Skånsk konjunktur i februari – allt hänger på vaccinet

Undersökningen utförs en gång varje kvartal för att ta reda på hur svenska företag har utvecklats de senaste sex månaderna, och vilka förväntningar de har inför framtiden. Årets första undersökning genomfördes från mitten av januari till början av februari. Så här har de skånska företagen svarat. 

Det senaste halvåret har varit dystert för skånska företag. Efter återhämtningen under sommar och tidig höst vände konjunkturen nedåt i takt med att smittspridningen tog fart i samhället. Krisen slår mycket ojämnt. Besöksnäring och handel drabbas åter hårt, medan industrin har klarat sig utan stora störningar i handel och värdekedjor. 

Förväntningarna på framtiden börjar samtidigt återgå till det normala, mycket på grund av att vaccineringarna nu är igång. Företagen planerar för att pandemin trycks tillbaka. Hoppet är skört och bygger på att vaccineringarna följer plan och fungerar. Coronapandemin kostar samhället 25 miljarder kronor i månaden i förlorad BNP. En snabb vaccinering kan spara mycket pengar, medan varje försening kan kosta åtskilliga miljarder. 

Ett år av pandemi och hårda restriktioner har varit tufft för de skånska företagen, och i ekonomiskt svåra lägen dras investeringarna åt. Till skillnad från de andra variablerna ligger även förväntningarna på framtiden kvar på en låg nivå. En möjlig förklaring är att företagen som drabbats hårt i krisen nu saknar musklerna för att satsa när det går bra. I stället måste lån och anstånd som hållit företagen flytande betalas tillbaka när pengarna åter börjar rulla in. 

Detta visar hur viktigt det är att stödpaketen förlängs så länge krisen pågår, och att pengarna når ut snabbt till företagen så att de står redo när konjunkturen vänder. Det går inte att vänta 3, 5 eller 8 månader på pengar när krisen är akut. Nya skatter på jobb och företag, eller kostnadsdrivande regler, är extra skadliga i detta läge. 

De branscher som drabbats hårdast av krisen är personalintensiva och är viktiga genom att de erbjuder instegsjobb för personer utan formella meriter och med svag koppling till arbetsmarknaden. Krisåtgärder i form av korttidspermitteringar och sänkta arbetsgivaravgifterna har räddat många jobb, men ändå ligger arbetslösheten på en historiskt hög nivå.  

Vi vet från tidigare kriser att många av de som blir arbetslösa, eller inte får in en fot på arbetsmarknaden, riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap och att långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast. Åtgärder för att göra det billigare och mer riskfritt att anställa är avgörande för framtiden. 

Avslutande ord

Den andra vågen av coronapandemin sätter, inte helt oväntat, ett stort avtryck på företagarpanelens svar, både vad gäller utveckling och framtida förväntningar. Att vaccineringen går enligt plan är nu en av de mest avgörande frågorna för svenskt näringsliv, med stora kostnader om processen fördröjs.