Det finns stora skillnader mellan Norrbottens kommuner sett till hur stor del av den kommunala verksamheten som upphandlas från företag, föreningar och stiftelser. Det visar en rapport från Svenskt Näringsliv med statistik från SCB.
När Svenskt Näringsliv årligen mäter det lokala företagsklimatet är ”entreprenader” en parameter. Den grundar sig i SCB:s sammanställning hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Norrbotten har andelen ökat från 3,05 procent 2002 till 6,92 procent 2019. Andelen entreprenader har ökat i 13 och minskat i en av länets kommuner.
– När en kommun upphandlar en större andel av sin verksamhet bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för företagen, vilket stimulerar det lokala näringslivet, säger Hans Andersson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
Som en direkt konsekvens av coronakrisen har många företag i Norrbotten minskat sin produktion och försäljningsvolym, liksom sina investeringar och anställda.
– För att återstarta ekonomin och minska skadan för företagen måste efterfrågan hållas uppe. Sverige är ett land med högt skatteuttag vilket innebär att den offentliga konsumtionen utgör en stor andel av BNP och är därför en viktig marknad för näringslivet. Under denna period av stora utmaningar för företagen har denna marknad blivit ännu viktigare för länets företag, fortsätter Hans Andersson.
Boden och Gällivare är de kommuner som köper in störst andel av sin verksamhet i länet, varav Boden har gjort den största ökningen sedan 2002. I Boden utgör inköpen 11,49 procent av den totala budgeten och i Gällivare 8,38 procent.
Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Arjeplogs kommun, med endast 4,56 procent av den totala budgeten. Även Piteå, Arvidsjaur och Älvsbyn är kommuner där inköpen ligger under fem procent.
– Det kan finnas regionala faktorer som spelar in, men inte i den stora utsträckning som syns i länet. En kommun måste verkligen inte göra allt själv, utan det finns stora möjligheter med att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar arbetstillfällen och stärker det lokala näringslivet, men inte minst är det ett bra sätt att vara effektiv med skattepengarna, avslutar Hans Andersson.
Kommun | Entreprenader 2019 | Entreprenader 2002 | Utveckling |
---|---|---|---|
Boden | 11,49 | 1,74 | 9,75 |
Gällivare | 8,38 | 5,66 | 2,72 |
Övertorneå | 8,15 | 4,40 | 3,75 |
Överkalix | 8,10 | 4,40 | 3,70 |
Kiruna | 7,86 | 3,63 | 4,23 |
Kalix | 7,14 | 4,24 | 2,90 |
Jokkmokk | 6,32 | 1,68 | 4,64 |
Luleå | 6,16 | 1,82 | 4,34 |
Haparanda | 5,90 | 3,86 | 2,04 |
Pajala | 5,06 | 7,13 | -2,07 |
Piteå | 4,97 | 2,68 | 2,29 |
Älvsbyn | 4,74 | 4,73 | 0,01 |
Arvidsjaur | 4,73 | 1,40 | 3,33 |
Arjeplog | 4,56 | 2,08 | 2,48 |
”Entreprenader” visar andelen av den kommunala verksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Källa: SCB. Läs mer på www.foretagsklimat.se