Historien om Hylte

Ungefär en mil nedströms fanns Rydöbruk, där Anders Olsson var disponent. Han verkar ha vantrivts på den positionen, och när han fick möjligheten att göra någonting annat så tog han den. Tillsammans med Johan Larsson, son till Lars Nilsson som ägde marken, så grundade han Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna, och 1908 påbörjades arbetet med att gräva och bygga.

– Det krävdes 22 meters fallhöjd på vattnet till turbinen, så det tog några år, säger Lars. Dessutom inträffade storstrejken 1909 som försenade arbetet.

I början bodde arbetarna på bruket trångt i små lägenheter. Bruket ägde allting och började så småningom bygga fler bostäder för arbetarna, och även erbjuda dem att bygga sina egna på deras mark. Länge fanns bara en gata, den som idag heter Järnvägsgatan. Fram till 1925 när torget byggdes var det samhällets centrum.

– Det var ett litet, konstigt samhälle som växte fram ur ingenting, säger Lars. Livet där var knappast en dans på rosor, men man hade en stabil inkomst och egen bostad.

Allteftersom bruket växte och samhällets invånare blev fler växte även ett näringsliv fram. Det var ett småskaligt företagande, men med många aktörer. Eftersom vägarna var dåliga och det var svårt att resa någon annanstans så behövde alla nödvändigheter finnas i staden. Slaktare, mejeri, frisör och läderhandlare etablerade sig, och de i sin tur behövde personal. Söner till brukets arbetare togs in som lärlingar och springpojkar.

I samhället fanns många barn, varje familj hade 5-6 stycken och därför startades tidigt en folkskola. 1936 utvidgades den med en realskola. Det innebar att man fick 6 plus 4 års utbildning vilket med den tidens mått innebar att man var välutbildad och kunde få ett fint arbete.

Förutom bruket och handeln så var även järnvägen en stor arbetsgivare, eftersom allting sköttes manuellt där. Även stadens gjuteri som grundades på 1920-talet erbjöd många arbetstillfällen. All verksamhet var väldigt arbetsintensiv och alla bilder från den tiden visar stora arbetslag.

Brukets verksamhet gick upp och ned, och de båda världskrigen var en tung period eftersom det blev svårt att exportera till England och andra länder.

– Samhället var helt beroende av bruket, säger Lars. Utan bruket skulle samhället inte kunna finnas.

Under 1950-talet blommade samhället upp och fick ett par större industrier, som Hylte träinredning och konfektionsfabriken Hyltea. Hyltea blev arbetsmässigt den kvinnliga motsvarigheten till brukets alla män, och där arbetade ett 50-tal kvinnor med att sy klänningar, pyjamasar och andra damkläder.

Idag har Hyltebruk ett rikt näringsliv, som kanske främst domineras av rör- och plåtföretaget Bendex och Hylte lantmän. Det senare har växt ordentligt under de senare åren och har en stor handel via postorder. I Hylteas gamlas lokaler finns idag industriföretaget Nitator och när företaget AJ flyttade från bygden gjordes deras lokaler om till företagshotell.

– När AJ flyttade trodde många att nu går det utför, men det blev tvärt om, säger Lars. Det blev en injektionsspruta att så många fick tillgång till billiga lokaler. Att något gammalt försvinner och ersätts av något nytt kan bli bra.

Pappersbruket är idag uppköpt av Stora Enso, och är ett av Sveriges störa pappersbruk med en kapacitet på 480 000 ton per år. Fabriken har mer än 500 anställda och är en av Hallands största arbetsgivare. Under flyktingkrisen 2014/2015 fick kommunen en hel del nya invånare.

– Jag tycker det påminner om arbetarna som kom till bruket vid förra sekelskiftet, säger Lars. Hyltebruk erbjuder arbete och bostäder, och de nyanlända ger näringslivet en skjuts, då som nu.

Text: Mathilda Linnander