Katastrofsiffror i Örebro
Hur ser unga på framtiden avseende jobb och ekonomi? Och hur väl matchar det med företagens behov av nya medarbetare? Det var frågor som avhandlades när Svenskt Näringsliv bjöd in till kompetensdag i Örebro.
Dagen inleddes med att Svenskt Näringsliv presenterade siffror från Ungdomsbarometern. Därur framkom att unga ser möjligheten att äga sitt eget boende som högst prioriterat för att bli nöjda med tillvaron i framtiden.
– För att kunna köpa en bostad krävs kapital. Ekonomin är en stor stressfaktor för dagens unga. Därför ser vi i mätningarna en allt högre prioritering av att tjäna pengar och få hög lön, säger Daniel Esberg, projektledare på Svenskt Näringsliv.
Stresskänslan är också kopplad till en upplevd låg kunskap om möjliga karriärvägar samt oro avseende AI:s påverkan på arbetsmarknaden, visar Ungdomsbarometern.
– En majoritet av de unga upplever att frågor om arbetsmarknad, ekonomi och företagande får för litet utrymme i skolan, säger Daniel Esberg.
Det kan vara en av flera faktorer bakom den dåliga matchningen på den svenska arbetsmarknaden, menar Svenskt Näringsliv. Sverige har en hög arbetslöshet samtidigt som företagen har stora problem med kompetensförsörjningen.
Många misslyckade rekryteringsförsök
Trots lågkonjunkturen har sex av tio företag i Örebro län försökt att rekrytera. Den största andelen, 52 procent, är ersättningsrekryteringar, men hela 41 procent av rekryteringarna i länet är tillväxtrekryteringar.
– Många företag vill växa här, men det finns påtagliga hinder för detta. Och det största hindret är just bristande kompetensförsörjning, säger Karl Hulterström, regionchef Svenskt Näringsliv.
Svårigheterna som företagen upplever består bland annat i att de inte hittar personer med rätt yrkeserfarenhet eller rätt attityd. Men det som sticker ut för Örebro län är att en hög andel av företagen pekar på en brist på personer med rätt utbildning.
– Var femte rekryteringsförsök i Örebro län misslyckas. Det är katastrofsiffror och ett misslyckande för samhället. Utbildningsutbudet och informationen till unga måste bättre matcha verkligheten på arbetsmarknaden, avslutar Karl Hulterström.
