ”Regeringskansliet saknar helhetssyn”

BYRÅKRATI Regelregnet fortsätter plåga företagare. ”Utvecklingen går åt fel håll. Det saknas en helhetssyn från framför allt regeringskansliet”, konstaterar Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd. Samtidigt är han försiktigt optimistisk, då krisinsikten ökar hos politiker.
NYHET Publicerad:

Ballonger hotas av EU:s kamp mot plastnedskräpning

REGELKRÅNGEL Mindre plastskräp i haven. Det är EU:s ambition med den lista över olika plastprodukter som ska förbjudas eller där företagen måste ta ansvar för nedskräpningen. Det drabbar ett svenskt företag trots att ballongerna inte är gjorda av plast och inte tillverkade i Sverige.
NYHET Publicerad:

Sverige ger upp kampen mot regelkrånglet

KRÅNGELSVERIGE Sverige tappar ytterligare mark i en internationell studie om arbetet mot regelkrångel. Politikerna tar inte frågan på allvar, de måste gå från ord till handling, hävdar regelexpert Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Handlarna: Regelbörda fortfarande ett rött skynke

BYRÅKRATI Nästan 8 av 10 handelsföretag anser att regelbördan har ökat de senaste fem åren. Värst är det i dagligvaruhandeln och järn-, bygg- och färghandeln, visar en ny rapport från Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Regelkrånglet har ökat under Löfvens styre

SKATTER Regelkrånglet för företagare har ökat under den senaste mandatperioden, visar en ny rapport. ”Skatter, arbetsrätt och branschspecifika regler är områden som företagen lyfter upp som krångliga, trots Löfvens höga svansföring före mandatperioden”, säger Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd.
NYHET Publicerad:

Transportbranschen hyllar nya domen – ”Oerhört glädjande”

DOM Nyligen kom en prejudicerande dom som får transportbranschen att pusta ut – Byberg & Nordin Buss vann mot Transportstyrelsen gällande kör- och vilotider. Men Transportstyrelsen, som förvisso håller med om att domen är prejudicerande, menar att det inte förändrar kommande fall.
NYHET Publicerad:

Kommunens fiskförbud upp i rätten

REGELKRÅNGEL Det har gått tre år sedan Jerk Åkerblad kunde erbjuda sina gäster färsk insjöfisk. Anledningen är att kommunen inte anser att fisken är säker att äta. "Varför får jag förbud i min kommun när samma hantering är ok i resten av Sverige", säger han.
NYHET Publicerad:

72 förslag till regelförenkling

BYRÅKRATI Näringslivets Regelnämnd presenterar 72 förslag på förenkling på 17 regelområden i en ny rapport. Orsaken är att krånglet inte bara fortsätter, utan ökar. Politiker får bakläxa för sitt förenklingsarbete.
NYHET Publicerad:

Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

REGLER En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.
NYHET Publicerad:

Storbolag överens om kortare betaltider

SAMARBETE Några av Sveriges största bolag har enats om en hederskod för att korta betaltiderna till sina underleverantörer. Regeringens hot om lagstiftning är därmed undanröjt. ”Det känns fantastiskt bra”, säger Anna- Lena Bohm, ordförande i Svenskt Näringslivs SME- kommitté.
NYHET Publicerad:

Åkeriföretagen: Glömska straffas hårdare än fusk

REGELKRÅNGEL Det är billigare att fuska än att göra fel. Det är innebörden i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och som upprör åkerinäringen. Minsta fel i hanteringen av färdskrivarna bestraffas obönhörligen med höga böter medan fifflarna kommer undan med mindre belopp. "Det är en käftsmäll mot hela åkerinäringen", säger åkeriföretagen.
NYHET Publicerad:

Riskerar konkurs när Jordbruksverket sviker

REGELKRÅNGEL Jordbruksverkets försenade utbetalningar av EU-bidrag slår hårt mot många lantbrukare. Oskar Jonsson och Anna Brate i Österfärnebo riskerade konkurs vid årsskiftet. Jordbruksverket skyller förseningarna på it-krångel i kombination med otydligt regelverk. "Märklig ursäkt. Ingen myndighet skulle väl godta sena inbetalningar från mig på grund av dataproblem", säger Oskar Jonsson.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel besvärligt för grisbilen

REGELKRÅNGEL Hemleveranser av hantverksproducerad mat till privathushåll och restauranger. Det är affärsidén för Edgården i Västerbotten. Nu kräver myndigheterna utökade kontroller av bland annat temperaturen där maten förvaras. Företagets egna kontroller räcker inte.
NYHET Publicerad:

"Regelkrångel sätter stopp"

REGELKRÅNGEL Migrationsverkets handläggningstider och tveksamma information skapar osäkerhet i rekryteringsprocessen av utländsk arbetskraft. Arbetskraft som är nödvändig för företagen. ”Jag är trött på regelkrångel som sätter stopp” säger Kanjana ägare av Kanjanas Thairestaurang i Visby.