Inger efterlyser fler bussförare till Norrbotten

Tapanis buss i Haparanda drivs av Inger Olofsson sedan 40 år tillbaka. Upphandlingar, förarbrist, oplogade vägar och ständig jour är vardag för Inger, men även utländska turister som vill se norrsken i hennes unika norrskensbussar med glastak.

Inger Olofsson har sett en bransch som har haft olika utmaningar och förutsättningar under åren. Hon kunde ha gått i pension för ett antal år sedan, men brinner fortfarande för att utveckla sitt företag och sitt entreprenörskap. Uppvuxen på ett jordbruk i Kukkula med hårt arbetande föräldrar, har hon sett sin mamma sköta ladugården ända tills hon var 90 år.

–Du kan inte vara gnällig utan man måste se positivt på tillvaron, även om någon har backat sönder en buss. Du måste även ta väl hand om bussförarna, då ställer de i sin tur upp för dig. Och såklart vara envis och inte gett upp, för det här är ett sätt att leva, säger Inger.

Och många svängningar i företagandet har hon upplevt. Som tillexempel i december 2024 när hon förlorade en upphandling att köra sträckan Pajala-Kiruna och tappade jobb för 10 miljoner.

–Det blev en del bussar över då. Det är jobbigt med upphandlingar, du vet inte om du får det eller inte och det är svårt att planera övrig verksamhet. Det blir en utmaning om du mister ett stort uppdrag som är stommen i verksamheten. Tar man bara beställningsjobb så är det annat sätt att arbeta. Det är bra att ha fasta jobb i botten så kan man ta och fylla på med beställningar, förklarar hon.

Förarbristen – det stora hindret för tillväxt

Något som däremot har gett fler körningar på sistone är ersättningstrafik för inställda tåg.

–Det är mycket fler inställda tåg nuförtiden på grund av vädret. Då kan det ringa klockan fem på morgon och tågbolaget vill ha en tågersättning. Jag har jour dygnet runt och det har varit jättemycket tågstopp i vinter. Har faktiskt aldrig varit med om nåt liknande. Vi har utmaningar att få fram förare med så kort varsel, men bussar har vi, så det är ändå bra för oss. Dagligen i februari har jag ändå fått säga nej till jobb, oftast handlar det om att jag inte kan få fram förare. Det är ju bra när jag kan hjälpa till så att tågresenärerna inte blir strandade.

Just bussförare är den trånga sektorn för Tapanis buss. Med en medelålder på förarna på 63 år så behövs en tillväxt på många nya bussförare för att kunna ha alla bussar rullande. Enligt transportföretagen behövs 250 nya bussförare under perioden 2026-2028 bara i Norrbotten. Nästan var fjärde förare väntas sluta under den här perioden, antingen genom pension eller av andra skäl.

–Jag har många pensionerade bussförare som ändå ställer upp och kör för mig, men det ser mörkt ut för tillväxten framöver. Det kommer inga nya bussförare. Vi skulle kunna ta på oss mycket mer jobb om vi bara hade tillgängliga förare. Det utbildas förare, men för att köra buss och klara yrkeskompetensbevis, YKB, måste man även kunna god svenska. Vi har i våra branschavtal att man måste kunna svenska i både tal och skrift. Därför väljer många yrkesförare istället att köra lastbil, vilket är något friare och inte lika tidsbundet som att passa en busstidtabell, menar Inger.

En gång per år ska bussförarna gå YKB. Där lär de sig mer om till exempel färdskrivare, kundbemötande, kör- och vilotider och brand i bussen.

–Förut fick många ta busskort inom det militära och då var det enklare att köra buss som extraknäck. Men busskortet är inte så lätt att ta och när man sedan måste bekosta det själv så är ju det såklart ett hinder.

Norrlandsklimatets utmaningar och tillgångar

Just vintern och snön är även stora utmaningar när busstrafiken ska gå, oavsett om snöröjningen fungerar. En ytterligare utmaning är vintervädret. När det är kallt ute så går även bussarna lätt sönder om temperaturen sjunker till under minus 30 C.

–Vintern verkar komma som en överraskning varje år och de som ansvarar för snöröjningen är inte förberedda på det. De är sena ute med plogning på vägar där vi kör skolbarn och vi får då ställa in turer, när det inte ens räcker med att köra med dubbdäck, vi tar oss ändå inte fram.

Inger Olofsson försöker hela tiden utveckla verksamheten och hitta nya affärer. För att utveckla upplevelsen för turister som kommer till Norrbotten för att se norrsken, kom hon på att det vore perfekt med ett helt glastak på bussen. Hon åkte ner till en bussfabrik i Polen 2024 för att diskutera idén och beställa bussar med glastak.

–Det var många som skakade på huvudet när jag skulle köpa bussar med glastak och använda i Norrbotten med vårt klimat, men det har gått jättebra och är väldigt uppskattat när vi åker på norrskensturer, vi har jättemånga utländska grupper här. Det är fantastiskt att få åka ner till en sjö när det är kolsvart ute och få vara mitt ute i naturen och skåda månsken och norrsken, det är livskvalitet, avslutar Inger.