Kollage fasad ikeavaruhus samt Sara Paulsson
Foto: Inter IKEA Systems B.V. samt egen bild

Sara Paulsson, ansvarig för samhällsrelationer på Ikea Sverige

2030 ska Ikea bidra positivt till klimatet

NYHET Publicerad

HÅLLBARHET Möbeljätten Ikea vill gå i bräschen för omställningen till ett mer miljövänligt samhälle. Företagets mål är att vara klimatpositiva, det vill säga att göra mer nytta än skada för miljön. För att nå dit arbetar de bland annat med att återanvända så mycket material som möjligt. "Det gäller att ta vara på allt som tidigare klassades som avfall och i stället se det som en resurs", säger Sara Paulsson, ansvarig för samhällsrelationer på Ikea Sverige.

Att Ikea använder ordet klimatpositiv är ingen slump. Tidigare talades det mycket om hur företag skulle kunna minska sin påverkan på miljön eller sänka sina utsläpp. Att vara klimatpositiv signalerar någonting annat, att man vill bidra till en bättre miljö och ett bättre klimat. Samtidigt ställer det också större krav på företaget.

– Vi står inför spännande utmaningar för att bli klimatpositiva, vi arbetar aktivt för detta. För att vara klimatpositiva behöver vi tillföra mer till planeten än vi tar från den. Idag investerar vi mycket i energiproduktion och göra hela produktionskedjan klimatsmart. Våra produkter designas för att återvinnas och återbrukas, säger Sara Paulsson.

Målet är att vara klimatpositiva vid 2030. Strategin är utformad med ett par delmål. Bland annat ska alla engångsartiklar i plast vara utbytta mot mer hållbara och klimatsmarta alternativ till 2020. Plastsugrören är redan på väg bort och ersättas med papperssugrör. Hemleveranserna ska vara utsläppsfria till 2025 och redan 2020 ska företaget producera lika mycket förnybar energi som de använder i sin egen verksamhet. Företagets produkter ska framställas av förnybara eller återvunna material och designas så att de kan återvinnas.

– Skillnaden är att vi måste tänka om, från ett linjärt system till ett cirkulärt. Ingenting ska ses som ett regelrätt avfall – vi måste se det som en resurs. I dag återvinner vi plastfilmen, som vi har runt våra emballage vid transporter, till blomsprutor och av restmaterialet från produktionen av sängkläder tillverkar vi trasmattor. Det gäller att ta vara på allt som tidigare klassades som avfall, och istället se det som en resurs som skickas tillbaka in i produktionskedjan, säger Sara Paulsson.

Marie Enhörning Sara Paulsson och Carola Netterlid

Företagsbesök på Ikea Hubhult i Malmö, från vänster Marie Enhörning, Svensk Handel, Sara Paulsson, Ikea Sverige och Carola Netterlid, Svenskt Näringsliv.

Sara Paulsson menar att alla har ett ansvar för att skapa ett mer hållbart samhälle och att dagens slit- och slängsamhälle inte är hållbart i längden. Hon vill uppmana till återbruk för att förlänga möblernas livslängd.

– Vi arbetar för att det cirkulära tänket ska upprätthållas även efter det att våra produkter har lämnat varuhuset. För att förlänga möblernas livstid, kan kunder lämna in begagnade Ikea-möbler till vissa varuhus, som de får ersättning för och som vi säljer vidare till nya kunder. Det handlar om att skapa en cirkulär konsumtion av möbler och material, säger hon. 

För de som inte har möjlighet att frakta tillbaka varor till varuhuset kan de som är Ikea Familymedlemmar lägga upp kostnadsfria annonser med Ikeamöbler på blocket, via Ikeas hemsida.

Näringslivet har en viktig roll när det kommer till de stora klimatutmaningarna vi står inför. I mars släpper Svenskt Näringsliv en rapport om viktiga principer samt fokusområden för att ställa om ekonomin till att bli mer cirkulär. Läs mer om rapporten här.

Sally Grahn

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vårdmomsen sätter käppar i hjulet för privata aktörer

SKATT Den 1 juli infördes moms på uthyrning av läkare, barnmorskor och annan legitimeras vårdpersonal. Momsen har slagit undan benen för den privata sjukvården. “Jag räknar med en kostnadsökning på 200 000 kronor för att upprätthålla samma bemanning som förra året”, säger Tina Zetterling som driver fyra barnmorskemottagningar i Skåne, Barnmorskegruppen Öresund. 
NYHET Publicerad:

Här är de skånska representanterna i Yrkes-VM

YRKESLANDSLAGET Den 22 augusti i år går Yrkes-VM av stapeln i Kazan i Ryssland. Fler än 1200 ungdomar från 70 länder kommer då tävla i över 50 olika yrkesgrenar. Fem av de tävlande ungdomarna är hemmahörande i Skåne. Bland dessa finns hudterapeuten Emmie Lindblad från Hässleholm och Elias Larsson, hotellreceptionist från Hjärup. 
NYHET Publicerad:

Samarbete med universitet gav nytt liv åt Diabs spill

HÅLLBARHET Diab, en global koncern med huvudkontor i Helsingborg, skapar lätta och hållbara kompositmaterial till bland annat vindkraftverk. Spillet från produktionen gick tidigare till soptippen. Studenterna Amanda Schoenfeld och Andres Vargas har istället lyckats visa hur spillet kunnat bli en vinstgivande produkt.
NYHET Publicerad:

Lund bra på att söka patent – Malmö bra på att söka varumärke

IMMATERIALRÄTT Patent- och registreringsverket har nyligen presenterat sin statistik för 2018. I den statistiken går att hitta stora skillnader mellan hur företag i olika delar av Skåne använder sig av immaterialrättigheter såsom patent och varumärken.
NYHET Publicerad:

Svenska företag skapar global och nationell klimatnytta

MILJÖ Svenska företag prioriterar klimatarbetet. Flyg-, skogs- och cementindustrin, dagligvaruhandeln samt sjöfarten är branscher som har färdplaner mot fossilfrihet eller klimatneutralitet, skriver Linda Flink, energi- och klimatexpert.
NYHET Publicerad:

Så får vi ett bättre upphandlingsklimat

KONKURRENS Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större. En del menar att det handlar om över 1000 miljarder kronor per år.
NYHET Publicerad:

Skatterna som slår undan konkurrens- och innovationskraft för företagen

SKATTER Svenskt Näringsliv är av uppfattningen att elektronikskatten, den s.k. kemikalieskatten, aldrig borde ha införts och att den bör avskaffas. Skatten infördes med miljöargument men den eventuella miljönyttan är tveksam och den har påtagliga negativa effekter för svenska företag i form av bl.a. ökad administration och försämrad konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

"Om vi kan hjälpa människor att integreras så här så gör vi helt rätt”

ARBETSMARKNAD Grossisten Svensk Cater med huvudkontor i Löddeköpinge anställer även om det svenska språket inte är fulländat. Något som deras vd tycker är viktigt för näringslivet, arbetsmarknaden och integrationen. ”Det är för oss en win-win” säger Lars Carlsson, vd på Svensk Cater.  
NYHET Publicerad:

Zebras sängbord Svanenmärktes med hjälp av student

SAMARBETE Möbelföretaget Zebra Collection i Arlöv kände att de ville ta ett större miljöansvar och miljöcertifiera sina produkter. Via organisationen Miljöbron anordnade de en praktikplats, som ledde fram till en Svanenmärkning av företagets möbler.
NYHET Publicerad:

Skånska Rawstraw tog hem Ready for Work Award i Frankrike

UNG FÖRETAGSAMHET Europamästerskapen i Ung Företagsamhet har gått av stapeln för trettionde året i rad, denna gången i Lille, i Frankrike. Det skånska UF-företaget Rawstraw med Anna von Groß, Daniel Lindkvist, Elise Lindow, Josephine Daly-Tempelaar och Linnea Jerlebo var Sveriges representanter på plats. De tog sig till en fjärde plats och knep priset för ManpowerGroup – Ready for Work Award. 
NYHET Publicerad:

Sänk arbetsgivaravgiften och stärk småföretagens möjlighet att anställa

ARBETSMARKNAD Som ett resultat av Januariöverenskommelsen sänks arbetsgivaravgiften för ungdomar under 18 år från och med 1 augusti i år, för att 1 januari 2020 slopas helt. Åtgärder i syfte att sänka företagens kostnader är bra, men generella sänkningar vore bättre än särlösningar, anser Svenskt Näringsliv. Jeanette Boman som driver Skivarps Gästgivaregård välkomnar reformen och menar att det kommer att underlätta för henne som arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Ystadföretagare: ”Vi vill satsa på svensk produktion”

KOMPETENSFÖRSÖRJNING På BLS Industries i Ystad, Lönsboda och Smålandsstenar tillverkas golvbrunnar, golvrännor, diskbänkar och andra produkter för badrum och kök. För vd Rebecka Spånberg är det viktigt att behålla produktionen i Sverige, men skulle önska fler åtgärder för att komma åt kompetensbristen och förbättra infrastrukturen. ”Det måste vara lönsamt att bedriva effektiv produktion i Sverige”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Österlenföretag vill göra allsvenskans fotbollsplaner miljövänliga

HÅLLBAR TILLVÄXT Viljan att förbättra klimatet växte under en längre tid fram hos Sven-Olof Bernhoff, vd för frö- och utsädesföretaget Skånefrö i Simrishamn. I dag tar företaget själv hand om sina restprodukter, som både blir till värme och till biokol som binder koldioxid. Hans nästa stora projekt är att fotbollen i Sverige ska spelas på planer som bidrar till ett bättre klimat. "Vår vision är att alla allsvenskans matcher ska spelas på naturgräs", säger Sven-Olof Bernhoff.
NYHET Publicerad:

Hotelldirektör: ”En stad måste visa upp sig från sin bästa sida”

FÖRETAGSKLIMAT Besöksnäringen växer snabbt och sysselsätter i år runt 200 000 personer. Kenneth Hoffström är hotelldirektör på Quality Hotel i Kristianstad. Han är positiv till kommunens arbete med att marknadsföra staden, men skulle önska att de hade mer dialog med företagen om väg- och byggarbeten, och annat som påverkar deras gäster.
NYHET Publicerad:

Det måste satsas på svenska skolan!

UTBILDNING Det finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Skåne. Tre av sju rekryteringsförsök i Skåne misslyckas. För att jobbmöjligheterna ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Svenskt Näringsliv föreslår satsningar på svenska skolan genom bland annat nationell skolpeng och höjda krav på lärarutbildningarna.
NYHET Publicerad:

”Vi företagare vill göra rätt”

FÖRETAGSKLIMAT Hotell Mossbylund i Skurups kommun har sedan de öppnade för sjutton år sedan vuxit i rasande fart men kämpar fortfarande med oförståelse från myndigheters håll och med regler som förlorar sitt syfte. ”Rättviksmodellen borde vara en självklarhet för fler kommuner att arbeta efter”, säger Ingrid Svensson, Hotell Mossbylunds ägare.
NYHET Publicerad:

Fler entreprenader – en god affär för kommunen

UPPHANDLING För tio år sedan skötte Tomelilla kommun det mesta i egen regi. Bara åtta kommuner i Sverige lade ut en mindre andel av sin verksamhet på entreprenad. Budgetkris och en vilja att ta tillvara på entreprenörskraften i kommun ändrade på det. I dag är Tomelilla en av de kommuner i Sverige som upphandlar störst andel av verksamheten. ”Tomelilla är en småföretagarkommun och då är det naturligt att vi frågar företagen vad de kan hjälpa till med”, säger Leif Sandberg (C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatt slår mot lokala handlare

SKATT Elektronik- och vitvarubranschen präglas av små marginaler och tuff konkurrens. Nu drabbas branschen dessutom av en höjd kemikalieskatt, som konkurrenter med lager utomlands slipper. Pierre Mayr är vd på Elon Knut Pers i Skurup, och ägare av ytterligare elva Elonbutiker i Skåne. "Jag tycker det är bra med miljöskatter, men sättet som denna har utformats är vansinnigt. Man förstör ju för den svenska handeln", säger han.
NYHET Publicerad:

Så gick Rättviks kommun till ett bättre företagsklimat

TILLSYN Genom att sätta fokus på myndighetsutövning lyckades Rättviks kommun i Dalarna på knappt tio år klättra 209 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. Ömsesidig förståelse, bättre kommunikation och tydlighet är områden som diskuterades när tre skånska kommuner samtalade om hur de kan nå ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Höganäs får högst betyg av företagarna, Höör lägst

FÖRETAGSKLIMAT Det har blivit bättre att driva företag i Skåne, åtminstone om man frågar företagarna själva. Det visar Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning av företagsklimatet. I årets mätning ger företagen högre sammanfattande omdöme i 14 av Skånes kommuner och lägre i 12, jämfört med förra årets mätning. Enbart tre kommuner får ett betyg under 3, som innebär att företagsklimatet upplevs som godtagbart.