Företagaren: Omöjligt att följa alla regler
Under Svenskt Näringslivs Tillväxtdag i Jönköping lyftes många frågor som hindrar företagen från att växa. Värst är problemen med kompetensförsörjning och regelkrångel. ”Hjälp oss småföretag att ägna oss åt det vi vill och slippa lägga dyr arbetstid till rapportering som jag inte vet om någon tittar på”, sa företagaren Kicki Kopsch.
– För att Sverige ska må bra, så krävs det att företagen mår bra.
Så inledde Anna Gillek, regionchef, Svenskt Näringslivs Tillväxtdag i Jönköping. Och välmående företag bidrar till tillväxt. Därför är det viktigt att företagen får goda förutsättningar.
– En växande ekonomi och ett starkt näringsliv är helt avgörande för vår trygghet och för vår framtid, sa Jan-Olof Jacke, vd.
Läget är allvarligt, fortsatte han och exemplifierade med att kriget i Ukraina nu går in på sitt femte år och att risken för ett upptrappat handelskrig är påtagligt.
– Att Donald Trump drog tillbaka hotet om tullar visar inte på någon godhet.
Jan-Olof Jacke påminde om att Sverige under lång tid har varit ett av världens mest innovativa länder. Samtidigt menade han att det inte går att leva på gamla meriter.
– Tillväxt måste skapas varje dag. Medan andra länder växter snabbt tappar Sverige och Europa mark och det betyder att vi tappar i konkurrenskraft.
För att inte Sverige ska tappa alltför mycket mark presenterade Svenskt Näringsliv under förra året en tillväxtagenda. Den består av förslag till reformer på fyra områden:
Tillgång till personal med relevant kompetens
Rusta upp Sveriges infrastruktur
Drivkrafter för jobb och investeringar
Minskat regelkrångel
– När företagen växer skapas jobb och när fler jobbar ökar skatteintäkterna och när skatteintäkterna växer så skapas mer välfärd, sa Sven-Olov Daunfeldt.
Svenskt Näringsliv vill se att Sverige fastställer ett tillväxtmål på 2,5 procent. I dagsläget ligger vi på runt 1,7–1,8 procent. Jan-Olof Jacke konstaterade att det kanske inte låter som någon stor skillnad – men det är det.
– Några tiondelar i tillväxttakt över en lång period gör en massiv skillnad. Men det kräver kloka reformer för att Sverige ska bli ett starkare, rikare och bättre land, sa han.
Skulle tillväxttakten öka till 2,5 procent så skulle BNP öka med nästan 500 miljarder till 2035. Eftersom ökningen sker exponentiellt innebär det en ökning till drygt 1 800 miljarder till 2050.
– Då skulle varje hushåll i Sverige vara 100 000 kronor rikare, sa chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
Åtta av tio företag i Sverige vill växa. Men lika många, åtta av tio, har minst ett betydande tillväxthinder.
Just i Jönköping går det bättre, där är det ”bara” sju av tio. Det största tillväxthindret, både i Jönköpings län och i Sverige som helhet, är kompetensbristen.
Ett av alla företag som känner av bristen på medarbetare är Pronect i Värnamo.
– Människor som utvecklas föder nya människor som utvecklas. Vi måste hitta människor som vill göra jobbet, sa vd Jörgen Fredsson.
Även Kent Ly, som driver två restauranger i Jönköping, har under lång tid känt av bristen på kompetens, inte minst vad gäller kockar. Det beror till stor del på att regeringen har stramat åt möjligheten att anställa arbetskraftsinvandrare. Kent Ly kan nu inte ha öppet restaurangerna så mycket som han skulle vilja och serverar därför inte längre lunch.
– Det halverar vår omsättning, sa han.
Sven-Olov Daunfeldt konstaterad att det krävs flera åtgärder för att hitta den kompetens som företagen efterfrågar.
– Vi behöver utveckla människor här i Sverige, men vi behöver öppna upp för arbetskraftsinvandring, sa han och är, precis som Kent Ly, skarpt kritisk till att regeringen har försvårat möjligheten att anställa arbetskraftsinvandrare.
Men kompetensförsörjningen är långt ifrån det enda hindret för tillväxt. Det näst största hindret, enligt företagen, är regelkrånglet.
Kicki Kopsch, som driver ett antal Önska- och Lekiabutiker, menade att det är omöjligt att följa alla regler.
– Vi kan ju börja med arbetsmiljölagen – hur vi får och inte får bemanna, sa hon.
Precis som många andra arbetsgivare oroar sig Kicki Kopsch över vad som skulle hända om karensavdraget skulle försvinna.
– Det är det ena. Det andra för oss små butiker är prisinformationslagen. Den är väldigt komplex och är du inte fullt digitaliserad, så är det helt omöjligt att följa den. Så den bryter vi säkert emot i våra butiker, sa hon.
Hon har ett medskick till riksdagspolitikerna:
– Hjälp oss småföretag att ägna oss åt det vi vill och slippa lägga dyr arbetstid till rapportering som jag inte vet om någon tittar på, sa Kicki Kopsch.
För att få bukt med alla de tillväxthinder som företagen står inför krävs samarbete. Inte minst krävs att politikerna möter företagens behov.
Mats Green (M) är riksdagsledamot och sitter på Jönköpingsbänken. Han lyfte bland annat att kvittokravet nyligen har försvunnit och ifrågasatte varför ingen regering, oavsett partifärg, har tagit bort det tidigare.
– Inget exempel är för litet. Det här sparar fyra miljarder för företagen och det underlättar för dem och det underlättar för alla, sa han.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) menade att regeringen under innevarande mandatperiod har åstadkommit mycket, men att det finns mycket kvar att göra. Han förklarade att regeringen ser över vad som kan vara aktuellt inför nästa mandatperiod.
– Om man ska adressera två stora områden så är nummer ett den stora regelbördan – allt regelkrångel som präglar vardagen och de långa och utdragna processer som finns. Den andra delen är kompetensförsörjningen. Det är ju få företag där inte personalen – de som jobbar – är den viktigaste resursen. Här behöver vi fortsätta stöpa om svensk skola, svensk högre utbildning, uppvärdera praktisk kompetens och förmågan att möta de olika behov som finns, sa han.
Om Tillväxtdagen
Tillväxtdagen är en del av en turné som Svenskt Näringsliv genomför. Under våren kommer ytterligare ett antal orter att besökas. Under Tillväxtdagen i Jönköping lyftes flera olika områden som behöver utvecklas för att företagen i ännu större mån ska kunna skapa tillväxt. Det handlade bland annat om att:
Förbättra infrastrukturen
Utöka samarbeten på många olika plan – mellan företag, mellan företag och utbildningsanordnare, mellan kommuner, mellan företag och politiker, över partigränserna är bara några exempel.
Motarbeta protektionismen
Lösa energifrågan











