Prisdumpning i Ljusdal slår mot friskola

2009 förhandlade Freinetskolan Tallbacken med dåvarande skolchef i Ljusdal om att hyra fler timmar i två av de kommunala skolornas idrottsanläggningar. Effekten blev motsatt och resulterade istället i att kommunen gav friskolan färre timmar i idrottslokalerna, i snitt en idrottstimme per klass. Samtidigt utökade de kommunala skolorna sina egna idrottstimmar.

2010 bestämde sig skolledningen på Freinetskolan sig för att bygga en egen idrottshall. Planen var även att hyra ut lokalen till fristående föreningar utanför skoltid. Redan innan byggandet startat var det en förening som visade intresse av att hyra.

När idrottshallen börjat byggas framkom att kommunen, som hade monopol på att hyra ut liknande lokaler, subventionerade sina egna hyror. Kommunen gav nämligen inte hyresbidrag till föreningar, utan använde istället pengarna till att sätta lägre hyror på de kommunala anläggningarna.

– Jag kontaktade kommunen och både politiker och tjänstemän var överens om att detta skulle ändras. Det var en praktisk lösning som fungerade så länge det bara fanns kommunala anläggningar, men den skulle givetvis ändras, säger Mats Ericsson.

Ingen ändring på fyra år

2012 var Tallbackens nya lokal färdig. Föreningen som visat ursprungligt intresse ville fortfarande hyra in sig i lokalen. Till en början fick de hyra till samma pris som föreningen betalat kommunen - 60 kronor i timmen. Mats Ericsson hade blivit lovad att kommunen skulle åtgärda sin hyresmodell. Men tiden gick och inget hände – på fyra år.

– Jag har pratat med kommunen många gånger. Tjänstemän och politiker bollar frågan fram och tillbaka. Ingen vill ta något beslut, säger Mats Ericsson.

– Det är ohållbart för oss att hyra ut för 60 kronor i timmen.

Sedan valet 2014 består det politiska styret i Ljusdal av en koalition mellan Vänsterpartiet och de fyra borgerliga partierna. Enligt Sören Görgård (C), förste vice ordförande i kommunstyrelsen, finns en ambition i kommunledningen att lösa problemet så fort som möjligt.

– Vi har en ambition att inte konkurrera med företag på något otillbörligt sätt givetvis. Vi ska undersöka och gå till botten med hur vi kan komma till rätta med just denna olägenhet, säger Sören Görgård.

I dagsläget finns inget konkret förslag på hur kommunens politiker ska komma till rätta med problemet.

Ärendet togs upp med kommunen för sex år sedan. Hur kan det ha tagit så lång tid?

– Jag kan inte svara på det, eftersom jag varit borta från politiken i fem och ett halvt år. Det har varit olika diskussioner och ärendet har varit uppe. Jag tycker personligen att man ska komma till rätta med detta, men det har man inte lyckats med, säger Sören Görgård.

Han vill inte peka ut någon part som skyldig till att ärendet inte har lösts men lyfter kommunens historia, där det funnits en motvilja till företagande. Han preciserar inte mer än så.

– Det sitter i väggarna och är något som slentrianmässigt har rullat på. Ingen har vågat ta tag i ärendet.

Antal anmälningar ökar

Enligt Konkurrensverket ökar antalet tips som myndigheten får in med koppling till konkurrensproblem med kommuner. 2015 kom det in drygt 60 anmälningar, en fördubbling från föregående år.

Mats Ericsson berättar att de under skolans 20-åriga historia haft en god relation till kommunen och att de gemensamt kunnat lösa problem. Men den här gången har det inte fungerat. Nu har han tröttnat och anmält fallet till Konkurrensverket.

– Jag är optimistisk att den här situationen går att lösa. Men vi kommer att tänka oss för nästa gång innan vi gör en stor satsning. Det är ju inte direkt främjande för entreprenörskapet i kommunen, säger han.