Isbrytarna viktiga för näringslivet

Från Luleå utgår Sjöfartsverkets isbrytare som tillsammans har ett stort ansvar. 90 procent av de fartyg som behöver isbrytarnas hjälp ska kunna få hjälp omedelbart, vilket i praktiken innebär högst fyra timmar. Och behovet av isbrytning tenderar att bli större i norra Sverige.  

– För Norrbottens del är en effektiv isbrytning helt avgörande för näringslivet. Betydelsen av fungerande fartygstransporter går inte att överskatta och de stora industrisatsningarna som görs i norra Sverige kommer att innebära ännu fler fartyg in till Luleå hamn. Med Malmporten-projektet och den utbyggda hamnen kommer det naturligtvis också att följa större och bredare fartyg, säger Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.

Nya isbrytare är efterlängtat

Vid Svenskt Näringslivs besök på isbrytaren Atle i Luleå fick vi höra att det är stora förändringar på gång för de isbrytare som trafikerar svenskt vatten. Bland annat finns i den nationella planen för infrastrukturen pengar avsatta för att köpa in två nya isbrytare.

– Nya isbrytare är någonting vi har väntat på länge. De nuvarande har närmare 50 år på nacken och det finns både tekniska och miljömässiga skäl att börja byta ut dessa. Dels är det svårt med reservdelar och de nuvarande kräver väldigt mycket underhåll för att prestera bra, dels drar de enorma mängder bränsle. Dessutom är dagens fartyg större och i många fall skulle det därför vara bra med en isbrytare som kan bryta bredare rännor för andra fartyg, säger Karl Herlin, kapten på isbrytaren Atle.

Sjöfartsverkets samtliga isbrytare är sedan en tid tillbaka avskrivna och det finns inget beslut att avyttra de nuvarande isbrytarna när de nya sjösätts omkring 2027–2028.

– Det finns många fördelar med att gamla och nya isbrytare kan gå dubbelt, men det kräver också en ökad besättning. Man måste komma ihåg att båtarna är som en fastighet och måste hållas i gång också när de ligger i hamn, då mycket underhåll utförs, fortsätter Karl Herlin.

Sjöfart står för en stor del av varu- och godsförsörjningen till Sverige och cirka 90 procent av vår import och export sker via hamnarna. För många transporter, till exempel export av järnmalm och produkter från skogsindustrin, är sjöfart det dominerande trafikslaget. Under vinterhalvåret skulle inte sjöfarten fungera utan isbrytning i norra Sverige men också i Vänern.

– Näringslivet är beroende av sjöfart året runt och därför har vi varit bekymrade över den ålderstigna svenska isbrytarflottan. Regeringens besked förra året om att två nya isbrytare ska införskaffas var välkommet, säger Nils Paul, expert infrastruktur Svenskt Näringsliv.

Kompetensförsörjning en utmaning

Majoriteten av de som arbetar på isbrytarna är svenska medborgare. Många av dessa är för närvarande anställda genom ett norskt företag. På grund av det förändrade säkerhetspolitiska läget kommer Sjöfartsverket att göra en hemtagning av personal de kommande åren.  

 – Hemtagningen av hela personalstyrkan ska vara genomförd senast den 30 juni 2024. Det kommer inte att förändra särskilt mycket för besättningen i deras vardag, men kommer att innebära andra fördelar för oss vid ett mer skarpt läge, säger Amund Lindberg, driftledare vid isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.

Kapten Karl Herlin säger att just personal och kompetensförsörjning är en stor utmaning för isbrytarverksamheten i stort.

– Att hitta medarbetare är tufft. Vi ska vara glada att vi har sjöbefälsskolorna i Kalmar och Göteborg som bidrar med hög kompetens. En annan viktig aktör är gymnasieutbildningarna med inriktning på matros och motorman runt om i landet som bidrar med elever som gör praktik, varav vissa också fortsätter att jobba här efter examen. Här har dock branschen och andra redare ett stort ansvar att anställa dessa matroser och motormän när de blir färdiga med sin utbildning, säger han.

Havsbaserad vindkraft en ny utmaning

En ny utmaning för isbrytarna är den havsbaserade vindkraften som planeras att byggas ut i stor omfattning. Enligt Karl Herlin riskerar det att innebära betydligt längre rutter på grund av att fartygen kommer att behöva köra omvägar.

– Det arbetas för närvarande med väldigt många ansökningar om havsbaserad vindkraft. Det är självklart att det behövs ökad energiproduktion, men det är inte oproblematiskt att bygga vindkraft i havet. När vi kör isbrytaren behöver vi undvika tjock is och tvingas alltså ta den väg som är bäst för stunden och ligger en vindkraftspark i vägen kommer vi ofrånkomligen att behöva köra långa omvägar.

Han får medhåll från Amund Lindberg från Sjöfartsverket.

– Eftersom frågan är så pass ny finns det inte så mycket utredningar att luta sig emot. Om man inte gör detta på ett genomtänkt sätt finns risken att vindparker i värsta fall skulle kunna göra det svårt för fartyg att ta sig in till vissa hamnar under vissa tider på året. Det måste ske på ett genomtänkt sätt så att inte energiproduktionen stör sjöfarten, avslutar Amund Lindberg.