Konkurrens på lika villkor för offentliga och privata företag

– Det som förvånat mig i mitt arbete är att den så kallade ”konfliktlösningsregeln”, som innebär att begränsa och i vissa fall förbjuda offentliga aktörer på marknader om dessa agerar på ett sätt som snedvrider konkurrensen eller begränsar en effektiv marknad, inte har fått det genomslag som önskas. När fall prövats inom rättsväsendet visar det sig att domstolarna ställer höga beviskrav på företag som drivit frågan, säger Felicia Dalborg. I sitt arbete med uppsatsen har hon upptäckt att det är en svår balansgång mellan vad en kommun bör ge sina medborgare i fråga om service och vilken typ av verksamhet en kommun bör avstå från för att inte snedvrida konkurrensen.

– Jag ser att det är svårt att få en marknad där privata och offentliga aktörer har samma förutsättningar eftersom det är så pass stor skillnad mellan dem redan från start. Offentliga företag behövs för att samhället ska fungera i många delar och allt eftersom samhället utvecklas så blir det allt vanligare att kommuner bedriver annan typ av verksamhet än de tidigare gjort. Det är en svår balansgång och både kommunala och privata bolag behövs för att det ska bildas en effektiv och sund konkurrens, säger Felicia Dalborg och menar att lösningen bland annat ligger på det offentliga att arbeta med frågan inifrån, med ökad kunskap om hur en marknad fungerar.

Med nybakad examen börjar nu Felicia Dalborg jobba på en redovisningsbyrå där hon i praktiken får användning av sina kunskaper både inom juridik och ekonomi.

Studentkollegerna Gabriel Matloub och Petra Åhsell som nyligen också presenterade sin gemensamma C-uppsats har tittat på konkurrenssituationen för offentlig upphandling och hur lagen för denna praktiseras med inriktning mot små och medelstora företag.

– Av de rättsfall vi har analyserat kan vi konstatera är att de lägre instanserna, som förvaltningsrätt och kammarrätt, erkänner konkurrensprincipen i större utsträckning än vad högsta förvaltningsdomstolen gör, säger Gabriel Matloub.

Konkurrensprincipen är riktad mot offentliga myndigheter med krav om att inte snedvrida konkurrensen vid en offentlig upphandling.

– Det vi ser är att upphandlande myndighet behöver ha ett leverantörsperspektiv och ett relevant förfrågningsunderlag när de går ut på upphandling. Detta så att så många företag som möjligt kan lämna in ett anbud, säger Petra Åhsell.

För att inte upphandlande myndigheter ska riskera att bryta mot konkurrensprincipen måste underlaget vara relevant utformat.

– Till exempel händer det att myndigheter ställer krav på socialt ansvar och arbetsrättsliga krav även om det inte är relevant för det som ska levereras. För stora krav kan resultera i att små och medelstora företag utelämnas i en upphandling och det innebär att konkurrensen begränsas, säger Gabriel Matloub och påpekar samtidigt att de i sitt arbete inte kunnat dra några generella slutsatser att små och medelstora företag diskrimineras vid upphandling.

– Det vi kan se utifrån slutsatserna av vår uppsats är att; oproportionerliga krav i offentliga upphandlingar gör att små och medelstora företag har svårare att lämna anbud i en upphandling än vad ett stort företag har, avslutar Petra Åhsell.