NYHET13 september 2022

Dåliga vägar dyrt för både transportörer och producenter 

Riksförbundet M Sverige (tidigare Motormännen) har i en rapport konstaterat att Jämtland hamnar på en sjätte plats när landets vägar rankas från sämst till bäst. Det är inget som förvånar jämtländska företag med lång erfarenhet av vägtransporter.   

Foto: Mostphotos

Med hjälp av en vibrationssensor inbyggd i en smartphone har M Sveriges vägombud kunnat mäta vägkvaliteten på vägar i hela landet. Efter att ha kört 20 000 mil har organisationen tillräcklig mängd data på fötterna för att kunna rangordna de svenska vägarna.  

Tony Gunnarsson
Foto: Ernst Henry Photography AB

Dåliga vägar är inte bara skumpigt och obekvämt, utan också direkt farligt, enligt Tony Gunnarsson som är sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.  

– Det finns ett tydligt samband mellan ojämna vägytor och försämrad trafiksäkerhet. När underlaget är ojämnt får däcken sämre grepp, vilket leder till fler olyckor. Extra allvarligt blir dåliga vägar i kombination med halt väglag. Dåliga vägar leder också till försämrad vinterväghållning vilket slår extra hårt mot de norra länen, säger han.  

”De norra länen är förlorarna”  

Det är inte bara ökade tjälskador som bidrar till sämre vägar i norra Sverige. Tony Gunnarsson berättar att vägunderhållet är underfinansierat, vilket kommer att leda till sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider.  

– Kombinationen av en ökad mängd tung trafik på svenska vägar och eftersatt underhåll gör att nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt fortare. I nuläget har Trafikverket en sådan underhållsskuld att det tvingas prioritera akuta lappningsåtgärder, säger han.  

De norra länen kommer att höra till förlorarna.  

– Allt pekar på att vi kommer att få sämre vägar framöver, vilket kommer att bli extra tydligt i de norra länen. När vägunderhållet blir för dåligt och utbyggnad av mitträcken dröjer blir konsekvensen att Trafikverket måste sänka hastigheterna. Det leder till längre pendlingstider och krympta arbetsmarknadsregioner, vilket är att backa i utvecklingen. Vi ska ha trygga och framkomliga vägar som gör att vardagen och arbetslivet fungerar i hela landet, avslutar Tony Gunnarsson.  

”Det blir bara sämre”  

Marianne Kurtson

Marianne Kurtson är vd på Sandberg & Jonsson Åkeri AB, ett åkeri med cirka 70 lastbilar. Hon säger att trenden bara går åt ett håll.  

– Jag måste tyvärr konstatera att vägarna i länet bara har blivit sämre. Vi kör drygt hundratjugo tusen mil i länet per år och våra förare har tyvärr fått vänja sig vid att vägarna är dåliga. Man måste se det med egna ögon för att förstå hur mycket potthål det är efter länsvägarna periodvis.   

– Det är tydligt att myndigheterna väljer att sänka tillåten hastighet i stället för att se till att vägarna är tillräckligt säkra och börja åtgärda grundproblemen. I förlängningen leder detta till en försämrad konkurrenskraft.  

Marianne Kurtson berättar vidare att de dåliga vägarna också innebär ökade omkostnader.  

– Jag skulle säga att vi har högre omkostnader. När vi ska besikta bilar och släp visar det sig ofta att vi har lösa detaljer på fordonet. De ökade vibrationerna som fordonen utsätts för på grund av dåligt vägunderhåll gör att bilarna utsätts för onormalt slitage och går sönder fortare, avslutar hon.  

Trangia har problem med skadat gods  

Trangia i Trångsviken beställer stora mängder plåt för att tillverka sina stormkök. Dessa plåtar ligger paketerade i högar från fabrik. Magnus Rydell som är vd på Trangia berättar att de under senare år har märkt av en allt större del skadat gods i form av repor på plåtarna.  

Magnus Rydell

– I vissa fall har det rört sig om tio procent av den totala beställningen, vilket är alldeles för mycket. Det som händer är att plåtarna rör på sig under transport, vilket orsakar reporna. Problemet är att det inte bara innebär att vi måste skicka plåten på återvinning, utan också att vi får färre stormkök tillverkade. När man räknar på det hela blir det påtagliga förluster.  

Det är dock inte bara ankommande gods som riskerar att vara skadat. Trangia har också tvingats förstärka emballaget när färdiga stormkök ska skickas från fabriken.  

– Vanliga kartonger som har fungerat tidigare håller inte längre. Numera har vi förstärkt godset och satt hörnskydd på pallarna. Våra leverantörer gör också vad de kan för att säkra upp lasten ytterligare. Den direkta konsekvensen blir att hantering och packning tar längre tid och kostar mer. Men det är också dåligt för miljön då emballaget kastas när leveransen kommer fram, avslutar Magnus Rydell.   

Infrastruktur
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist