Luleå hamn ska bli möjliggörare för näringslivet

Nya etableringar i Norrbotten medför både nya och ökade godsflöden av råvaror och insatsvaror till industrin. Enligt Sjöfartsverket står sjöfart för cirka 70 procent av Sveriges utrikeshandel, även i norra Sverige är hamnarna viktiga för logistiken. Tillsammans med väg- och järnvägsinfrastrukturen ska hamnarna stå redo att möta ökad efterfrågan på transporter, både inrikes och utrikes.

Det så kallade Malmporten, ett av Sveriges största muddringsprojekt, har pågått sedan 2013 och ska skapa djupare farleder in till Luleå hamn, vilket kommer möjliggöra att fartygen kan ha mer gods ombord. På grund av att det är för grunt i farlederna och inne i hamnen kan fartygen inte passera fullastade.

Malmporten syftar förutom till att möjliggöra befintligt tonnage (fartyg) att lasta fullt, även till att höja kapaciteten i farleden. I dagens farled kan fartyg med 75 000 tons lastförmåga (fartyg cirka 230 meter långa) trafikera under de ljusa timmarna på dygnet vilket bestäms av mörkerrestriktioner.

– Den nya farleden kan efter muddring trafikera fartyg med 160 000 tons lastförmåga, dygnet runt. Dessa fartyg är cirka 300 meter långa. Så det blir en stor förbättring, säger Anders Dahl.

Utöver Malmporten är också mycket annat på gång. I dagsläget trafikerar cirka 8 miljoner ton gods hamnen varje år, varav 5–6 miljoner ton utgörs av LKAB:s järnmalm. Nu har hamnen fått besked om att volymen ska upp till 30–35 miljoner ton per år. Detta ställer krav på hamnens förmåga att utvecklas för att möta de ökade transportbehoven.

Enorma förändringsprojekt

Vid sidan av djupare farleder kommer hamnens infrastruktur att byggas om för att kunna ta emot den ökade mängden gods, men också för att kunna hantera andra godstyper. Exempelvis ska djuphamnen tillföras en ny kilometerlång kaj. Anders Dahl berättar bland annat att det också kommer att krävas hangarliknande byggnader som möjliggör att fartyg kan lastas under tak.

– Vi kommer att lasta typer av gods som inte får bli fuktigt, varför vi kommer att vara tvungna att skapa kajer med hangarliknande skydd. För att lyckas samla ihop alla nya behov och hantera dessa har vi startat ett systerprojekt till Malmporten som kallas för Framtidens hamn och som helhjärtat fokuserar på utbyggnaden. Om man vill få en känsla av hur stort detta är kan man säga att det nya hamnområdet på 750 000 kvadratmeter motsvarar mer än 100 fotbollsplaner, säger Anders Dahl.

Att hamnen byggs ut är viktigt för länets näringsliv och flera stora företag har visat sitt intresse för det som pågår. LKAB kommer att bygga industrianläggningen ReeMAP som syftar till att ta reda på viktiga jordartsmetaller och ämnen ur gruvavfallet. Även SSAB, H2 Green Steel, Fertiberia och Talga är företag som har uttryckt behovet av tillgång till hamnen.

Måste bygga utan att störa

Trots muddring, ombyggnationer och industrietableringar måste den nuvarande logistiken i hamnen rulla på som vanligt.

– Det är detta som bidrar till komplexiteten. Det är en utmaning i sig att bygga den hamn som kommer att behövas. Att göra det utan att störa hamnens dagliga arbete är ännu svårare.

Just komplexiteten och de snabba tidsramarna är något som ställer krav på hela samhället, menar Anders Dahl.

– Hamnen i sig utgör ett regionalt och nationellt intresse. Och nu landar hela projektet i knäet på hamnen, vilket är rätt i sig men ställer samtidigt stora krav på en organisation som tidigare mest varit van vid att driva hamnen och se till att transporterna rullar på. Att bygga om hamnen på kort tid är en helt annan utmaning. Man hade kunnat önska sig en resurs från statligt eller regionalt håll som håller ihop samhällsnyttan och kan ha de breda perspektiven, avslutar han.