Lönsam hållbarhet i fokus hos Sandvik Coromant

I fabriken i Gimo tillverkas produkter som används inom bearbetningsindustrin till bland annat borrning, fräsning, svarvning och slipning i metall. Som för många industriföretag har klimatfrågan blivit en motivation att utveckla fabriken under senare år.

– Det finns massor av intressenter kring frågan, vilket gör att det känns helt naturligt för oss att driva på utvecklingen. Våra ägare, kunder, medarbetare och blivande medarbetare har alla ett intresse av att vi blir mer hållbara och det gäller för oss att vi visar vad varumärket står för. Bland annat när vi får besök i fabriken i Gimo kretsar ofta besökarnas frågor kring just hållbarhet och klimatnytta, säger platschef Joakim Fagerudd.

Grundläggande i arbetet är att skapa en bild av hur man kan ta utvecklingen vidare.

– Den stora förändringen lanserade vi för bara lite över ett år sedan och det är att vi skapat ett hållbarhetsverktyg kallat Grön fabrik som gör att vi kan mäta hur hållbara vi är. Hållbarhet är ett ord på allas läppar men för oss är det viktigt att kunna få konkreta fakta om hur vi förbättras och hur vi kan bli ännu bättre. Verktyget är kopplat till FN:s globala hållbarhetsmål och behandlar både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Arbetet att bli mer hållbara har inneburit miljövinster.

– Det finns flertalet vinster man gör genom att bli hållbara. Bland annat har vi bytt ut uppvärmningen i fabriken från oljeeldning till fjärrvärme med flis, något som gjort att vi sparat 1800 ton koldioxid. Minskningen motsvarar utsläpp från cirka 1200 bilar i normaltrafik under ett år. Ett hållbart tänk slår an i alla perspektiv, det är både en fråga om lönsamhet och planetens hälsa. Men också för samhället och den sociala aspekten, då vi märker att både medarbetare och boende i närområdet kring fabriken uppskattar att vi tar dessa frågor på allvar.

Sandvik Coromant kan stoltsera med att ha arbetat med hållbarhet i decennier, men det var först för några år sedan som man tog fram en hållbarhetsplan i enlighet med FN:s globala mål.

– Vi har arbetat med hållbarhetsfrågor i flera år och när vi för 1,5 år sedan la i en högre växel fick vi direktiv från Sandvik att höja nivån och förhålla oss till de globala målen, men också tog fram mätverktyget Grön Fabrik. Sedan dess har vi tagit fram aktiviteter inom flera områden för att göra de önskade förflyttningarna på skalan. Vi jobbar också allt mer med att göra vår utveckling publik.

För Sandvik, likt många andra industriföretag, är det en stor utmaning att hitta kompetens som kan bidra till den hållbara utvecklingen.

– Det handlar om att bygga på kompetens inom verksamheten och lära oss hur vi ska jobba med hållbarhet och uppehålla löpande utveckling. Många företag står inför denna utmaning, allt fler söker efter samma typ av kompetens för att kunna genomföra en hållbar resa. Dessutom finns det ju en infrastrukturell fråga, om hur Sverige som land ska hinna med att till exempel elektrifiera i tid. Särskilt viktig är frågan i Uppsala län där vi redan har utmaningar med elnätverket.

Ännu kan Joakim Fagerudd inte dela med sig av hur den framtida hållbarhetsutvecklingen ser ut för Sandvik Coromant, men man har flera projekt på gång för att ta arbetet vidare.

– Vi tittar på flertalet lösningar men inget jag kan berätta om idag. Men det finns ett uppenbart intresse runt solenergi, vår anläggning producerar vätgas och vi tittar på nya energialternativ. Allt är tills vidare planer som förhoppningsvis kan realiseras några år bort i tiden.

Sandvik Coromant i Gimo är ett av de 30 företag som avlagt ett hållbarhetslöfte genom länsstyrelsens projekt “Färdplan för ett hållbart län”.

– Det är jätteviktigt med olika aktörer. Kommun och region är möjliggörande, samtidigt som näringsliv kan ställa krav. Att skapa en gemensam plan framåt genom att alla samlas vid samma bord, och sedan kunna jobba synkat mot samma mål är rätt initiativ, som kommer få saker att hända, säger Joakim Fagerudd.

Färdplanen är ett första åtgärdsprogram i en serie av fyra, som har tagits fram i samråd med Uppsala läns miljö- och klimatråd med representanter från såväl näringsliv som LRF. Enligt Anna Karlsson, energi- och klimatsamordnare på länsstyrelsen, har gensvaret från det lokala näringslivet varit stort. Hon menar att det är fördelaktigt med en modell där aktörerna själva väljer vilka aktiviteter de har möjlighet att genomföra.

– Vi har blivit inspirerade av aktörerna som är med! Det har till exempel blivit tydligt att företagen har lättare att ta sig an ett sånt här projekt i jämförelse med offentliga verksamheter. Flexibilitet och enklare beslutsprocesser kan vara en stor fördel, säger Anna Karlsson.