Så kan kommun och näringsliv lindra kompetensbristen

Erik Ageberg, som arbetar utifrån regionkontoret i Malmö, projektleder en satsning som består av en serie samtal med utbildningspolitiker om vad kommuner och näringsliv tillsammans kan göra för att förbättra situationen. Vi ställde några frågor till honom om vad som föranledde detta initiativ.

Varför intresserar sig Svenskt Näringsliv för skolan?
– En av de viktigaste frågorna för ett livskraftigt näringsliv är tillgången till duktiga medarbetare. När företag växer skapas fler arbetstillfällen, och behovet av medarbetare ökar. Under det senaste decenniet har svårigheten att hitta rätt kompetens ökat för både privata och offentliga arbetsgivare och är ett av de största tillväxthindren för växande företag. Även om Sverige nu går in i en svagare konjunktur med tillhörande svagare arbetsmarknad är problemet strukturellt och långvarigt. Det finns därför ett tydligt behov av att agera.

Vad hoppas ni uppnå med era möten med kommunpolitiker?
– Vi ser behovet av att barn och ungdomar får veta mer om vilka yrken som finns och vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Där spelar naturligtvis näringslivet en central roll, men kommunerna har en avgörande funktion i att utbilda barn och unga. Vi vill därför ge kommunföreträdare en bild av näringslivets kompetensbehov och ge förslag till hur fler ungdomar kan uppmuntras att välja utbildningar som efterfrågas av företag. Det finns så fantastiskt många spännande och intressanta yrken idag som knappt var påkomna för bara 15 år sedan. För att välja dem måste ungdomar först få veta att de finns!

Skolor har ju redan idag studie- och yrkesvägledare. Räcker inte det?
– I vissa kommuner saknas fortfarande en plan för studie- och yrkesvägledningen. Så sent som 2018 svarade var tredje rektor att hen inte kände till några mål som huvudmannen beslutat om för studie- och yrkesvägledningen. Det åligger politiken att sätta mål för verksamheten. Det har reella effekter på annat än bara näringslivet. Såväl ingenjörer som gymnasiala automationstekniker, maskinoperatörer och underhållsmekaniker behövs. Det är de som ska bygga, driva och underhålla de vindkraftverk, batterifabriker och gröna stålverk som driver den gröna omställningen. Politiken behöver säkerställa att det finns resurser för att klara uppdraget, begära regelbunden uppföljning och klargöra betydelsen av samverkan med näringslivet för att eleverna ska rustas inför arbetslivet.