Vinsttak stoppar litet vårdföretag från att växa

I november presenterade regeringens utredare Ilmar Reepalu sin drygt 850 sidor långa utredning om vinstbegränsning för välfärdsföretag. För att hjälpa företag se hur mycket de behöver minska sitt rörelseresultat har Svenskt Näringsliv tillsammans med Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund utvecklat en räknesnurra.

Erland Olsson är specialistsjuksköterska och vd för Sofrosyne, ett företag som hjälper små och medelstora vårdföretag med kvalitetsfrågor. Han fyllde i räknesnurran och blev överraskad över hur mycket han behöver minska sin rörelseomsättning.

– Vinstförslaget är mycket mer begränsande än jag förväntat mig. Vi räknar med en omsättning på ungefär sju miljoner kronor i år. Med det här förslaget innebär det att jag enbart kan sätta upp knappt en procent av det som vinst, säger Erland Olsson.

Enligt Reepalus förslag ska företag som uppvisar ett för högt rörelseresultat straffas genom sanktionsavgifter. För högt resultat tre år i följd leder till att företaget förbjuds att fortsätta driva sin verksamhet. Dessutom måste alla företag som verkar inom de aktuella branscherna ha accepterat de nya reglerna senast den första september 2018. Annars får de inte lov att fortsätta.

– Jag är tveksam till om jag skulle ha kvar min verksamhet. I så fall skulle jag helt behöva ändra inriktning. Jag skulle aldrig skriva på att jag måste minska min rörelseomsättning. Det finns inte på kartan, säger Erland Olsson.

Ett vinsttak gör det omöjligt att växa, anser Erland Olsson. Sofrosyne har fördubblat personalstyrkan vartannat år sedan starten 2009. Bara under det senaste året har företaget anställt sex nya medarbetare och idag har bolaget 13 medarbetare.

– Min bild är att regeringen vill komma åt storföretagen där man anser att det sker oskäliga vinster. Men konsekvensen blir att det slår framförallt mot oss småföretagare och våra möjligheter att växa, säger Erland Olsson, som själv har en bakgrund som socialdemokratisk politiker i Tierps kommun som ordförande i Individ och familjenämnden.

Han har svårt att förstå att Socialdemokraterna ägnar sig åt vinstfrågan över huvud taget.

– Det är populistiskt i allra högsta grad. För det första vet Socialdemokraterna att förslaget inte är genomförbart, men ändå driver man frågan. Det skadar hela företagsutvecklingen inom välfärdsområdet. Ville man verkligen göra skillnad skulle man se till att utföra neutrala kvalitetsgranskningar av vård och omsorg, säger han.

Erland Olsson tycker dessutom att det är märkligt att det enbart är företag inom vård och omsorg som pekas ut. Han påpekar att det är helt okej för de som tillverkar läkemedel och medicinteknik, ägare av vårdfastigheter och tandläkare att tjäna pengar.

– Men nu när sjuksköterskor, socionomer och undersköterskor börjar starta företag blir det problem. Har vi någon form av yrkesförbud? Ska vi sitta med mössan i hand och vara tacksamma för anställningar inom offentlig sektor, undrar Erland Olsson.

Erland Olsson har arbetat 30 år i offentlig sektor, bland annat som chef och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Han valde att lämna eftersom han ansåg att det inte fanns utrymme för kvalitetsutveckling. Just innovationskraften ser han som en av de största fördelarna med välfärdsföretag.

– Vi erbjuder tjänster som inte finns på marknaden och där det inte finns någon annan som kan göra det idag. Vi är innovativa och uppfinner nya sätt att utveckla tjänsterna som blir bättre för kunderna.