Brott och otrygghet – det största orosmomentet för företagen i Kronoberg

Svenskt Näringsliv har presenterat sin årliga undersökning av det lokala företagsklimatet i kommunerna, där mer än 30 000 företagare i hela Sverige beskriver förutsättningarna för att driva företag i just sin kommun. Företagen i Kronoberg pekar ut brott och otrygghet som den allra mest problematiska faktorn i undersökningen.

– Företagen i Kronoberg upplever en stor otrygghet och är drabbade av allt från inbrott och skadegörelse till hot och bedrägerier som direkt påverkar deras verksamhet och därmed också det lokala företagsklimatet. Därför menar de att åtgärder som stävjar kriminalitet måste prioriteras högre, vilket bör ske både på nationell och lokal nivå, säger Ulrica Bennesved, Svenskt Näringslivs regionchef i Kronoberg.

Brott och otrygghet är också fråga med långtgående konsekvenser både för näringslivet som helhet - och för den enskilde företagaren och dennes personal. Det finns till och med de som givit upp och lagt ner sitt företag för att de inte orkar med brotten och dess konsekvenser.

– Otryggheten påverkar företagen både direkt och indirekt, det blir svårt att rekrytera eller behålla personal till verksamheter som drabbas. Att utsättas för våld och hot är ett stort arbetsmiljöproblem och kan få långtgående konsekvenser både psykiskt och fysiskt för den som drabbas. Utvecklingen börjar bli allt mer ohållbar så åtgärder måste ske omgående, menar Ulrica Bennesved.

Enligt Svenskt Näringslivs stora rapport Brottslighetens Kostnader som kom i våras har kriminaliteten kostat näringslivet i Kronoberg ca 1,6 miljarder kronor det senaste året. Pengar som med fördel i stället kunde användas för att utveckla verksamheten och öka möjligheterna till att göra fler och större affärer. Konsekvenserna går dessutom långt bortom det ekonomiska.

– Risken blir att man hamnar i en negativ spiral - kunderna undviker otrygga områden som blir än otryggare när näringsverksamheten försvinner. Att minska utanförskapet är en viktig nyckel i detta – i Kronoberg finns det t ex 25 000 personer i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva. Kommer de in på arbetsmarknaden är mycket vunnet, anser Ulrica Bennesved.

Att bekämpa brottsligheten är en polisiär fråga, men det finns en hel del kommunerna kan göra för att stävja den. Många kommuner borde kunna involvera näringslivet mer i det brottsförebyggande arbetet.

– Företagarna är experter på sitt närområde och kan hjälpa till att peka ut otrygga områden och varna för en negativ utveckling redan på ett tidigt stadium. Låt företagen vara med i brottsförebyggande råd och när medborgarlöften tas fram för att göra kommunerna tryggare –företagen både kan och vill bidra, avslutar Ulrica Bennesved.

Susanne Ydstedt