Företagen får betala när staden tar oljan

Stockholms stad tog i höstas över avfallshanteringen av frityrolja, vilket innebar att kommunens restauranger fick börja betala för en hantering som företagen har en lång tradition av att hantera.

– Vi har återvunnit vår begagnade frityrolja sedan allra minst 70-talet. Sedan 2009 har vi sålt den till bolaget Sveprol som omvandlar den till biodiesel. Nu säger plötsligt Stockholms Stad att frityroljan egentligen tillhör dem, säger Kaj Török, Informations- och hållbarhetschef på Max Burgers.

Tillsammans med företrädare för bland annat McDondalds och Scandic, beskrev Kaj Török Stockholms stads beslut som ”ett orimligt avfallsmonopol”, på debattplats i Svenska Dagbladet, tidigare i år.

– Använda matfetter är en resurs som företagen faktiskt har betalat för och som kommunen nu gör anspråk på med stöd av sitt avfallsmonopol, säger Stefan Lundin, chefsjurist på Visita.

Han och Kaj Török vänder sig båda mot att restaurangföretagen nu tvingas betala Stockholm stad för att hantera oljan.

– De bryter upp en väl fungerande kedja mellan restauranger och duktiga entreprenörer som återvunnit använda matlagningsoljor till bland annat biodieselproduktion, säger Stefan Lundin.

Från kommunalt håll menar man samtidigt att omgörningen gjordes för att värna just miljön. Det har nämligen funnits en oro för att restaurangägare inte alltid har förförståelse för hur oljan bör hanteras ur miljö- och återvinningssynpunkt, menar Katarina Luhr (Mp), miljöborgarråd och ordförande i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

– Om oljan skulle spolas ner i avloppet kan det skapa stora problem och orsaka skador i avloppsnätet.

Är det något som har varit ett problem i Stockholm tidigare?

– Det kan jag inte uttala mig om. De större restaurangkedjorna har säkerligen haft bra rutiner och system för att hanteringen ska fungera.

Från branschen sida har man hittills haft förhoppningen om att Stockholms stad i alla fall bör lyssna till den nationella myndighet som stiftar riktlinjer för just hanteringen av avfall, Naturvårdsverket. Myndigheten anser nämligen, tvärt emot Stockholms stad, att frityroljan bör ses som verksamhetsavfall och därmed hanteras av verksamheten, alltså restaurangen.

– Det var så klart bekymmersamt att de gjorde en helt annan bedömning. Därför välkomnar jag en diskussion med de större företagen om det här. Det vore till och med tacksamt om någon överklagade vårt beslut så att vi kan få det prövat i en högre instans och få reda på vad som egentligen gäller, säger Katarina Luhr.

Det är dock en diskussion som aldrig borde varit nödvändig från första början, enligt Visitas chefsjurist, Stefan Lundin.

– Det är anmärkningsvärt att Stockholms stad inte följer Naturvårdsverkets vägledning. Och om staden tycker att regelverket är otydligt är det minst sagt förvånande och märkligt att de väljer att tolka det till företagens nackdel på detta sätt, säger Stefan Lundin.